millgard
Aktiv medlem
Att (som jag i praktiken gjorde) skriva "det är ditt fel, inte kamerans" kan ju kännas som ett påhopp
Jepp, de står ju still
Ok, det där blev jag faktiskt inte så mycket klokare av. "standardinställningar" säger inte så mycket
Men: Tumfokus är ju ett smidigt sätt att själv styra när och hur mycket man vill ha hjälp av autofokusen. Klokt.
"S" innebär singelfokus, alltså att kameran letar fokus, och så snart den hittat den så slutar den arbeta. Det fungerar alltså bara med helt stillastående motiv, rör sig motivet så kan det hinna flytta sig mellan att kameran hittade fokus och att du tar bilden.
"C" innebär kontinuerlig fokus, eller att kameran aldrig slutar leta fokus förrän du faktiskt tar bilden. Det enda som fungerar vid rörliga motiv. Kan bli en aning veligare vid helt stillastående motiv, men är numera sällan ett problem.
Mitt tips: glöm S-läget, det har få fördelar numera. Kör C-läget.
Du har 51 punkter tillgängliga, men du använder bara en av dem. Så jobbar många, och det ger bäst precision och kontroll när man vill placera fokus exakt (t.ex. på ögonen). För rörliga motiv (t.ex. en hund som springer mot dig) kan det vara avsevärt enklare att vrida områdesväljaren ett snäpp till mittläget (ta hjälp av kringliggande punkter) - det är lite som skillnaden att försöka skjuta fågel med kulgevär eller med hagelgevär (om nu den liknelsen känns begriplig).
Exakt, där kan C-läget fungera avsevärt bättre än S-läget.
Så, mer problem i svagt ljus, vilket i sig är logiskt - AF fungerar gradvis sämre ju svagare ljuet är. Plus att AF är beroende av att "se" kontraster i motivet, alltså linjer, färgövergångar och liknande. Konkret: Det är enklare att sätta fokus på en zebra i starkt ljus än på en enfärgad häst i svagt ljus.
Det borde inte vara problematiskt, de största problemen får man (av en lång rad skäl vi kan ta senare) när man vill sätta fokus vid riktigt stora bländare om f/1,4, f/1,8 och liknande.
Det är en tumregel och därmed ganska grpv, och dessutom tar den egentligen mest hänsyn till skakningsoskärpa (dvs att du inte håller kameran helt stilla), inte till rörelseoskärpa (dvs att motivet inte rä stilla. Nu verkar du ha ganska stillsamma motiv, men även en stillastående människa som t.ex. pratar rör en del på huvudet vilket försämrar skärpan vid såpass långa slutartider som 1/100. För en personm som promenerar ger inte 1/100 speciellt bra skärpa, då får du upp på kanske 1/250-1/500, för en person som springer 1/1000-1/2000 för bästa skärpa.
Att sikta mellan ögonen kan orsaka ett problem som beror på att autofokusen oftast prioriterar det som den uppfattar som närmast - vilket i det här fallet lätt bli eventuella glasögon eller rent av näsan.
Nu kan det du beskriver här möjligen röra sig om en blandning av fokusfel och rörelseoskärpa (om du använder såpass långa tider som 1/100).
Men, för att beskriva de här ur autofokusens synvinkel: Den ser inte ett ansikte, den ser till att börja med (om vi nu håller oss till din D300 och de AF-inställningar du verkar använda) inga färger, bara kontraster mellan mörkt/ljust. Det den behöver för att kunna ställa in fokus är kontrastskillnader - som tvära färgövergångar eller linjer. Det är därför autofokus kan bli helt ställd om du siktar på en slät yta - den hittar inget att "hugga på". Det är därför den ofta prioriterar glasögon istället för själva ögonen (glasögonen har skarpare kanter = tydligare linjer). Det är också därför ljuset spelar stor roll, mer riktat ljus ger mer kontraster i motivet = säkrare autofokus.
Bra inlägg.
(Men jag har faktiskt för mig att D300 har ”färgseende” AF även om det inte förändrar resonemanget ovan)