Strålningen som sådant har en kurva och då det absoluta värdet på en ljuskälla som är nämnvärt att kopiera med är mellan 350-360 nanometer DVS kurvan är högst för UV strålningen där (Se bilden.) men lägre än 350 har stor betydelse med.
Den lysrör du nämner är nästan intill det synliga området och kurvorna där överlappar varandra DVS har högsta kurvan vid 400-420 och då är det är väll svårt att tänka mig att ändvända som UV belysning framgångsrikt.
Det är också viktigt att veta att olika kopieringsmetod kräver olika intensitet av UV strålning och 400-420 nanometer skulle omöjliggöra användandet i samband med till exempel gummitryck som skulle då resultera långa exponeringstider och medföra missfärgade papper. Vidare skulle föga funka med Cyanotype och Van Dyke liksom båda är mycket intensivt UV krävande processer. Såna misslyckade glädjeyror har jag sett massor av på siten "alternativ någonting".
Det ända lysrör som med fördel kan användas är "Sylvanias flourescent blacklight"
Någon (jag tror Anders) nämnde nåt om kvartsglas. det är en fint glass och den filtrerar upp till 150 nm av UV ljuset och det byggs objektiv av dessa för speciella ändamål. när man använder UV för kopiering då är det viktigt att kunna utnyttja allt man kan få i UV svängen och inte i det synliga.
Några glas typer som
Flusspatglas 200 nm
CACO3 230 nm
Fosfatglas 240 nm
Corning glas Cs-9-30 255nm
Uviolglas 270 nm
Wratten 0 290 nm
Jena GG1 340nm
Fösterglas 340nm
Bilden visar en typisk "blacklight" kurva som är mycket bra.
Mercury wapor kommer längre ned så alla sollampor de anses vara bland rikaste av UV källor
Jag har aldrig haft något problem med värmen som bekant vi bor nära till nordpolen.
Att använda Mercury ljus är inget större problem eller att vänta ut de 3 minuterna all eftersom man ändå inte har bråttom när man håller på med processer. Men den ger kvalité.