Är inte säker på att jag är med på vad denna tråd handlar om, men jag tror att den diskuterar om det går att kalibrera sin skärm manuellt, med öga och hand!? Mitt svar ¨måste bli ett klart nej, det går inte. Orsakerna är många.
Bortsett från alla synpunkter på färgtemperatur i betraktelseljus och liknande synpunkter - som är väldigt relevanta - så finns det tekniska begränsningar.
Du jämför din legoklots på bordet med din bild på skärmen, och nyanserna stämmer inte. Kan du förklara varför?
Beror det på att färgrymden som din kamera registrerar (eller konverterar till) inte kan nå den kulör som legoklotsen har? Eller bero det på att konverteringen mellan de olika färgrymderna som är inblandade är gjord med fel metod. Eller beror det på att färgen ligger utanför skärmens färgrymd. Eller beror det på att skärmen är felkalibrerad (eller för gammal helt enkelt)?
Vad händer med skärmkalibreringen om du börjar krana på gammavärden när kameran inte ens fångat rätt kulör? Eller när konverteringen förstört kulören? Eller om den ligger utanför skärmens färgrymd, som är mycket begränsad i förhållande till dina ögons färgrymd?
Okej, vi bestämmer oss för att alla andra parametrar är korrekta, vilket de troligen inte är, men för resonemangets skull.
Du jämför legobiten med skärmbilden. De stämmer inte. Vad ska du göra? Vilka verktyg har du för att ändra på saken. Gammakontrollerna på skärmen, va!? Visst, men de påverkar endast medeltonerna i färgerna och inte hela tonskalan, och tyvärr är inte skärmens färgåtergivning linjär utan kan variera olika i olika "register". Det enda detta skulle leda till är att du lägger dig i en rundbana av justeringar som hela tiden resulterar i olika resultat, beroende på grundmaterial. Du byter motiv och orsaken till färgavvikelsen är en annan, och du får krana åt motsatt håll...och så där kan vi hålla på.
Blandar vi sedan in en skrivare med någon ofta obskyr färgrymd, ja då kan färgkorrigeringar lätt bli ett heltidsjobb.
En bra icc-uppmätning utgår från ett standadiserat färgmaterial med 4 000 olika mätpunkter över hela den AKTUELLA färgrymden. En fungerande mätning görs på åtminstone 1000 olika nyanser. Nyanser i mellanliggande värden interpolieras fram ur näraliggande nyanser för att avvikelsen blir minimal.
Om du går från kameran till skärmen, närmaste vägen ingår åtminsontone två olika färgrymdskonverteringar (dvs tre färgrymder) som bägge måste ha rätt utgångspunkt, en bra motor, rätt konverteringsmetod och en korrekt profil.
Vad jag menar är att först när vi vet var felet ligger kan vi justera. Därnäst måste vi ha verktyg att justera med, och det har vi inte. Dessutom leder oss ögat fel allt som oftast.
Så lycka till med handkalibreringen
Sen tycker jag att behovet av exakt färgpassning mellan verklighet och bild inte är så viktig om man fotograferar för "vanligt" bruk. Jag kan säga att till och med när det gäller tidningsproduktion etc är den ganska ovanlig. God färgpassning är en annan sak. Ögat är förlåtande ock tolkar nyanser väldigt välvilligt, så så länge gräset är grönt så accepterar vi det.
Visst finns det undantag, klädkataloger, tavelfotgrafering och så vidare, men ... är inte det undantag!?
