Annons

Glasmaterial i Nikonobjektiv?

Produkter
(logga in för att koppla)

mile

Aktiv medlem
Hej, någon som vet vilken typ av glas Nikon använder i sina proffslinser. Jag vet att dom döper det till (ED) "Extra-low Dispersion"-glass, men vad är det för glasmaterial egentligen?

Jag jobbar lite med linser nu, och blev därför nyfiken om någon riktig tekniknörd här vet vad det är i dom bästa objektiven. Vi har tittat på något som kallas fused silcica nu men också saffir. Är det så seriösa glastyper i de här objektiven?

// Richard
 
Nu vet jag inte vad just Nikon använder, men i mer exklusiva objektiv brukar det sitta linser av flourit.
 
Det är fortfarande fluorit, men i en annan, uppblandad form (och dessutom inte i kristallin form tror jag - så egentligen borde det kanske då heta "fluorin" i stället?).
Oftast verkar det som man blandar CaF med bly och lite annat specifikt för tillverkaren för att få glaset att fungera. Problemet med de flesta F-blandade glastyper är att de inte är homogena internt om man inte håller sig till extrema tillverkningsnogrannheter, intern dispersion och även granulering/reflektion inne i glaset är problem med "billiga" F-blandningar.

Om jag förstått det rätt är ren KaF2 fullständigt kristallin, och måste altså "monteras" molekyl för molekyl - ungefär som när man eloxerar eller pläterar något.

De varianter på ED som Nikon använder (det finns minst fem i produktion just nu vad jag vet) är oftast varianter av glastyperna som Ohara och andra kallar kallar "FK", fluorocrown. FPL-51 och FPL-53 är väl det som kommer närmast om man tittar på materialspecarna i objektivpatenten. Jag tror både Nikon och Canon använt sig av underavdelningar av Optron som leverantör tidigare, men det finns ju ett par miljöslutna avdelningar i de tyska fabrikerna också där jag vet att TuV godkänt både bly och F-Fl. Nikon har även en del "egna" glastillverkare när det gäller specialglas.

Per definition är ju allt som inte ligger inom normalavstånd från Abbe-linjen "ED-glas". Alla andra möjliga bokstavskombinationer är mest marknadsföring för att skilja sig från mängden ("UD", "LD", "EHD" osv...)

http://www.oharacorp.com/pdf/esfpl53.pdf

Vill du leta efter vidare detaljer om glas, leta i stället på astro-sajterna. Folk där har betydligt bättre koll på glas och optiska egenskaper än iaf 99.99% av alla "normala" fotografer
 
Om jag förstått det rätt är ren KaF2 fullständigt kristallin, och måste altså "monteras" molekyl för molekyl - ungefär som när man eloxerar eller pläterar något.

Du skriver intressant som alltid, hur hittar du all information egentligen?

Läste någonstans att Canons flouritkristaller fick växa fram, och att det tog månader för kristallen att bli tillräckligt stor för att kunna slipas till en lins.
 
Tack för infon Joakim, intressant läsning! Du har säkert rätt om astro-siterna, ska kolla vidare på det.

Du vet inte av en händelse var man kan hitta responskurvor för de glas de använder i objektiven upp till 2500nm?

// richard

Det är fortfarande fluorit, men i en annan, uppblandad form (och dessutom inte i kristallin form tror jag - så egentligen borde det kanske då heta "fluorin" i stället?).
Oftast verkar det som man blandar CaF med bly och lite annat specifikt för tillverkaren för att få glaset att fungera. Problemet med de flesta F-blandade glastyper är att de inte är homogena internt om man inte håller sig till extrema tillverkningsnogrannheter, intern dispersion och även granulering/reflektion inne i glaset är problem med "billiga" F-blandningar.

Om jag förstått det rätt är ren KaF2 fullständigt kristallin, och måste altså "monteras" molekyl för molekyl - ungefär som när man eloxerar eller pläterar något.

De varianter på ED som Nikon använder (det finns minst fem i produktion just nu vad jag vet) är oftast varianter av glastyperna som Ohara och andra kallar kallar "FK", fluorocrown. FPL-51 och FPL-53 är väl det som kommer närmast om man tittar på materialspecarna i objektivpatenten. Jag tror både Nikon och Canon använt sig av underavdelningar av Optron som leverantör tidigare, men det finns ju ett par miljöslutna avdelningar i de tyska fabrikerna också där jag vet att TuV godkänt både bly och F-Fl. Nikon har även en del "egna" glastillverkare när det gäller specialglas.

Per definition är ju allt som inte ligger inom normalavstånd från Abbe-linjen "ED-glas". Alla andra möjliga bokstavskombinationer är mest marknadsföring för att skilja sig från mängden ("UD", "LD", "EHD" osv...)

http://www.oharacorp.com/pdf/esfpl53.pdf

Vill du leta efter vidare detaljer om glas, leta i stället på astro-sajterna. Folk där har betydligt bättre koll på glas och optiska egenskaper än iaf 99.99% av alla "normala" fotografer
 
Sorry, jag såg förresten i din pdf som du länkade att det fanns en transmissionstabell, som det står där är det ju helt otroligt bra transmission i de här linserna.

Tack för infon Joakim, intressant läsning! Du har säkert rätt om astro-siterna, ska kolla vidare på det.

Du vet inte av en händelse var man kan hitta responskurvor för de glas de använder i objektiven upp till 2500nm?

// richard
 
Fluorit är ett diffust begrepp/material som kan användas på olika sätt i marknadsföringssyfte. Samma med ED osv. Finns långa diskussioner på optikforum där innehållet av fluorit etc. i vissa kikare eller optiska system debatteras.
 
Fluorit / fluorin är inte det minsta diffust, det är ett väl definierat materialintervall... Antingen innehåller glaset tillräckligt med F för att kallas fluorint - eller så gör det det inte. Jag vet iaf ingen som benämner sina produkter "fel" - rent marknadsföringsmässigt hade detta varit självmord. Benämningen "ED" missbrukas väl inte heller speciellt vad jag vet, om en producent beskriver en produkt som "innehållande ED-glas" gör den helt enkelt det. Annars skriver de "vi har arbetat för att minimera dispersionsspridning" eller något annat lika meningslöst dravel. Det finns kanske 10 olika glastyper som ligger på gränsen mot vad de flesta självklart accepterar som "ED", av de tusentals man kan välja på.


Upp TILL 2500nm är väl sällan något stort problem, det är väl först när man ska gå över första laddningsdistansen som det börjar bli jobbigt. Detta är vid ca 2500-3000. Det händer ju lite roliga saker med dispersionen när man kommer upp mot gränsen för transmissionen i ett material.

Material som Spinel, AION, saffir, och AMTIR har jag aldrig sysslat med, det ligger lite utanför mitt intresseområde.... Det finns väl egentligen bara två större användningsområde utanför ren forskning - militära målsökningssystem (där det i stort sett är ett krav att man använder singel-bländare för hastighetens skull) och laserteknik. De flesta enklare värmekameror klarar sig ju med de keramiska materialen - man får stå ut med en transmission på 0.5 per 5mm tjocklek bara.
 
Nej det håller jag inte med om, det råder rätt mkt förvirring kring flourit. Du kan tex läsa mer här:

http://www.cloudynights.com/ubbarch.../205/view/collapsed/sb/6/o/all/fpart/all/vc/1


Dock läste jag fel angående den andra frågan, jag läste tråden i min mobil och tyckte du skrev HD, du skrev ju ED :)


Fluorit / fluorin är inte det minsta diffust, det är ett väl definierat materialintervall... Antingen innehåller glaset tillräckligt med F för att kallas fluorint - eller så gör det det inte. Jag vet iaf ingen som benämner sina produkter "fel" - rent marknadsföringsmässigt hade detta varit självmord.
 
The_SuedeII skrev: Om jag förstått det rätt är ren KaF2 fullständigt kristallin, och måste altså "monteras" molekyl för molekyl - ungefär som när man eloxerar eller pläterar något.

Du skriver intressant som alltid, hur hittar du all information egentligen?

Läste någonstans att Canons flouritkristaller fick växa fram, och att det tog månader för kristallen att bli tillräckligt stor för att kunna slipas till en lins.

Det finns flera sätt att tillverka en kristall, och alla kan beskrivas som att kristallen växer fram OCH att man bygger upp den atom för atom. Dock använder man sig av termodynamikens lagar och låter naturen sköta uppbyggnaden av kristallen, ingen metod placerar "mekaniskt" atomerna i kristallen. De olika metoderna optimerar bara förhållandena för att de enskilda kristallerna skall bli tillräckligt stora med så få defekter som möjligt.
Generellt sett blir det färre defekter om kristallen växer långsamt än om den växer fort.
 
