Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.
Vad gäller filmframkallare kan jag rekommendera kodak x-tol. Finkornig, lätt att handskas med då den är i princip ofarlig, ingen hydrokinon i den. Bygger på askorbinsyra tror jag.
Tycker att det blir en fin gråskala med den.
Man köper den i en stor påse, som blir 5 liter färdig framkallare.
Pappersframkallare har jag inte så stor koll på, brukar för det mesta köra dektol.
Det finns en poäng i att inte experimentera för mycket. D76 är en klassiker och de flesta filmer fungerar bra tillsammans med den. Om du nu har börjat med den så tycker jag att du kan fortsätta med den.
Vad gäller pappersframkallare så är skillnaden inte lika stor som med olika filmframkallare. Om du är osäker så kan du anpassa den till ditt papper. Fråga Photax vilken framkallare som de rekommenderar till ditt papper.
Skillnaden mellan Kodak Dektol och Kodak Dektol Pro är väl att du i ena fallet betalar för vattnet.
Jag kör med HC-110 för i princip all film. Föredrar för kontrollens skull framkallare som är "engångs" dvs där man späder ett koncentrat och sen kastar den förbrukade lösningen.
Det finns också Rodinal (väl värd att prova!), men jag tycker HC-110 passar bättre för Tri-x som är min standardfilm.
En fördel är också att koncentratet håller väldigt länge. Kan vara bra om man bara soppar en rulle då och då.
Jo jag vet att an ska hålla sig till det man kan, men det skadar inte att fråga andra om råd.
Jag har bara framkallar 5 rullar med D76 och den första rullen en Fujifilm Acros 100ISO blev bäst.
Men jag vet varför de andra rullarna blev skit. En polare hade gett mig TriX och sa att det var en 100 ISO film när det ju som alla vet är en 400ISO film. Liiite mörka negativ då va.... =)
Bättre att fråga och verka korkad än att inte fråga och bli korkad.
Framkallaren påverkar inte så mycket filmkornets storlek (förutom t.ex Agfa Rodinal som ger ett synbart skarpare och grövre korn med t.ex Tri-X) som påstods i förra inlägget. Filmkänsligheten är den viktigaste faktorn, sedan kommer andra faktorer (exponering, framkallningstid, stoppbadskoncentration mm) som påverkar kornet mera än val av framkallare. Acutol fungerar mycket bra till Tri-X i utspädning 1+9. Har t.ex ett utställningsalbum utlagt nu där samtliga bilder fotograferats på Tri-X framkallad i Acutol 1+9. Det fanns dock en framkallare från Ilford som hette ID 11 plus (inte att förväxla med D76-kopian ID11) som jag upplevde gav ett finare korn med Tri-X än vanlig D76. Jag har forskat lite om denna framkallare och kommit fram till att det var vanlig D76 (ID11) med skillnaden att metolet bytts ut mot fenidon i en viss koncentration. Microdol-X ska också ge finare korn sägs det men denna framkallare påverkar filmen så att man måste exponera efter lägre känslighet vilket inte var fallet med ID11 plus.
När det gäller pappersframkallare är Dektol mycket bra, den håller dessutom att ligga i skålen en hel kväll utan att oxidera för mycket (såvida inte man överskrider maxgränsen för hur många bilder som kan framkallas i en viss mängd framkallare). Den bästa pappersframkallaren jag använt är dock Fotokemikas FR4 som jag tycker tar fram det allra bästa i bilderna. Upplever dessutom att den ger ngt varmare ton på klorbrompapper än t.ex Dektol. Sedan finns sk mjukframkallare som kan användas i komb med dessa mera hårdarbetande framkallare för att variera bildkontrasten och få bättre teckning i skuggor. Men det kanske är överkurs? FR4 säljs tyvärr inte mer av Photax men den finns i Fotokemikas sortiment så kanske det går att beställa den utomlands? Men med t.ex Dektol kommer du långt. De skillnader som jag själv upplever kanske en nybörjare inte kan se?
Dektol eller FR4 som är mera normal-hårdarbetande framkallare kan användas tillsamman med t.ex Selectol-Soft men då i olika bad. Först i den mjuka Selctolen, sedan i den hårdare med olika tidskombinationer för olika kontrast. Används oftast med äldre typen av graderade papper typ Emaks K888 men kan också med fördel användas till varicontrastpapper. Det finns också en varaiant som man blandar själv, Doctor Beers. Denna kan även blandas i olika koncentrationer för att ge olika kontrastresultat vilket inte går med de tidigare. Man kan med dessa variera kontrasten upp till ca 1,5 hårdhetssteg. Det finns också en engelsktillverkad framkallare som i olika blandning ska ge upp till 3-4 stegs kontrastskillnad enligt reklamen. Kommer inte ihåg fabrikatet och kan inte säga något om den eftersom jag inte provat den.
