Foto i alperna

[Li-L]

Behöver några tips om vår/försommar foto i alperna. Skulle vilja fotografera på hög höjd och i dalar. Vilken månad skall man åka? Känner ni till något bra ställe? Skulle vilja bo dels i någon dal och dels i stuga uppe på berget. Gillar landskapsfoto vid soluppgång och solnedgång, samt fotografering av blommor/växter. / Lise-Lotte

 

[Mánadís]

Jag kan rekommendera den lilla byn Grindelwald i Berner Oberland i Schweiz. Där är helt otroligt vackert! Byn ligger nere i dalen och det är lätt att med lift (och tåg!) ta sig upp i bergen och vandra. Det är också här som berget Eiger ligger och man kan vandra en led alldeles nedanför den ökända nordväggen. Man kan ta ett tåg som går genom Eiger och upp till Jungfraujoch som ligger över 3000 meter över havet. Det finns andra mindre turistiga byar runtom också, men vi höll oss till Grindelwald. Vi var där i juli och då var det fortfarande massor med vackra blommor kvar, men har för mig att det var lite ovanligt. Har lite bilder därifrån i ett av albumen.
För att komma dit flög vi till Zurich och tog sedan tåg med några byten. Funkade bra.

 

[Flash Gordon]

Jag har bott i Södra Tyskland i 8 år. I Ravensburg som ligger ner vid Bodensjön.
Därifrån kunde vi se och snabbt ta oss till alperna i både Österrike, Liechtenstein och Schweiz.
Det gav givetvis tillgång till bra skidåkning på vintern bara någon timme bort och många fina vandringar på försommaren, sommaren och hösten i bergen.
Den bäst tiden skulle jag vilja påstå är Maj-juni när snön just smält. När beror på hur högt man kommer. Högre är inte alltid bättre.
Då blommar alla örter. orkideer mm i fjällsluttningarna.
Sedan skall man inte glömma föralperna i t.ex Schwaben, Bayern och Vorallberg där de kulliga landskapet står i full blom i April-Maj.
Nu skall man definitivt i söka de högsta topparna eftersom det är lika kalt som våra kalfjäll.
Alperna är ett stort område och jag skulle nog inte vilja peka ut ett enda område som det bästa. Att
vad som är det är som att fråga vad är vackrast i Sverige.
Eftersom min fru är Österrikiska så har jag haft anledning att också besöka alperna även efter vi flyttade tillbaka till Sverige. Många gånger med min MC och också med bil. MC på sommaren och bil både sommar och vinter.
Min egen favorit har blivit Dolomiterna mellan Österrike och Italien. Det beror på ett antal skäl.
För det första är dessa kalskstensalper otroligt vackra speciellt i soluppgång och nedgång när kalkstenen färgas blodröd.
Sedan går vägarna genom ett underbart landskap som leder en på kurviga vägar högt upp bland alperna. Här finns nog världens bästa MC-vägar och inte dumt för en bra bil heller.
Tack vara man är så högt upp kan man också vandra rätt ut i naturen från en parkering och hamna mitt i fjällsluttningarna med orkidéer och örter på våren.
Sedan älskar jag maten i SydTyrol (en gammal del av Österrike) som är mer åt det italienska hållet så jag bor gärna på den Italienska sidan. italiensk mat slår definitivt Österrikisk.
Alperna påminner om en bra italiensk buffé. Allt ser jättgott ut och det är frågan vad man skall satsa på. Förmodligen kommer du få din smakupplevelse och få mersmak på att också prova resten du inte orkade i första försöket.
Jag har sett mycket i alperna under 20-30 år men inser att jag fortfarande har mycket mer att uppleva.
Laddar upp ett par teasers så du ser vad du kan uppleva. Kom ihåg detta är bara ett smakprov på
vad allt som finns at se.
Båda är från Misurina i Dolomiterna från i somras. Mitten Juli men eftersom det är så högt är det fortfarande försommar.

