Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Fotografi eller Bild?

Produkter
(logga in för att koppla)

lje

Aktiv medlem
”Jag tar inte fotografier, jag skapar bilder” är ett citat hämtat ur filmen och Christer Strömholm som visas på fotografiska just nu. När jag hör det så inser jag att jag aldrig har skapat bilder utan ständigt letat efter det välkomponerade fotografiet. Det är lite pinsamt tycker jag men jag erkänner. Den här insikten slår mig med full kraft och jag har plötsligt två alternativ att välja mellan. Antingen lägga kameran på hyllan och generat konstatera att det där med att skapa bilder är inget för mig eller så försöker jag förstå vad skapandet består utav. Hur kan man få bilder som inte är tekniskt perfekta att bli perfekta bilder?

Det räcker med att bläddra igenom bilderna på fotosidan så inser jag att det är många här som kan det där med att få fram fantastiska bilder och jag vill också lära mig men framför allt så hittar jag inget som kan definiera en perfekt bild.

Min fråga blir då följande: Vad är den gemensamma nämnaren för fantastiska bilder?
Vad tycker du?

Med vänliga hälsningar
Johan
 
Använd inspirationen du fått av Strömholm till något positivt och stimulerande.
Fortsätt att ha kul med dina fotografier/bilder eller vad du nu vill kalla dem.

Varför ska jag ställa undan min gitarr när jag har lyssnat på Eric Clapton?
 
Bilder

Fotografi är ett medium till att skapa bild, liksom måleri, grafik etc. Frågan är vad du vill uttrycka med dina bilder? Fånga ögonblick, fånga minnen, visa upp skeenden i livet eller någonting annat som gör att du vill fotografera. Fundera lite över varför just du fotograferar, alla har inte behovet och saknar det inte. Att skapa någonting av lust och vilja är gott nog, det berikar livet. Kanske öppnar det nya dimensioner. Sök din lust och dina vägar:)
 
Har fotat nu över femtio år och kameran har varit ett verktyg ungefär som kniv och sax. Ingen speciell hobby heller. En riktig pappa eller mamma måste ju förse barnen med ett album, så de kan se hur de haft det när de växt upp. Om det nu blivit bilder, fotografier eller tavlor kvittar. Det är den dokumentära delen, som gäller och vanligen stiger värdet med åren till att börja med och efter några generationer hamnar de på soptippen.
 
Har fotat nu över femtio år och kameran har varit ett verktyg ungefär som kniv och sax. Ingen speciell hobby heller. En riktig pappa eller mamma måste ju förse barnen med ett album, så de kan se hur de haft det när de växt upp. Om det nu blivit bilder, fotografier eller tavlor kvittar. Det är den dokumentära delen, som gäller och vanligen stiger värdet med åren till att börja med och efter några generationer hamnar de på soptippen.

Så krasst, och så sant.

Men just nu är jag delvis dokumentatör och delvis "bildskapare". Mycket bilder på banrnen, men också andra bilder. Jag försöker fånga/skapa bilder som jag själv gillar. Och vissa hamnar som utskrifter på väggarna här hemma. Vissa sitter några veckor. Andra sitter längre. Några sitter kvar.

Jag fotograferar/skapar bilder i huvudsak för min egen skull. Och trivs förträffligt med det.

Petter ...
 
En bra bild för mig handlar inte om upplösning, exponering, osv.. Det handlar om att lyckas fånga en känsla och förmedla den! Bilden kan vara tagen med en mobiltelefon eller en 5Dmk3.

vad menas egentligen med uttrycket att skapa en bild? och ta en bild som är halvbra och göra den fantastisk? Menar du i redigering, eller innan slutaren aktiveras?

jag förstår "skapa bilder" som att manipulera, klippa och klistra.. kanske inte det christer menade?

Jag tycker allt skapande är bra (inom foto i alla fall, musik är en annan grej) och av vilken anledning eller vad man försöker förmedla kan kvitta.

Själv fotar jag för att jag tycker det är så ruskigt kul! just själva tiden med kameran i handen är det jag gillar mest, att känna hur inspirationen bara flödar till och man provar nya grejor och ser vilket resultat som kommer ut av det! Ofta blir det ju resultat man blir riktigt nöjd med och stolt kan visa upp för omvärlden!

Jag fotograferar för att det gör mig lycklig!
 
Hmmm, det finns många sätt att se på skapandet. Själv ser jag det som något som börjar i ens huvud och slutar som det färdiga verket. Om det sen handlar om en bild man ser i sina inre ögon och i princip är klar när man har tryckt på avtryckaren eller om man ser ett antal komponenter och har en inre bild för att komponera ihop dem är mig egentligen egalt. En gatubild tagen på det sätt fotografen avsåg eller en bild bestående av delbilder som halvt överlappar plus lite textur, båda är en del av en skapandeprocess, det är mest metoderna som skiljer sig åt.

Mvh,
Richard
 
Jag tar inte heller bara "kort" dvs fotografier utan skapar bilder. Jag gör det för att jag har ett behov av att uttrycka mej i bild. Och det går bra. Även på "marknaden". Sålde 12 bilder på förra utställning. Kolla dom!
www.wangblad.com
 
Hur kan man få bilder som inte är tekniskt perfekta att bli perfekta bilder?

Det räcker med att bläddra igenom bilderna på fotosidan så inser jag att det är många här som kan det där med att få fram fantastiska bilder och jag vill också lära mig men framför allt så hittar jag inget som kan definiera en perfekt bild.

Det är det som är så fascinerande med fotografi att ju mer man lär sig och utvecklas, desto mer inser man hur lite man kan. Åtminstone är det så för mig.
Visst finns det stort kunnande i bildskapande här och var bland Fotosidans medlemmar, och visst finns det många som är duktiga på tekniken. Det fina i kråksången är att det inte korrelerar (heter det så) med varandra, alltså att bildskapande på hög konstnärlig nivå kräver stort tekniskt kunnande. Å andra sidan är ju tekniken ibland det som skiljer det briljanta från det obegripliga.

Du har faktiskt (parasdoxalt nog) slagit fast en rätt objektiv sanning: Det finns ingen allenarådande definition av en perfekt bild. Om du tänker på det i fortsättningen tror jag att du kan få en rätt spännande resa i fotografins värld.
 
Min fråga blir då följande: Vad är den gemensamma nämnaren för fantastiska bilder?
Vad tycker du?

Med vänliga hälsningar
Johan

En riktigt bra bild är en bild som lyckas förmedla en stark historia till betraktaren.

Lägg inte ned. Hitta något att berätta istället.

Jag letar fortfarande, och kommer kanske fortsätta leta hela livet. Än så länge finner jag nöje i sökandet, och är väl medveten om att jag troligtvis aldrig kommer hänga på Fotografiska. Jag är för gammal för att det ska besvära mig.

Får jag bara ett "oooh" eller "aaaah" ibland när jag visar en bild lever jag på det till nästa gång, och det kanske inte behöver vara svårare än så? ;-)
 
Har också funderat på frågan om perfekta bilder och vart det är man vill komma. För mig är den perfekta bilden en sådan, som man kan hänga på väggen och trivs med något år. En annan definition av perfekt bild är en sådan, som familjemedlemmarna trivs med hängande på väggen. En annan definition är en bild man länge kan ha som bakgrundsbild i datorn.

En annan delikat definition av en bra bild är en sådan, som faller pensionärernas fotoklubb i smaken. En bild, som får många poäng vid omrösningen. En del kräver enkla färger, som är lättare att få till som akvarell. Motivet skall träda fram i bilden så att man vet vad det är fråga om. En del är tekniska och kollar beskärning och skärpa. Någon annan ger höga poäng för att det varit så svårt och arbetssamt att få fram bilden.
 
Såna här trådar gillar jag - kanske för att "teknisk perfektion" aldrig ens kommer att komma i närheten av räckhåll för mig, alltför impulsiv, alltför "oj-hoppsan" till min natur. Fast en och annan bild har jag nog lyckats skapa, med lika delar tur, timing och känsla, tror jag

Det jag reagerar på när jag läser både trådskaparens fråga och svaren är strävan efter att bilderna ska vara "fantastiska" eller uppnå någon annan slags "perfektion".

För någon vecka sen var jag på två fotoutställningar här i Hamburg. Den ena, på flotta fotomuseet, var Albert Watsons bilder, en ganska brokig samling men där både jag och min kompis som jag var där med var överens om att det fattades liv och värme i bilderna. Vi gick båda runt och funderade mest på HUR bilderna var gjorda. Bilderna i sig... ptja.

Sen gick vi förbi ett litet fotogalleri på vägen därifrån, där tyske streetfotografen Andreas Herzau ställde ut. Ett pyttelitet galleri, så det var inte några mängder med bilder - men för mig var det här verkligen BILDER. De var inte perfekta någon enda stans, och inte fantastiska heller - men jag älskade dem! Älskade känslan, livet, alla frågor och tankar som väcktes genom bilderna.

Sådant är för mig det som gör bilder intressanta - oavsett perfektion eller om de kan kallas "fantastiska" eller inte.

Förresten kan jag nämna en annan utställning jag var på - på flotta fotomuseet för övrigt: Saul Leiter. Gud, vilka bilder... Jag skrev om utställningen här: http://himmelochord.se/2012/04/02/saul-leiter-retrospective-en-magisk-fotoupplevelse/ (Hm - moderator, får man länka ut från forumet?) men jag vet inte om jag lyckades förmedla storheten ändå. Men det var också bilder, snarare än perfekt komponerade fotografier. Och underbara. Får ni möjlighet att se Leiters bilder någon gång - missa inte, vad ni gör! :)

(Stockholms Fotografiska har jag ännu obesökt - de öppnade strax efter att jag lämnade landet och mina visiter i Hufvudstaden sedan dess har varit så korta och fullbokade att jag aldrig hunnit dit... Ser fram emot att stifta bekantskap när jag kommer tillbaka mer permanent - det låter alltid som om de har spännande grejer på gång!)

Just nu är jag på väg att försöka ta tillbaka fotograferandet – på mina villkor – efter några års paus, då jag drabbades av akut dåligt självförtroende för ett par år sedan. Mina bilder lider ofta av "bristfällig teknisk perfektion" och jag fick för mig att det var det enda som räknades.

Sen måst jag tillägga som parentes till trådskaparen att jag tycker det är dumt att tycka saker är pinsamma. Vi gör saker, följer vad vi tror på just i det ögonblicket, vi får för oss saker (undertecknad är världsmästare på det där!) och snöar in. Sen går vi på en utställning och får upp ögonen för något som får oss att lyfta blicken, se saker ur ett annat perspektiv eller vad det nu är som händer. Det kallas utveckling, och det är en rörelse som inte alltid går i den riktning man väntar sig!

//Jenny
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar