Gatufoto, teknik & kritik?

[TBStoor]

Bästa vänner,
Jag har speciellt under den senaste tiden funderat på två teman i relation till gatufoto:

1. Hur går du tillväga då du ger dig in på gatufoto? Väljer du tema på förhand. Vandrar du runt och knäpper av. Väntar du på att motivet skall hitta dig. Söker du efter något speciellt, människan, humor, ljuset, sociala spänningar osv.

2. Hur ger du kritik på gatufotobilder? Är det svårt att ge kritik. Är det besvärligt att kritisera bilder som inte tekniskt alltid är perfekta. Måste dom vara det? Gatufotobilder får ju annars ganska lite kommentarer.

Det skulle vara intressant att höra om era sätt att ta er fram till bilden och kommentaren. Kanske vi hinner byta några åsikter om ämnet.
/TBS

 

[AndersLindewall]

Vet inte om ni håller med mig och det behöver ni heller inte. Men, gatufotografer är enligt min mening inget mindre än en art av bildjournalister. Faktiskt. Och bilderna skall inte kritiseras tekniskt. Men gärna kommenteras, vara föremål för debatt och annat. T.ex. om jag fotograferar en grupp Romer så kan man tänka sig att vi här på FS sätter igång att diskutera deras situation, eller?

 

[froderberg]

Jag förstår inte varför man inte skulle kunna kritisera och diskutera tekniken kring gatubilder.

Jag jobbar med mina gatubilder för att de ska bli bra i alla avseenden.

Men visst är teknikkravet lägre i gatubilder. Men snacka om det kan man ju göra.

Det verkar som en del inte heller tycker att man ska behöva komponera gatubilder. Visst kan en tekniskt dålig och illa komponerad gatubild vara givande, men det blir ju bättre om allt är perfekt.

 

[Vevo]

Ett mycket intressant ämne.
Trots att jag inte är en utpräglad "Gatufotograf" så ska jag försöka ge min syn på ämnet.
När jag vid tillfällen bestämmer mig för att just gatufotografera så börjar jag med att minimera min utrustning. Jag kör oftast film (s/v) med en liten systemkamera och ett fast 50mm (ibland ett 24-80mm). Jag vill inte väcka för stor uppmärksamhet genom att komma med mitt stora digitalhus och ett vitt 80-200mm. Sånt medför bara en massa frågor om vilken tidning man jobbar för och när det blir publicerat. Dessutom så tappar man det spontana som människor oftast gör och är anledningen till varför jag gatufotograferar, jag söker det spontana och unika.

För att spinna vidare på hur jag ser på bilderna och dess innehåll så försöker jag hitta situationer där människor interakterar och saker uppstår. Det kan t ex vara en häftig ordväxling (läs medelhavstemprament och kropsspråk) mellan två/flera invandrare utanför den lokala Alibabba butiken. Det kan bli enormt bra och talande bilder. Det kan vara en interaktion mellan en mamma och ett/flera barn som innehåller spontana gester och miner. Det kan även hända saker mitt framför näsan på en som man blixtsnabbt får dokumentera. Jag planerar inte mina gatubilder utan de får komma till mig eller att jag vet ett/flera områden/platser där det normalt kan hända saker och hoppas på turen.

En del bilder går att delvis planera i förväg men det som avgör (för mig) om det blir en bra bild eller inte är tillfället. Att det händer något eller att en unik/spännade situation uppstår.
Många gånger kan man gå mer eller mindre tomhänt från ett gatufotosafari. Ibland så hinner man knappt byta rulle för att det händer saker hela tiden.

Bildkommentarer
Det som får mig att gå igång på gatufotobilder är bilder där det händer något, eller en unik/komisk situation som uppstår. Bara för någon dag sedan hittade jag en bild här på FS som jag gick igång på. Den innehöll bl a en spännande komposition och ett nyttjande av situationen. Det fanns en spänning i den som fick mig att omedelbart stanna upp och fundera över innehållet. Den var både enkel och komplex.
Vad jag inte går igång på är tråkiga bilder från järnvägsstationer där folk bara rör sig i någon riktning eller att man stått i ett gatuhörn och plåtat flanerande människor i vardagen. Sånt ser man ändå varje dag och är allt annat än unikt.
Men ibland så dyker det upp bilder i dessa båda nämda mijöer och scener som har det där lilla extra, det händer något i bilden som fångar ens uppmärksamhet. Och dessa bilder är inte bara tur, utan väl uppmärksammat av fotografen som tydligt visar det unika i situationen. Då kan man gå igång. Tyvärr så tycker jag att många bara häver sig ut på gator och torg och klämmer av bilder för glatta livet och därmed tror att man är en gatufotograf. Nej det krävs så väldigt mycket mer av bilder och fotografen i den här genren för att skapa bilder med spänning/dramatik/humor/interaktion etc.
Så gatufotografering är i mitt tycke en svår konstart och därmed ibland även svår att kommentera. Det beror då främst på att flertalet gatubilder saknar innehåll och substans. Men ibland så dyker det upp ett och annat guldkorn som man kan gå igång på.


mvh/Ove

 

[mackan]

Vad betraktaren går igång på när det gäller gatuliv är ju alltid intressant så länge det inte låter som ett pekfinger.

Om avsikten är att visa sina alster så tycker jag gott att man kan börja med att fråga sig själv om man är nöjd med bilden och om man tror att den kan tillföra publiken något? Inte hoppas på att någon annan kanske gillar den.

//Marcus

 

[TBStoor]

Jag tycker heller inte att bilden per se skall få tekniskt ursäkta sig bara pga att den klassificeras som gatufoto. Därtill tycker jag att man ibland får en känsla av att - hur skall jag nu säga det - betraktaren avkräver en form av studioförhållanden kanské. Den här känslan kommer t.ex. fram i comments om att man borde putsa bort vissa detaljer som "upplevs som störande".

Hur var det nu ...
"sharpness is a bourgeois concept"

 

[Vevo]

mackan skrev:
Vad betraktaren går igång på när det gäller gatuliv är ju alltid intressant så länge det inte låter som ett pekfinger.

Om avsikten är att visa sina alster så tycker jag gott att man kan börja med att fråga sig själv om man är nöjd med bilden och om man tror att den kan tillföra publiken något? Inte hoppas på att någon annan kanske gillar den.

//Marcus

Jag hoppas för guds skull att mitt inlägg inte ses som ett pekfinger, det var inte avsikten. Det är endast "mitt" sätt att se på saken. Alla går igång på olika saker vilket jag tycker är bra, det skapar mångfald, (och ibland överflöd).

mvh/Ove

 

[TBStoor]

Vevo skrev:
Jag hoppas för guds skull att mitt inlägg inte ses som ett pekfinger, det var inte avsikten. Det är endast "mitt" sätt att se på saken. Alla går igång på olika saker vilket jag tycker är bra, det skapar mångfald, (och ibland överflöd).

mvh/Ove

Tvärtom! det var just en dylik debatt & berättelse jag önskade.

Mycket intressant beskriven idé om ämnet och hur du går tillväga.

 

[Vevo]

TBStoor skrev:
Jag tycker heller inte att bilden per se skall få tekniskt ursäkta sig bara pga att den klassificeras som gatufoto. Därtill tycker jag att man ibland får en känsla av att - hur skall jag nu säga det - betraktaren avkräver en form av studioförhållanden kanské. Den här känslan kommer t.ex. fram i comments om att man borde putsa bort vissa detaljer som "upplevs som störande".

Hur var det nu ...
"sharpness is a bourgeois concept"

Jag uppskattar hellre en bild med innehåll som säger något och har nötta kanter än en bild med teknisk perfektion utan innehåll. Att avkräva studioliknande förhållanden och renhet i bilder känns kanske lite lägre prioriterat. Visst, kan man få till en bild som har allt är det en bonus ;0))

mvh/Ove

 

[Vevo]

TBStoor skrev:
Tvärtom! det var just en dylik debatt & berättelse jag önskade.

Mycket intressant beskriven idé om ämnet och hur du går tillväga.

Det var skönt att höra ;0)

mvh/Ove

 

[TBStoor]

Det finns många goda fotograferare som brukar vara aktiva i gatufotopoolen. Vad tycker ni i frågan? Skulle mycket gärna höra era åsikter och tankar om er taktik.

/TBS

 

[Erik Petersson]

Hej, jag skulle inte vilja kalla mig en särskilt duktig gatufotograf, men berättar gärna ändå hur jag gör.

Oftast har jag med mig Nikon F3 med 35 eller 28 mm objektiv. Det är manuell utrustning, men det gör ju ingenting. Ett trick jag har kommit på är att använda en waist-level sökare, så att jag kan fotografera lite mer diskret. Det ger också en rätt skön vinkel. Sen bara promenerar jag och fotograferar sånt jag tycker ser bra ut.

 

[Benganbus]

TBStoor skrev:
Bästa vänner,
Jag har speciellt under den senaste tiden funderat på två teman i relation till gatufoto:

1. Hur går du tillväga då du ger dig in på gatufoto? Väljer du tema på förhand. Vandrar du runt och knäpper av. Väntar du på att motivet skall hitta dig. Söker du efter något speciellt, människan, humor, ljuset, sociala spänningar osv.

2. Hur ger du kritik på gatufotobilder? Är det svårt att ge kritik. Är det besvärligt att kritisera bilder som inte tekniskt alltid är perfekta. Måste dom vara det? Gatufotobilder får ju annars ganska lite kommentarer.

Det skulle vara intressant att höra om era sätt att ta er fram till bilden och kommentaren. Kanske vi hinner byta några åsikter om ämnet.
/TBS

Va svårt de blev!!!
Frågor!!

Väljer tema...?
Nja..
Tror det ofta är tillfället för mig....
både vad gäller motiv,
och ämne...

Å mycket flanerande blir'e!
Men det är viktigt för gatufoto, att flanera!
Tror därför att bra gatufoto ligger litet illa till i vår sk."effektiva tid"...
"Vi sticker ut och tar litet gatufoto i kväll!" Så tror jag inte gatufoto funkar......!


Å söker jag efter något speciellt i bilden..
jovisst, människor!

Och varför jag mest håller på med gatufoto...
är nog för det är en enkel, å trevlig form av fotografering,
med en ofta enkel och lättburen utrustning.....
För skall man ha med kameran varje dag,
överallt,
så måste den va "lättburen"!

Å kritik på gatufotobilder......
svårt..
Jag brukar i alla fall "kommentera" de bilder jag gillar..
Och för mig måste en gatufotobild "innehålla en känsla"......
till skillnad mot en gatufotodokumentär....

 

[timeUnit]

Jag kör också flanörtekniken. Ofta tar jag en promenad på lunchen och tar en rulle eller så. Ibland har man ett flow och får tre fyra OK blider på en rulle. Ibland kammar man noll. Man är inte i "zonen".

Att gatuplåta handlar mycket för mig att glömma mig själv och "bli" kameran/ögat. Motivval för min del är vardagen. Jag tycker om att fånga helt vanliga ögonblick: situationer som alla upplever, men som kameran kan fånga på ett unikt sätt. Det är inte så viktigt för mig att den "händer" något i bilden, att där sker en interaktion, utan snarare att en känsla fångas. Det är ofta mycket bra när motivet interagerar med mig/kameran: blänger, ler, skrattar, blir förvånad etc. Det höjer bilden, tycker jag.

Då och då väljer jag en plats att stå på, oftast på för att den har en potential att bli en estetiskt tilltalande komposition, och väntar på att något ska hända. Detta kan vara rätt långtråkigt, men jag fått en del fina bilder med den tekniken. Ibland är det min kamerateknik som dikterar denna variant av gatufoto, t ex när jag plåtar med Hasselblad. Det är inte lätt att få till skärpan med bladare om man samtidigt rör sig. Dessutom är sökarbilden spegelvänd på mattskivan.

Oftast kör jag med min Bessa R3A och 21 mm optik. Det har tagit en tid att lära sig komponera vettigt med 21 mm, det är lätt att man får ett stort "hål" i bilden för att man är för långt ifrån sina motiv.

 

[Artificiell]

Bra frågor Torbjörn!

Bra gatufoto tarvar tålamod och 'öga'. Själv har jag allt som oftast kameran med mig och skjuter så fort jag ser något som verkar intressant, spännande eller vackert. Inte så sällan blir resultaten kassa! Men då och då händer det att man får till det Med digitala kameror är det ju ganska enkelt att lyckas då man kan ta närmast oändligt med bilder... Hursomhelst tror jag att tiden spelar stor roll också. Man kanske bestämmer sig för en plats där man vill vänta ut rätt tillfälle. Förr eller senare faller allt på plats och då knäpper man av bilden med stort b. Tyvärr har jag aldrig den tiden, men visst ökar chanserna med t i d e n.

Att kritisera gatufotobilder är normal mycket enklare än i någon annan genre. I regel är ju gatufotot helt enkelt ett avtryck ur vardagen, något man kan identifiera sig med och associera till. Då blir det helt plötsligt lustfyllt att knacka in några spontana kommentarer! Dessutom behöver man sällan eller aldrig bry sig om att kommentera komposition och teknik eftersom motivet/budskapet är överordnat allt annat.
U

 

[Erik Petersson]

Samtidigt som en del av konsten i gatufoto, tycker jag, är att fotografera människor i förhållande till ljus, skugga eller andra mönster, som de själva kanske inte lägger märke till. Kan bli mycket vackert.

Så jag tycker att kompositionen är viktig.

 

[Lottabos]

Jag är helt ny på gatufotgrafering och vet inte om jag tolkat det rätt. För mig är det att visa livet i staden på gott och ont. Nu undrar jag om ni tycker att det är fel att t ex visa en knarkare som tar en sil eller liknande "tunga" bilder. Det kanske ska vara mer lättsamt eller?

 

[Vevo]

Lottabos skrev:
Jag är helt ny på gatufotgrafering och vet inte om jag tolkat det rätt. För mig är det att visa livet i staden på gott och ont. Nu undrar jag om ni tycker att det är fel att t ex visa en knarkare som tar en sil eller liknande "tunga" bilder. Det kanske ska vara mer lättsamt eller?

Det finns inga rätt eller fel, det är det som gör att vi är så olika. Att rätta sig i ledet och bli mainstream känns inget vidare. Jag har en syn och tillvägagångssätt på gatufotografering och den passar inte in hos alla. En del tycker si och andra tycker så, och det är helt OK. Sedan kan man disskutera om motivet är etiskt eller moraliskt rätt att visa, men det är en annan historia. Välj du motiv och arbetssätt som du känner dig bekväm med. Att ta intryck från andra blir i slutändan en mix av olika stilar och kan förhoppningsvis mynna ut i något originellt, dva en egen stil.

mvh/Ove

 

[timeUnit]

Lottabos skrev:
Jag är helt ny på gatufotgrafering och vet inte om jag tolkat det rätt. För mig är det att visa livet i staden på gott och ont. Nu undrar jag om ni tycker att det är fel att t ex visa en knarkare som tar en sil eller liknande "tunga" bilder. Det kanske ska vara mer lättsamt eller?

Jag tycker inte på något sätt att det är fel. Snarare tvärtom. Många av de stora gatufotograferna har ju också fotograferat fattigdom och misär i staden. Jag tänker bl a på Davidson.

 

[Lottabos]

Tack Ove och Henning för era svar. Det känns helt okej att fortsätta som jag själv tycker nu när jag hör detta.
/Lotta