http://www.fotosidan.se/gallery/viewpiclarge/335513/3056188.htm
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpiclarge/335513/3056189.htm

Så studera olika resmål och se vad som intresserar dig mest. Isgrottor nära Inssbruck eller Saltgruvorna i nära Salsburg.
De höga berg som går från några hundra meter över havet till 3000 meter höga toppar.
Glöm inte lägga till saker som Sommerradelbahn. Kul kälkåkning på sommaren.
Vad du än bestämmer dig för tror jag du kommer få mersmak.
Jag har haft förmånen att både i jobbet och privat få se en stor del av världen.
Jag älskar Indien och också Kina. Fast efter ett par veckor är jag alltid lika glad att få lämna koaset.
Alperna är däremot alltid en plats där jag finner sinnesro och frid.
Det är lugnt och en form av meditation.
Jag hoppas du kommer finna detsamma.

 

[Falumas]

Ska du upp på lite höjd så är det Schweiz som gäller. Dom Österrikiska och Sydtyrolska kullarna kommer sällan över 3000m, skall du i alla fall ta dig till Dolomiterna (som faktiskt är rätt trevliga) så rekommenderar jag bil och hochalpenstrasse för att komma dit.

Vill du däremot se berg så rekommenderar jag Vallis i Schweiz som är helt nerlusat med 4000+m toppar. Därifrån kan man också ta en dagstur till Chamonix där Vitaberget hushåller som är alpernas högsta eller ner till Piemonte för att fylla på vinförrådet.

Ett annat område jag varmt rekommenderar är Engadin.

Hoppas du snackar om svensk försommar, dvs maj. Mars/April kan vara rätt trista månader i Alperna, blött, slaskigt, snö fast inte tillräckligt för skidåkning.

En vandringstur som dom flesta har svårt att glömma är annars upp på Grossmythen i centrala Schweiz.

/Karl

 

[Flash Gordon]

Ska du upp på lite höjd så är det Schweiz som gäller. Dom Österrikiska och Sydtyrolska kullarna kommer sällan över 3000m, skall du i alla fall ta dig till Dolomiterna (som faktiskt är rätt trevliga) så rekommenderar jag bil och hochalpenstrasse för att komma dit.

Vill du däremot se berg så rekommenderar jag Vallis i Schweiz som är helt nerlusat med 4000+m toppar. Därifrån kan man också ta en dagstur till Chamonix där Vitaberget hushåller som är alpernas högsta eller ner till Piemonte för att fylla på vinförrådet.

Ett annat område jag varmt rekommenderar är Engadin.

Hoppas du snackar om svensk försommar, dvs maj. Mars/April kan vara rätt trista månader i Alperna, blött, slaskigt, snö fast inte tillräckligt för skidåkning.

En vandringstur som dom flesta har svårt att glömma är annars upp på Grossmythen i centrala Schweiz.

/Karl

Nu skall man väl komma ihåg att det på de riktigt höga höjdarna sällan finns särskilt mycket blommor eller örter.
Edelweiss hittar man gärna på hög höjd men jag har också fotat den på cirka 1500 meter.
Oftast är det bäst att inte vara på den högsta höjden utan att fota dessa fina berg från en bra plats på kanske 1500 till 2500 meter höjd där man har bra sikt. Där växer också blommor och örter.
På de högsta höjderna är det sten, gräs någon enstaka blomma på högsommaren.
Det kan också vara vacker men kanske inte vad Lise-Lott frågade efter.
På den här höjden hittar man inga blomsterängar.
Det ser mest ut så här.
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpiclarge/335513/3056291.htm
Visst växer det en och annan blomma även där i skrevorna precis som det gör på öarna i Bohuslän.
Fast här är de ändå mer sällsynta och lever under extrema förhållanden.
Här är en sådan blomma man ofta finner på hög höjd. http://www.fotosidan.se/gallery/viewpiclarge/335513/3056289.htm


Det finns alltid de som vill ha extra spänning och ta sig ändå högre. Detta är Drie Zinnen eller på Italienska Tre Cime di Lavaredo, alltså de tre topparna. De ser mer ut som tre från dalen nedanför men från baksidan mer ut som fyra.Den högsta toppen är 3000 meter.
Att ta sig till toppen den svåra vägen är definivt en utmaning som säkert tar 12 timmar eller mer för en van bergsbestigare.
Klippan är lodrätt eller lutar lite mot klättraren.
Här är en bild på några på väg upp. Tagen cirka kl. 14. Klart tveksamt om de någonsin nådde toppen den dagen.
Denna bild är tagen med 400MM och de har inte ens kommit halvvägs uppför klippan.
Ni måste zooma in bilden för att se klättrarna.
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpiclarge/335513/3056297.htm

Fast vad tror ni de såg när de väl kom upp. Steril sten.

Det är inte höjden som gör bilden.

 

[perstromgren]

Äsch, det går inte att misslyckas! Åk dit du har lust, ta med kameran. That's it!

Per.

 

[Flash Gordon]

Äsch, det går inte att misslyckas! Åk dit du har lust, ta med kameran. That's it!

Per.

Kan bara hålla med.
Landskapet är fantastiskt.

För den som är historiskt intresserad har också Dolomiterna en extra krydda.
Under första världskriget kämpade Italierna mot Habsburgaska riket om att ta Sydtirol. Först var Italienarna på deras sida och när de allierade började visa sig starkare bytte Italierna och anföll Habsburg.
Kriget utkämpade sig till stor del uppe på Dolomiternas toppar.
Man släpade upp kanoner och soldater på 2500-3000 meters höjd och grävde tunnlar i kalkberge.
Man hittar än idag saknade soldater som tinar fram från gletschers.
Fler dog av klimatet och förhållandena än av den artilleribeskjutning man hade mellan bergstopparna.
Dessa gångar och befästningar som man byggde kan fortfarande beskådas på flera toppar i Dolomiterna.

 

[Falumas]

Många tycker sommartid att det är jätteroligt att köa för att få köra igenom Gotthardtunneln, passet över går oftast fortare och det är en otroligt fin väg. På toppen ligger ett museum och en gammal försvarsanläggning som är insprängd i berget. Så om inte tunneln i sig lockar rekommenderar jag en tur över nästa gång ni är där.

Fördelen med Schweiz är att det går att ta sig upp till över 2500m med bil och efter det behövs det oftast inte så långa vandringar 30-60 minuter för att komma ut i orört berglandskap.

När det gäller 3000m+ så reagerar dock folk olika på det. Många börjar faktiskt bli vimmelkantiga där.
När jag var ung och dum så provade jag Sass-Fee-tricket, man tar Gondolen upp till 3500m det första man gör så springer man gången upp. Man brukar klara ungefär 10-20m i full skidutrustning innan det svartnar, så ha hjälm om ni tänker prova.

/Karl

 

[Mánadís]

När det gäller 3000m+ så reagerar dock folk olika på det. Många börjar faktiskt bli vimmelkantiga där. När jag var ung och dum så provade jag Sass-Fee-tricket, man tar Gondolen upp till 3500m det första man gör så springer man gången upp. Man brukar klara ungefär 10-20m i full skidutrustning innan det svartnar, så ha hjälm om ni tänker prova.
/Karl

Känner igen det där. När vi åkte upp till Jungfraujoch hade vi ändå varit uppe på kring 2500 meter och vandrat flera gånger och acklimatiserat oss någorlunda under en vecka. Ändå tappade jag verkligen all ork och det kändes som att hjärnan inte riktigt hängde med. Skulle äta pommes frites och det var inte helt lätt att pricka dem med gaffeln alltid Synd man ska vara så höjdkänslig... Men rätt intressant ändå att se hur man påverkas - så fort vi kom tillbaka ner var man som vanligt igen.