Fotografens dilemma

[Drazil]

Hej!

Sedan fotointresset började på allvar för tre år sedan har jag fått många nya upplevelser och glada stunder.

Emellertid upplever jag ett litet dilemma: fotografering är ett tveeggat svärd. Å ena sidan de positiva aspekterna med upptäckarlusta, experimenterande och glädjen i att få tillbaka bra bilder, samt de negativa att då väderförhållandena är bra som en vacker solnedgång, mycket nysnö och frusna spegelblanka sjöar mår jag dåligt (nästan ångest) om jag inte går ut och utnyttjar de möjligjheterna som står till buds. Det här gäller alltså naturfotografering då resurserna som ljus, väder, m.m. är så förgängliga.

Slutligen till frågan, känner någon annan därute likadant och/eller hur kan man minska olustan och vemodet när man inte har möjlighet att fotografera då förhållandena är så där ruskigt goda?

Vänligen, Daniel Aurell

 

[Fallan]

Jag förstår hur du känner, själv tycker jag dock att ALLA typer av väder bidrar till otroligt många bra möjligheter. Kolla bara alla bra bilder här på fotosidan.se, de är ju inte bara tagna i vackert väder. Jag tror det är EN av de saker som betecknar en duktig fotograf...att finna motiv i alla situationer, ett annat är att behärska detta tekniskt. För det är väl så att olika väderlekstyper kräver sin teknik, för att bilderna ska bli det där lilla extra.

Sen är det väl också så att vi alla har olika syn på detta intresse. Vissa har det ju som yrke, men flertalet av oss här har det väl som hobby...och meningen är ju att man ska ha kul och må bra.

Mvh Fallan

 

[flutte]

Jag tror det är det faktum att man skulle kunna slå två flugor i en smäll som känns; Dels att vara ute och ta bra bilder, dels att vara ute och njuta av det vackra vädret. I slutändan blir det än roligare än att göra det ena eller det andra. Lite som om 1+1 skulle vara 3.... För det är ju oftare lite svårare att motivera sig själv att gå ut ifall regnet står som spön i backen än ifall solen skiner...

Som faktiskt kunde vara ute en liten stund häromdagen i snögnistrande solsken med kameran...

/Fredrik

 

[KVICK]

Jag förstår precis vad Daniel menar. Som nu när Göteborg har fått riktig vinter med -15 grader och massor av nysnö samt en hel del sol och jag själv låg sjuk i influensa. Varje dag kändes som en plåga och panikkänslor började komma när jag visste att det kunde dröja 5 - 10 år till nästa riktiga vinter i Göteborg. Till sist gav jag mig ut fastän jag inte kände mig helt frisk. Det visade sig vara bra medicin efter ett par timmar i -17 grader och en rulle film senare kände jag mig helt frisk och har så varit fortsättningsvis. Så nu har paniken lagts sig lite skulle inte förvåna mig om vintern stannar i 3 månader till.

 

[Drazil]

Tack för svaren! I fortsättningen skall jag försöka vända de negativa tankarna till positiva när det känns motigt att man inte kan gå ut och fotografera trots gynnsamma förhållanden.

/Daniel

 

[Kramer]

Jag känner likadant. Som under julen, julafton til och med...övertalade farsan att följa med. Vi åkte iväg och plåtade lite.
-22 grader, vindstilla, solken, blå himmel. Underbart...och...ja jag måde mycket bra efter det. Kunde sömna med ett leende på läpparna. Även fast det va under julafton...

 

[Sonnaren]

Solsken och nysnö - eller full sommar heller för den delen - är inget som lockar mig, för hårda kontraster, får blått i skuggorna........ men lätt gråväder, en sommardag direkt efter ett regnväder eller dimma i lagom proportioner känns deprimerande att inte kunna utnyttja fotografiskt. Men vi har väl alla våra favoritväder som vi inte gärna vill gå miste om för fotografering.
Us

 

[Staffan]

Jag tycker att man bör försöka behålla sin harmoni, medveten om att väder, ljus, situationer etc återkommer. För att bilderna ska bli bra måste själen vara med - man kanske bör offra ett bra tillfälle för att i stället fota mer koncentrerat nästa gång.

/Staffan

PS. det är fullmåne om en vecka......

 

[Kramer]

Ahhh...fullmåne! Det blir intressant med snö..hoppas den blir stor!

 

[forstheim]

Det är väl något som är riktigt bra med fotografering egentligen..att man kan fotografera i alla väder. Men man kanske får välja sina motivområden beroende på hur ljuset är..

Precis som Ulf skriver så lockar inte det soliga och fina vädret mig heller något nämnvärt. Det finns intressantare väderförhållande än så för naturfotografering. Men det utesluter inte att det är ett bra fotoväder för tex stadsfotografering om man är intresserad av det. Annars kan man alltid kila in i skogen för att ta vara på lite mjukare solstrålar som letar sig igenom trädens kronor.

Så..om ljuset inte passar oss får vi helt enkelt anpassa oss efter ljuset. Det sägs iallafall vara ganska betydelsefullt för lyckade natur-/landskapsbilder.. ;=)

Också en fråga..kan man inte passa på att njuta medan man är ute och fotograferar? Även om man ibland intar märkliga ställningar och är vig som ett ihopfällt stativ så kan jag inte låta bli att verkligen njuta när jag går omkring i naturen. Jag njuter inte bara av vädret..utan av omgivningarna, av naturens "tysthet", av ensamheten, av motiven..

Ännu mera njutningsfullt är det att ha med en rygga med något varmt att dricka och några smörgåsar att mumsa på. Är inte det livet!? :=)


/Jonas

 

[Walkerboh]

Mitt motto är att det finns inget dåligt väder,
jaha tänker ni, vad vill han nu ha sagt med den urgamla klychan.
Jo att utmaningen ligger i att hitta något att fota i alla vädertyper från hällregn och åska till snöstorm och -30 med klarblå himmel.

För mig ligger lite av det hela i planeringen av turen. jag tycker det är roligt att ge mig ut i spöregn för att testa ideer om man fotar i sådant väder, hur håller man kameran torr tex.
Det som dessutom hjäper till är min grundniställning till "dåligt väder", jag är possitiv till alla väder och ser det som "ju djävligare väder desto roligare".

Ta nu detta med en nypa salt och inte altför allvarligt

ahhh där Zim slog du huvet på spiken, njut av naturen, av tysstnaden (inte för att det är tyst i skogen men ändå). OCH LEV.