Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Förvirrande om fokusering

Produkter
(logga in för att koppla)
hornavan skrev:
Vad bra att ni lyckas bevisa att jag har fel. Men det krävs makrobilder av stillastående objekt.
Jag ävda att det är bättre att använda mittpunkten vid fotografering i 90 procent av fallen.
Vill ni fälla istället för att fatta så hitta de resterande tio procenten och glöm resten.

Behöver ju inte bli sur... Det handlar inte om att bevisa något, men du påstod att det blivit sämre med fler AF-punkter, jag påstår motsatsen.

Hursomhelst är detta en rent teoretisk diskussion vid normalt fotograferande. Själv använder jag oftast den centrala AF-punkten och komponerar om...precis som du.
 
hornavan skrev:
Vad bra att ni lyckas bevisa att jag har fel. Men det krävs makrobilder av stillastående objekt.
Jag hävdar att det är bättre att använda mittpunkten vid fotografering i 90 procent av fallen.
Vill ni fälla istället för att fatta så hitta de resterande tio procenten och glöm resten.
Varför vill ingen förstå principen jag skriver om??
Den som de flesta fotografer anammar.

Till stor del håller jag med dig, jag har flera gånger förstört bilder för att jag glömt ändra fokuspunkt tillbaka till mitten. Numera kör jag nästan uteslutande med mittpunktsfokus och omkomponering (det beror också delvis på att D50s mitt-AF-punkt är mycket känsligare i svagt ljus än sidopunkterna).

Men det är bra att vara medveten om metodens begränsningar. Om man har ett väldigt kort skärpedjup och man måste vrida kameran mycket för att komponera om så hamnar objektet utanför fokus.

Johannes
 
Jeppe skrev:
Behöver ju inte bli sur... Det handlar inte om att bevisa något, men du påstod att det blivit sämre med fler AF-punkter, jag påstår motsatsen.

Jag påstår att fotografer blir förvirrade och därmed tar sämre bilder med flera fokuspunkter; inte att det blir sämre bilder med flera fokuspunkter.
Går det att förstå skillnaden?
Jag påstår att tekniken i de allra flesta fall (nu måste jag gardera mig) stör mer än den hjälper.

Därför är det bättre (för de flesta) att träna in sig på en metod, så att den sitter när 36 älgar dyker upp framför skotern (det hände mig 1988).
jag blir irriterad när folk använder sin intelligens till att inte förstå.
 
Oavsett matematiska förklaringar och teorier, som givetvis är helt korrekta och intressanta (och gav mig en aha-upplevelse), så håller jag med Johan att det här med flera focuseringspunkter bara ställer till det i fotograferingsögonblicket. Den allra värsta avarten av detta är nog den ögonstyrda varianten jag har i min gamla EOS5:a. Kanske rätt tänkt av Canons ingenjörer, men fulltändigt oanvändbart. Det jag däremot saknar är en gammal hederlig snittbild. Har man en gång använt detta så vill man inte ha något annat. Varför har kameratillverkarna tagit bort denna idiotsäkra lösning?

/Maxell - inte något batteri
 
pow skrev:
Frågan "Ligger skärpan i ett plan? Borde den inte vara på samma avstånd från kameran oavsett vinkel, dvs på en sfär?" kan besvaras med:
Jo, om filmplanet är sfäriskt också.

Hm, det här är lurigt. En krökt lins fokuserar väl ljus (från ett plant objekt) i ett krökt plan, så kallad Petzvalkrökning, så om man ska vara strikt borde väl filmplanet verkligen krökas lite grand för att få helt skarp bild? Borde det inte medföra att man med ett helt plant filmplan får skärpa i ett krökt plan framför kameran?

(Men detta kanske inte kompenserar för skärpeförlusten vid omkomponering.)
 
Objektiv till kameror är inte enkla linser utan komplicerade system med korrigeringar för olika saker.