Och jag håller fortfarande inte med... :)

Fluorit är ett entydigt begrepp, men letar man runt bland teleskoptillverkarna hittar man säkert många exempel på när de i sin marknadsföring använder ordet om vad de borde beskrivit som " fluorint" glas istället. Jag är inte helt säker på att detta inte har att göra med att det faktiskt finns en hel del ED-glas att välja på idag som inte innehåller fluor öht - som till exempel alla barium och lanthan-glas som finns i produktion nu. Det som oftast går att säga om alla marknadsföringsmisstag är att om ordet "glas" över huvud taget används är det inte en kristall som menas.

Och detta gäller BARA teleskoptillverkare!
Så långt jag vet finns det inte ett enda exempel någonsin genom världshistorien där ett fotografiskt objektiv av sin tillverkare beskrivits som innehållande "fluorit" - om det inte fakrtskt gör det. Vet du något får du gärna länka.
Canon t.ex är väldigt noga med att hålla sina glastyper åtskilda - i flertalet av deras supertele så finns till och med en klar distinktion mellan de olika glastyperna med i säljlitteraturen. De innehåller BÅDE fluorit och fluorina ED-glas. Samma sak för Pentax och Olympus. Nikon använder inga rena fluoriter just nu vad jag vet. De anser (precis som många av de värdsledande teleskoptillverkarna) att fluoriten förlorat sin ensamställning på marknaden - det finns ett par ED-glas som har +/-0.2% av ren fluorits optiska prestanda (förutom intern reflektion) och är mångdubbelt bättre i t.ex temperaturokänslighet, mekanisk hållbarhet och miljöokänslighet.

Fluorit är ju t.o.m vattenkänsligt - för stark exponering mot vattenånga kan förstöra ett fluorit-element.
 
Flouritglas (ett par %) är mycket känsligare för kemikalier och våld än vanligt glas, det är mjukare och svagare och lite mer reaktivt, kvarts ("fuzed silica") och de flesta andra low expansion borisilkater är tvärt om tror jag, kvarts vet jag. Just FPL53 är mycket besvärligare än FPL51.

Det finns egentligen ingen anledning att välja just det värsta fluoritglaset, ett objektiv (objektiv=cellen längst fram som pekar på objektet) består alltid av minst 2 element, det finns tusentals andra glas att välja på, och hemligheten brukar vara att välja nåt mer passande som glas nr 2 eller nr 2 och 3 beroende på vad du vill uppnå, och slopa de absolut dyraste fluoritglasen, på bekostnad av fysisk längd för en given kvalitetsnivå rent optiskt.

Det man vinner med fluoritglas är att du kan få bättre färgkorrigering på korta brännvidder / med mer krökta glas, men det är också den enda fördelen, i princip alla andra optiska fel blir desto större ju lägre f-ratio du designar, fort går det också. Jagar man inte lägsta möjliga f-ratio så duger det gott med "sämre" glas.

Fluoritglas är dyrt och kostnaden ökar med kvadraten ca (per storleksenhet), först och främst så finns det inte obegränsat med glas i omlopp, och det är mycket som måste kasseras / smältas om. Minsta lilla fel på en stor lins så måste man ju kassera den och det är större risk att en stor lins har ett fel än en liten. Den kostnaden står slutkunden för.

Sen undrar jag hur kritiskt det verkligen är med FPL53/51 i kameralinser (jag tror inte dessa används alls), i ett teleskop förstorar du bilden (och alla optiska fel) flera hundra gånger, det gör du inte i en kamera. Det är dessutom många fler linselement i ett kameraobjektiv så man har fler chanser att korrigera olika fel på vägen bakåt, en sak är ju sann dock, är inte frontelementen bra så finns det inget du kan göra för att få det bättre efter.

Förr i tiden behövde man fluoriter för att uppnå en viss kvalitet, idag har man ZEMAX och OSLO istället.

Glas är inte kristallint, glas är http://en.wikipedia.org/wiki/Amorphous_solid

Lite optiska tester.

http://www.astro-foren.de/showpost.php?p=22066&postcount=1
http://www.astro-foren.de/showpost.php?p=32999&postcount=2
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar