Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Fotografera på semestern?

Produkter
(logga in för att koppla)
Jag semestrade i Australien, för några år sedan, innan den stora digitala boomen, hade med mig ENDAST(!) en mycket liten analog kamera med fast optik, samt mycket film.
Såg många fotonördar, med massa objektiv och kamerahus, de var ständigt på spaning efter det rätta motivet, den rätta belysningen osv. ...
Absolut är det så här; bättre bilder fås inte med en större utrustning, bara att man inbillar sig det.
Visst, under speciella förhållanden, naturfoto, då kan de "grymma" objektiven vara ett alternativ.
Men, min erfarenhet efter många resor, en tung utrustning blir snart bara kvar på basen/hotellet.

Min kamera då, vilken var det?
Jag visade mina hundratals bilder, väl hemma i Sverige, först sa jag inte ett ord om modell eller objektiv, eftersom jag har flera SLR och objektiv, förutsatte alla att det oxå var en systemkamera bakom bilderna.
Men icke!
Den går ner i fickan, allt går att ställa in manuellt, tid - bländare - avstånd - manuell framdragning av filmen.
Skärpan avslöjade inte alls, att inte var en systemkamera.
En liten Olympus XA/2,8/35mm, från 1979 var mitt verktyg!
Jo, 35mm optiken var en begränsning, men det gick att leva med, kameran var med hela tiden, vägde nästan ingenting, ingen upptäckte heller fotografen, ha-ha!
Idag, resa/semestra praktiskt, skulle jag nog ha med det digitala verktyget Canon PowerShot A620.
 
lottawe skrev:
Fast i stället för att gräma sig kan man lagra dem i huvudet och även om man aldrig återvänder eller upplever samma motiv igen tror jag de kan fungera som god inspiration. Bilder i huvudet behöver inte nödvändigtvis vara sämre än filer/negativ väl?.

Vilket naturligtvis förutsätter att man minns dem. Du har absolut rätt Lotta, men det funkar inte för mig. Jag sa ju att jag är lite knepigt funtad ;)

Lars: Det beror helt och hållet på hur man är som människa, själv så har jag inga problem att bära med mig lite pryttlar. Resefoto för mig handlar inte så mycket om jakten på den perfekta bilden, utan mer att fånga ögonblicken. Sen att jag är lite petig med kvalitén gör ju att jag gärna bär med mig ett eller två extra kilo.

Jag säger att bättre bilder kan absolut fås med rätt utrustning (inte nödvänligtvis större, men oftast). För att knyta an till Michaels första inlägg:

"Hustrun önskar å sin sida att jag lämnar så mycket som möjligt hemma och passar på att njuta av upplevelsen.
"

Jag njuter när jag får fotografera, men låter för den delen inte det gå utöver upplevelsen. Exponerar gör man i tusendelar, upplever gör man i minuter.
 
Ja, det där är alltid ett övervägande hit och dit. Min erfarenhet är att det oftast blir bäst med så lite utrustning som möjligt, helst bara kamera och en optik eller kamera med fast sådan. Då slipper man fundera så mycket och behöver aldrig tveka när man flanerar. Bara upp med kameran och fotografera när något dyker upp. Har man semster ska man ta det lite mera avslappat och inte koncentrera sig för mycket på fotograferingen. Låt den bli mera spontan och fånga bilderna när de dyker upp.
 
Låter ganska sunt.

Kan Ni kommentera förvaringen av kameran?

Alltid med/Saftyboxen/hotellrummet
 
ANNONS