Ett designmål är i regel plant skärpeplan. I makroobjektiv är det ofta ett överordnat designmål.
 
millimeter skrev:
Hm, det här är lurigt. En krökt lins fokuserar väl ljus (från ett plant objekt) i ett krökt plan, så kallad Petzvalkrökning, så om man ska vara strikt borde väl filmplanet verkligen krökas lite grand för att få helt skarp bild? Borde det inte medföra att man med ett helt plant filmplan får skärpa i ett krökt plan framför kameran?

(Men detta kanske inte kompenserar för skärpeförlusten vid omkomponering.)

En enkel sfärisk lins avbildar ett plant objekt i ett krökt bildplan. Omvänt gäller att det de objektpunkter som avbildas på ett plant bildplan ligger på en krökt yta. Denna typ av bildfältskrökning räknas till en av aberrationerna hos sfäriska linser.

Kameraobjektiv är konstruerade för att att eliminera bildfältskrökningen, dvs de avbildar med mycket god approximation ett plant objekt på ett plant bildplan.

Johannes
 
jimh skrev:
Objektiv till kameror är inte enkla linser utan komplicerade system med korrigeringar för olika saker.

Ett designmål är i regel plant skärpeplan. I makroobjektiv är det ofta ett överordnat designmål.

Suck. Att allt ska vara så komplicerat.. Ibland känns det meningslöst med gymnasieoptik. ;P
 
Vad är problemet?
Du har ju redan svaret på dina funderingar: använd mittpunkten eller fokusera manuellt. Även om du kanske överdriver, tycker jag att det är synd att du inte kan tolerera att det finns funktioner andra gillar, men inte du. Det verkar som om du fotar porträtt och i studio - då kan jag förstå att AF mest är i vägen, men prova att köra MF på en tornsvala i flykten ...


//Lasse
 
Det stora problemet är inte att det är flera punkter, utan att dessa punktern fortfarande är samlade inom ett för litet område i de flesta kamror. Jag skulle bli väldigt glad om fler kameror hade punktern längre ut i kanterna like D2x. Det skulle passa mig perfekt just för att fokuserina-komponera om metoden inte alltid är helt träffsäker när man använder väldigt kort skärpedjup. Däremot att låta kameran välja själv brukar inte bli så bra i min uppfattning.



hornavan skrev:
Jag påstår att fotografer blir förvirrade och därmed tar sämre bilder med flera fokuspunkter; inte att det blir sämre bilder med flera fokuspunkter.
Går det att förstå skillnaden?
Jag påstår att tekniken i de allra flesta fall (nu måste jag gardera mig) stör mer än den hjälper.

Därför är det bättre (för de flesta) att träna in sig på en metod, så att den sitter när 36 älgar dyker upp framför skotern (det hände mig 1988).
jag blir irriterad när folk använder sin intelligens till att inte förstå.
Det är inga problem att förstå vad du menar, det är tydligt när du skriver. Däremot vore det trevligt att höra varifrån du bygger argumentet att det är allmänt.

Klart att alla bör träna in sig på en metod som fungerar för dem. Men alla är också olika. Att komma med generaliseringen när det är individuellt är kanske inte helt befogat. Så länge man är medveten om tekniken och faktiskt tänker på vad man håller på med så kan man träna sig till lite vad som helst. För mig sitter det i ryggmärgen med fokuspunkter, även om jag oftast använder mittenpunkten så är inte resten oanvända på något sätt.

Dessutom så är det många som också drar nytta av den nya tekniken, och då är det väl bättre att den finns. De som inte vill använda den kan ju låsa punkten till mitten eller fokusera manuellt om de tycker att flera punkter är förvirrande. Valet är fritt.


Egentligen borde de förbjudas, liksom rödaögonreduceringsinställningen som inte heller fungerar till annat än att fota folk bakifrån.
Njae, så enkelt är det inte heller. Därimot skiljer sig metoderna för rödaögonreducering friskt åt mellan tillverkare och vissa är helt ineffektiva, medans andra fungerar riktigt bra.
 
hornavan skrev:

jag blir irriterad när folk använder sin intelligens till att inte förstå.