När det gäller HC110 så är det en snabbframkallare typ Rodinal med som börjar framkalla på ytan av filmen och arbetar sig nedåt. Koncentrerad kan man inte avbryta framkallningen utan man måste utframkalla filmen. Utspädda fungerar de ungefär som en utjämningsframkallare typ D76. De ger ett relativt grovt korn men enligt tester jag läst kunde man inte se någon skillnad på negativen framkallade i D76 och HC110. Den är också cancerframkallande enligt Kjellberg/Andersson (Materiallära för fotografer).
Det finns inga framkallningstider som fungerar bättre än andra. Motivkontrasten är avgörande för vilken tid som ger dig normala negativ. Dessutom kan du och jag få olika tider även om vi framkallar samma film fotograferad med samma kamera vid samma tillfälle med samma metod/dosa etc. Vattnets alkalitet påverkar nämligen hur pass aktivt framkallningsämmnena verkar. Dessutom bör man förlänga tiderna om man kopierar negativen med diffusljusapparat istället för kondensorapparat (för att få samma kontrast i bilden vid samma kopieringsförfarande i övrigt. Diffusljusapparat kräver lite hårdare negativ nämligen.
Fråga så mycket du orkar. Risken är att man trillar ner i detaljträsket. Det finns många exempel på fotografer som har provat varenda kombination som finns; som har gjort varenda test som finns; för att sedan tycka att det har varit slöseri med tid. Det är det kanske inte men ingen rök utan eld.
TriX med D76 1:1 är en klassiker och det finns skäl till det. Fuji Acros är också en trevlig film. Jag har aldrig kört den i D76 men det skulle förvåna mig om det inte blev något vettigt av det. De andra framkallarna som har nämnts är också trevliga framkallare. Vad gäller HC-110 så kan man späda den lite som man vill och således varierar tiderna en del. Den ger ofta korta tider; ibland lite väl korta så att man får öka utspädningen. Jag kan tänka mig att det kan bli så med Fuji Acros till exempel. Kolla på Digitaltruth.
Om jag på ett enkelt sätt ska bedömma mina mörkrumsövningar så gör jag det utifrån mina kontaktkartor. Jag förstorar dem med normal kontrast så att den genomskinliga filmen balanserar mellan mörkgrått och svart.
Okej detta är två frågor som har jagat mig länge, och jag har inte fåt något svar på dem.
1. Vad är skillnaden på en kondensor och en Diffus förstoringsapparat? Och Hur ser jag denna skillnaden?
2. Vad är skillnaden mellan D76 1:1 och D76 Konc?
I ett forum som jag läste (www.photo.net) så fick jag förståelsen att det betydde samma sak, sedan hamnade jag på en annan sida och där var det att 1:1 var spätt med en del d76 konc och en del vatten.
Vad gäller?
Kondensorljuset kommer rakt uppifrån och de förstoringsapparaterna är ofta äggformade. Diffusionsljuset kommer från sidan och de förstoringsapparaterna är ofta rektangelformade.
D76 1:1 (eller 1+1) är utblandat med lika delar vatten. Konc är inte utblandat. Standardregeln är 1:1 om du kör den som engångsframkallare och som koncentrat om du återanvänder den.
Vänta lite... nu blev jag osäker... finns det förnyelsekemi till D76?
aha... det förklarrar delvis varför en del av mina filmer blev skit. jag får helt enkelt skrota hela mitt nuvarande lager av D76 därför att endel är utspätt och endel är inte utspätt.
Okej så vad är det för rent praktiskt skillnad mellan en diffare och enkondare när man arbetar? Bortsett från att man måste framkalla olika.
Danyael_X skrev: Okej så vad är det för rent praktiskt skillnad mellan en diffare och enkondare när man arbetar? Bortsett från att man måste framkalla olika.
Jag tycker att diffusionsljuset är smidigt; mindre problem med damm och repor och om det är ett färghuvud så blir det lättare att jobba med papper som har variabel kontrast. En del kan ta gift på att kondensorljuset ger skarpare bilder men jag vet inte det... Vi har en av vardera på min lokala fotoklubb. Jag kör med konsensorljuset när jag ska göra stora förstoringar eftersom den apparaten är fysiskt större. I övrigt kör jag med diffusionsapparaten så länge den är ledig.
En kondensor apparat har linser (ibland utbytbara för olika bildformat) för att styra ljuset från lampan över neget. Diffusor apparater har en difus skiva (typ opalglas eller liknande) ovanför neget för att ge en jämn belysning av neget (jämför hur ett ljusbord ser ut). Med kondensor fås högre lokal kontrast vilket ger bilder som uppfattas aningen skarpare men samtidigt syns damm och repor på negativen mycket tydligare. I och med skilnaden i kontrast mellan de olika typerna av apparater blir de ideala framkallningstiderna lite olika för filmen beroende vilken typ av apparat som skall användas. Ljuset i en kondensorapparat kan mycket väl komma även från sidan och styras med hjälp av en spegel (t.ex. i det rektangulära kondensorhuvudet till Durst L1200)
D76 stock lösning brukar skrivas 1:0. Det finns (har iallafall funnits förnyelselösning till D76. Det står tydligt D76 RS på de pulverpåsarna.
jpersson skrev: Kondensorljuset kommer rakt uppifrån och de förstoringsapparaterna är ofta äggformade. Diffusionsljuset kommer från sidan och de förstoringsapparaterna är ofta rektangelformade.
D76 1:1 (eller 1+1) är utblandat med lika delar vatten. Konc är inte utblandat. Standardregeln är 1:1 om du kör den som engångsframkallare och som koncentrat om du återanvänder den.
Vänta lite... nu blev jag osäker... finns det förnyelsekemi till D76?
Jag har en kondensorapparat som är rektangelformad. Äldre kondensorapparater är dock ofta äggformade. Skillnaden är blandboxen som finns i ett särskilt färg/VC-huvud med halogenlampa. Ljuset sprids i denna och träffar filmen i olika riktningar. I kondensorapparat används en opallampa vars ljus antingen direkt via kondensorlinsen träffar filmen rakt upopifrån (de äldre äggformade) eller via en spegel samt därefter genom kondensorlinsen träffar filmen (de nyare rektangelformade apparaterna med utbytbart huvud.)
Jag rekommenderar inte förnyelselösning för amatörbruk och dosframkallning. Man ska komma upp i rejäl filmkonsumtion för att tjäna något på detta. Dessutom får man svårt att kontrollera processen. Problem, problem, problem. Användes förr oftast i stora tankar av tidningsredaktioner som framkallade film dagligen i stora mängder. D76 1+1 är standard. Då kasserar du den efter användning. Rekommenderar inte heller koncentrerad D76 med användning flera gånger. Processen blir också då svår att kontrollera. Håller bara kort tid efter användande och det blir en osäkerhet om framkallningsämnena räcker och om jag kan använda samma tider som tidigare. Färsk, oanvänd framkallare ser jag som en förutsättning för att kunna kontrollera processen med jämnt resultat från gång till gång.
...man har sina perioder. För tillfället kör jag Ilford HP5+ i Ilfotec HC som jag kopierar på Ilfospeed med Paterson Acuprint 2. Ilfospeed är ett graderat papper och jag kör med det av pedagogiska skäl. Annars tycker jag att HP5+ fungerar bra tillsammans med Fotokemika Fineprint och Agfa Multicontrast. Pappersframkallaren är fotoklubbens och jag tycker inte att det är värt att släpa på eget. Filmframkallaren är min och jag kör med den för att den fungerar med många filmer och för att den är ekonomisk (den motsvarar HC110 i mångt och mycket). HP5 påminner för övrigt mycket om TriX. Jag kör också en del Efke KB 100 med samma kombination. Annars blir det någon ströfilm hit och dit med andra filmer men det räknas inte.
Jag börjar att tröttna HP5/Ilfotec HC vid det här laget. När jag har kört slut de rullarna som jag har hemma så hade jag tänkt gå på en modern 100-film framkallad i XTOL, DDX eller något.
För mig handlar det inte så mycket om bästa kombinationen. Jag köper ett stort parti film och så kör jag med den tills den tar slut. Om jag inte är trött på den så köper jag ett nytt parti.
Så sant så sant... Jag tycker att det är en svår balansgång mellan kontrollen, praktiken och inte minst pedagogiken.
Kontroll förresten... Nu lämnar jag ämnet en aning men det går kanske an. Jag håller en del nybörjarkurser för min lokala fotoklubb och jag tycker att detaljfrågan är svår. Jag försöker att skära bort så mycket detaljer som möjligt för att avdramatisera mörkrummet. Istället ger jag dem en en kontroll- och en korrigeringsmetod samt en enkel förstoringsmetod som de kan bygga vidare på.
Vilken detaljkunskap tycker ni är viktig för nybörjaren? Vad tycker ni att många nybörjare lägger för stor vikt vid? Vad tycker ni att många nybörjare lägger för liten vikt vid? Vad undrar nybörjaren över? Borde jag lägga mer tid vid detaljerna så att de förstår vikten av nogrannhet och för att svara på deras nyfikenhet eller fungerar min genväg? Det här är givetvis individuellt men det hade varit roligt att höra andras åsikter i frågan.
Hej! Vi ser att du kör med AdBlock. Vi förstår att man kan ogilla annonser men det är en viktig
inkomstkälla för att driva denna sajt och täcka de kostnader vi har. Om du inte vill slå av
Adblock för just Fotosidan så stöd oss gärna genom att till exempel köpa
ett Plus-medlemskap.
