Och alltså hamnade det inte så långt från sanningen som antyds.
När man tar exempelvis ett brudpar utanför en vitrappad kyrka, så har brudgummen ofta en ganska mörk kostym. Objektivets upplösning och skärpa räcker, vilket kvalitetsobjektiv man än har, men om antireflexbehandlingen inte är tillräckligt bra för digitalchipet kan den mörka kostymen aldrig bli bra i den omgivningen. Den vita slöjan och den vita väggen kommer att reflekteras av lågpassfiltret och komma tillbaka från objektivet och förstöra all briljans som man skulle kunnat få med bättre antireflexbehandling.
Men om man bara tar motiv som inte innehåller en blandning av stora ljusa ytor och mörka partier där det är viktigt att få en god återgivning, kan man så klart också använda objektiv med sämre antireflexbehandling, men skillnaden syns om man jämför. Min Hasselblad från sextiotalet har mycket bra objektiv, och de funkar bra med film, men de duger inte för digitalbakstycke. Jag har också en EL-Nikkor 80 mm från sjuttiotalet, som jag trodde att jag skulle kunna använda till repro, men den fungerar inte bra med digitalbakstycket, trots att den är mycket skarp när man använder den till förstoring eller till att ta repro på film.
Så med den sista frasen i det som jag citerade tror jag ändå att vi är ganska överens. Det är problem med reflektion i objektiv som är äldre, och skillnaden mot modern ytbehandling är enligt min mening så stor att man inte bör använda objektiv med enklare antireflexbehandling till digitalfoto, eftersom kontrasten sänks på oförutsägbart sätt, främst i mitten av bilden.