När jag läser dina ord känner jag att du försöker övertyga mig att din linje är den enda rätta och att min och andras intelligens är begränsad jämfört med din. Detta gör mig besviken på dig, eftersom du som duktig fotograf borde vara ett föredömme för mig. Jag förstår dina tankar och åsikter och jag respekterar dem. Jag skulle uppskatta om du också visade att du respekterar andras tankar och åsikter genom att uttrycka dig lite mjukare i dina inlägg. Du behöver inte hålla med mig, men tack för att du lyssnade/läste.

Min åsikt är att det är bra att tekniken utvecklas, så att det ges valmöjligheter för oss att utveckla den metod vi själva föredrar. Självklart skall vi ta tillvara de erfarenheter och metoder som finns, men det innebär inte att de är allénarådande i all framtid.
Om någon undrar använder jag centrala fokuspunkten 95% av tiden (med varierande framgång...). Men jag skulle inte vilja vara utan de andra.

/Arne

Edit// Diverse stavfel...
 
Senast ändrad:
Ett sätt att få nytta av en större mängd fokuspunkter vid främst actionfotografering är att använda någon av Canons ensiffriga modeller från EOS 3 och uppåt med automatiskt val av fokuspunkter (tot 45 st). Då funkar hela fältet av fokuspunkter (som iofs. kunde ha varit mer utspritt) som en enda stor fokuspunkt vilken låser på det närmaste objektet i fältet (vilket oftast är tillräckligt bra i såna lägen).
 
hornavan skrev:
Jeppe skrev:
Behöver ju inte bli sur... Det handlar inte om att bevisa något, men du påstod att det blivit sämre med fler AF-punkter, jag påstår motsatsen.

Jag påstår att fotografer blir förvirrade och därmed tar sämre bilder med flera fokuspunkter; inte att det blir sämre bilder med flera fokuspunkter.
Går det att förstå skillnaden?
Jag påstår att tekniken i de allra flesta fall (nu måste jag gardera mig) stör mer än den hjälper.

Därför är det bättre (för de flesta) att träna in sig på en metod, så att den sitter när 36 älgar dyker upp framför skotern (det hände mig 1988).
jag blir irriterad när folk använder sin intelligens till att inte förstå.

Ja, om man nu blir förvirrad, och gör sämre bilder pga. ett "avancerat" af ja då är det väl bara att använda ett enklare verktyg. ?




/P.L
 
Om man har problem att på en modern kamera komma ihåg att välja fokuspunkt så kan, i alla fall inte jag, förstå hur man kommer ihåg alla andra inställningar?

Det händer dock självfallet de flesta någon gång att man klantar till nåt & vill man undvika det så är det nog en gammal hederlig manuell kamera som gäller. Rätt ISO för filmen, skärpa, bländare, tid, klart!

Finns oerhört mycket att gå vilse i på en modern DLSR & det är bara träning & kunskap som gäller för att få in allt i ryggmärgen.

Jag använder i princip alltid mittpunkten men har på senare tid märkt att skärpan då inte hamnar exakt på ögat jag tänkt mig vid närgångna porträtt & omkomponering. Detta var jag dock lyckligt ovetandes om på den analoga tiden, innan 100% förstoring;-)

För övrigt, lätt offtopic, så förstår jag inte varför vissa är så förtjusta i snittbild? En ren mattskiva & en bra sökare så löser det sig, har oftast bytt till mattskivor utan snittbild/microprisma på mina gamla småbildskameror då dessa bara stört.

Att man däremot på vissa DSLR med små sökare vid MF skulle behövt en snittbild var en annan sak...

//Larsa
 
.Z. skrev:
Om man har problem att på en modern kamera komma ihåg att välja fokuspunkt så kan, i alla fall inte jag, förstå hur man kommer ihåg alla andra inställningar?
//Larsa

Var på firmafest i lördags. Från & med tvåtiden så vetefan vilken punkt jag använt, efter det så är frågan om det överhuvudtaget är jag som använt kameran & i så fall hur???

//Larsa
 
.Z. skrev:
Var på firmafest i lördags. Från & med tvåtiden så vetefan vilken punkt jag använt, efter det så är frågan om det överhuvudtaget är jag som använt kameran & i så fall hur???

//Larsa

Behöver man mod på burk så blir det gärna fel.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar