Durst 1200

[P.D]

Tänkte ställa en fråga om lite durst 1200 delar. Jag har skaffat mig en komplett maskin med bw huvud som jag tänkte transportera i omgångar och delar till Tyskland.

Har alla tillbehör och "lite till" tror jag. Det som är "lite till" tänkte jag låta ligga.

Vad av detta används till vad?
Femo 151 (har två tror jag)
Femo 152
Unicon som jag inte ser numret på
Men den satt i samtidigt som 6x6 mask. Kan man ha de stora linserna för alla format?

Aristo dl 1200 trafo plus lampa. Jag jobbar med glödlampa och kondensorlinser. Behöver jag denna setup nu?

Femobox,
för unicon antar jag?

Vore tacksam för svar innan i morgon kväll då jag reser på söndag igen.

Tackar på förhand.
Peder

 

[Cambo]

Aristo är nog ett kalljus och det är fint som fan. Om du river bort glödlampan och kondensorlinserna ska själva lysdelen passa där kondensorn satt. Googla på Aristo coldlight så får du nog mer info.

 

[P.D]

Aristo är nog ett kalljus och det är fint som fan. Om du river bort glödlampan och kondensorlinserna ska själva lysdelen passa där kondensorn satt. Googla på Aristo coldlight så får du nog mer info.

Tror också det är kalljus och ska bli ett nöje att testa sen. Du menar alltså att den är helt istället för opal + kondensor? Ett fint ljusbord alltså. Gött.
Packade aldrig upp själva ljuslådan (från säljaren) fanns för mycket annat kul.

Om man bortser från att pelaren blev kvar till nästa resa och att jag gjorde mig av med bottenplattan så fick jag ner det mesta i två resväskor. Efter en "del jobb".

 

[P.D]

Aristo är nog ett kalljus och det är fint som fan. Om du river bort glödlampan och kondensorlinserna ska själva lysdelen passa där kondensorn satt. Googla på Aristo coldlight så får du nog mer info.

Allt står nu installerat i Mörkrummet i Berlin och det var en fars men ganska kul att transportera allt hit.

Kallljuset var fint men jag hart inte testat att göra nån print. Tyckte det var lite tamt i jämförelse med vanliga glödlampan men ska kolla på en print sen.

Så till Kondensor-kaoset. Jag blev inte riktigt klok på vad man ska ha så jag testade runt på alla tänkbara kombinationer bara för att se hur det blev. Tyckte att dubbla 151r täckte mellanformat bra (80mm, 105mm) och till och med bättre än med Unicon 105:an (i en femobox).

Men för 9x12 och 4x5 formatet (150mm) behövde jag trycka in 152:an över 151:an och då täckte det bra.

Jag kan säga att jag inte riktigt blev klok på Durst egna rekommendationer i manualen. Finns det någon guru på denna maskin där ute? Jag menar, jag klarar mig men vore fint att veta vad tanken var från tillverkaren.

Jag har dessa objektiv:

Rodagon APO N 150/4
Rodagon APO N 105/4
Rodagon APO N 80/4
El-Nikkor 50/2.8 (har en seimar extension men vet inte om det är rätt för den slår ju i kondensorn längst upp)
Ysaron 135/4,5

Och dessa kondensatorlinser:
Femocon
151 x2
152
Unicon 105 med femobox låda.

Ha en trevlig helg
Peder

 

[Emaks]

Kall-ljuset fungerar utmärkt till graderade papper med fasta gradationer. Det blå ljuset passar bra till det blåkänsliga graderade papperet. Hur det fungerar vid filtrering med variabla papper vet jag faktiskt inte? Sen har det en lägre kontrast än kondensorljus. Hur din Aristo-enhet fungerar vet jag inte men kanske har den en uppvärmninganordning och indikerar när temperaturen är den rätta? Själv har jag en gammal kall-ljustillsats till min gamla Durst och då får man värma upp den ca 3 min innan den ger rätt ljusstyrka (om den inte readn har rätt temp). Annars kan det ge lite olika belysningstider för att ljusstyrkan varierar med temperaturen. Kall-ljuset fungerar inte som vanligt diffus-ljus via blandbox, det är ju istället en lysrörsslinga som ligger alldeles ovan negativet med en opalskiva emellan. Det liknar mera kondensorljuset i slutresultat då man ser kornet skarpare än med diffus-ljus (kanske inte lika skarpt som kondensor, men rent på något sätt och inte "luddigt/diffust" som med bland-box). Jag tycker det är ett fantastiskt ljus att arbeta med (om än lite långsammare och besvärligare pga att temperaturen bör vara samma vid belysningen) Hårdare negativ fungerar bra på normalgrad. Normalkontrastnegativ kräver hårdare papper med kalljus. Upplever att fina detaljer i både högdagrar och skuggor kommer fram bättre med kall-ljuset.

 

[P.D]

Kall-ljuset fungerar utmärkt till graderade papper med fasta gradationer. Det blå ljuset passar bra till det blåkänsliga graderade papperet. Hur det fungerar vid filtrering med variabla papper vet jag faktiskt inte? Sen har det en lägre kontrast än kondensorljus. Hur din Aristo-enhet fungerar vet jag inte men kanske har den en uppvärmninganordning och indikerar när temperaturen är den rätta? Själv har jag en gammal kall-ljustillsats till min gamla Durst och då får man värma upp den ca 3 min innan den ger rätt ljusstyrka (om den inte readn har rätt temp). Annars kan det ge lite olika belysningstider för att ljusstyrkan varierar med temperaturen. Kall-ljuset fungerar inte som vanligt diffus-ljus via blandbox, det är ju istället en lysrörsslinga som ligger alldeles ovan negativet med en opalskiva emellan. Det liknar mera kondensorljuset i slutresultat då man ser kornet skarpare än med diffus-ljus (kanske inte lika skarpt som kondensor, men rent på något sätt och inte "luddigt/diffust" som med bland-box). Jag tycker det är ett fantastiskt ljus att arbeta med (om än lite långsammare och besvärligare pga att temperaturen bör vara samma vid belysningen) Hårdare negativ fungerar bra på normalgrad. Normalkontrastnegativ kräver hårdare papper med kalljus. Upplever att fina detaljer i både högdagrar och skuggor kommer fram bättre med kall-ljuset.

Grymt fin info där. Tack.
Har bara haft på ljuset en kortare stund. Det är kopplat till en transformator tror jag med en trepolig sladd. Transformatorn har en on/off knapp. Både ljusslingan och transformatorn är strömförsörjda separat. Ska definitivt jämföra om det ändrar temperatur över tid. Och jag kommer efter ditt tips också testa skillnaden mot kondensorljuset på graderade papper. Jag använder faktiskt uteslutande gradpapper. Och om jag kan påverka kontrasten med olika ljus så är det ju bara bra.
/p

 

[Emaks]

Du kan även finreglera kontrasten med hjälp av tvåbadsframkallning. Kör först en stund i mjukframkallare, t.ex Centrabrom S, och slutframkalla i normalframkallare typ Dektol. Variera tiderna i de båda framkallarna så kan du få kontrastvariation på upp mot 1 - 1½ steg. Mjukast med enbart mjukframkallaren hela totala tiden och hårdast i enbart normalframkallaren.

 

[Walter]

Tänkte ställa en fråga om lite durst 1200 delar. Jag har skaffat mig en komplett maskin med bw huvud som jag tänkte transportera i omgångar och delar till Tyskland.

Har alla tillbehör och "lite till" tror jag. Det som är "lite till" tänkte jag låta ligga.

Vad av detta används till vad?
Femo 151 (har två tror jag)
Femo 152
Unicon som jag inte ser numret på
Men den satt i samtidigt som 6x6 mask. Kan man ha de stora linserna för alla format?

Aristo dl 1200 trafo plus lampa. Jag jobbar med glödlampa och kondensorlinser. Behöver jag denna setup nu?

Femobox,
för unicon antar jag?

Vore tacksam för svar innan i morgon kväll då jag reser på söndag igen.

Tackar på förhand.
Peder

Gratulerar till de fina objektiven som följe med förstoringsapparaten (förutom det sistnämnda objektivet)

Man måste göra skillnad på en förstoringsapparats uppbyggnad vad gäller ljuskälla.
Om den har så kallat riktat ljus, sitter ljuskällan rakt över kondensorn.
Men jag tror att den apparat som omnämns, dvs Durst vanligen har tillverkat apparater med reflekterat ljus.,
I så fall, om du använder kall-ljus Aristo får du bästa ljusutbyte om du använder de kondensatorer(spridningslinser) som är avsedda för respektive filmstorlek.

Det som tidigare nämnts om uppvärmning av ljuskällan, är en viktig detalj i sammanhanget.
Om du inte har denna uppvärmning- timer kan du söka på Zone VI-fabrikat dessa är troligen kompatibla med Aristo.

Vad gäller för övrigt för din förstoringsapparat finns mycket information att inhämta på nätet.
Lycka till // walter

 

[Emaks]

Vill bara inflika att med kall-ljus typ Aristo så används inte kondensatorlinserna alls, utan det är en ljuskälla som placeras alldeles ovanför negativet med en opalskiva under själva slingan.

 

[Emaks]

Om olika ljustyper i förstoringsapparater.

Durst har både gjort förstoringsapparater med riktat ljus från opallampa och kondensatorlinser, som riktar ljuset rakt mot negativet (Durst använder oftast en typ med lampan i ett hus som reflekterar opallampans ljus 90 gr via en spegel), och med sk diffuserat ljus. Det diffuserade ljuset har antingen diffuserats via reflektion i en blandbox (med en halogenlampa som källa) avsedd för färgkopiering och där boxens väggar reflekterar ljuset i olika vinklar mot negativet, eller så har en sk. kall-ljusenhet använts för att få ett diffuserat ljus riktat i olika vinklar mot negativet. Kall-ljuset är speciellt då det är blått och utgår från en plan och vecklad slinga med lysrör som ligger alldeles ovan negativet inne i en box, med en opalskiva emellan mot negativet. Ljuskällan ligger alltså alldeles intill negativet och inte en bit ifrån, som med blandboxljus och kondensorljus.

Min personliga uppfattning är att kondensorljus och kall-ljus passar betydligt bättre för svartvitkopiering och att det diffuserade blandboxljuset lämpar sig bäst för färgkopiering. Ändå används blandboxar i de flesta av dagens förstoringsapparater med huvud för variabel svartvitkopiering. Och det tror jag mera har att göra med det praktiska (att det är enklare att arbeta med inbyggda filter som kan varieras steglöst än med lösa filter i filterhållaren, samt att repor och dammfläckar syns mindre) än med hur slutresultatet blir. Jag har personligen aldrig riktigt gillat de kopior jag gjort med diffusljus från blandbox, det har alltid blivit bättre med kall-ljus eller rent kondensorljus. De senaste apparaterna från LPL, t.ex LPL Pro C7452, ska dock ha enn ny typ av diffuserat blandboxljus kallat LPL diff, som ska ge högre kontrast än de traditionella blandboxarna och därför också lämpa sig bättre för svartvitkopiering. Att man försökt utveckla detta tror jag beror på att man upplevt det traditionella blandboxljuset som mindre fördelaktigt för svartvitt. Det skulle vara kul att testa en sån apparat och jämföra samma bild kopierad med kondensor och kall-ljus. Sen kan det här även ha att göra med tycke och smak, men för min egen del föredrar jag inte de traditionella färgmodulerna eller vc-modulerna med blandboxljus.

 

[alf109]

Anledningen till att kontrasten blir högre med riktat ljus (kondensor) är att calliereffekten blir mer påtaglig, alltså att ljuset reflekteras mer från kornet än om man kör med diffusljus (blandbox eller kall-ljus). Alla framkallningstider för film (i stort sett) som finns angivna är anpassade för diffusljus och framkallar man efter dessa kommer man få negativ med en kontrast som lämpar sig för diffusljus. Om man däremot framkallar sina negativ tunnare för att passa kondensorljus kommer dessa givetvis kräva en högre kontrast i pappret för att de skall upplevas som lika kontrastrika som om de kopierats med kondensorljus. Skärpemässigt finns ingen skillnad på kondensor-ljus eller diffus-ljus, det är en seglivad myt som tyvärr ofta hålls vid liv av de som använder kondensor-ljus. Kall-ljuset är för övrigt det mest diffuserade ljuset vi kan få till eftersom själva ljuskällan har så stor yta. Om man skall jämföra olika ljuskällor på ett enkelt sätt kan vi använda oss av vardagsljuset utomhus, klart solsken ger högre kontrast än ljuset vid molnigt väder. Ser vi då mer detaljer i det hårda ljuset? Nej det gör vi så klart inte, snarare kommer fina detaljer i hög och lågdagrer vara svårare att se i kontrastrika partier. På samma sätt är det med riktat ljus jämfört med diffuserat ljus, det är därför kall-ljuset som är det mest diffuserade är så bra för att plocka fram detaljer i såväl skuggor som högdagrar. En annan fördel med kallljuset är att det är snabbt, när den största delen av ljusfrekvenserna från vanliga glödlampor (oavsett kondensor eller blandbox) bara genererar värme eftersom pappret bara är känsligt för ljus inom ett ganska smalt spektrum kommer det smala spektrumet från kall-ljuset stämma bättre med papprets känslighet vilket dels ger att det inte alstras värme på samma sätt och dels att belysningstiden blir kortare. Om man kan hålla ned belysningstiden kommer detta att påverka pappret på så sätt att kontrasten blir mer konsistent då även fotopapper har reciprocitetsavvikelser som kan bli betydande vid långa exponeringstider. Det funkar utmärkt att använda variabelt papper med kall-ljus, man får dock kolla upp filtren som inte ger samma grader som med vanligt ljus. Det finns till och med kall-ljus huvuden för variabel kontrast, dessa innehåller två olika ljusslingor som kan blandas för att få fram olika hårdhetsgrader.

 

[Emaks]

Håller helt med om att skärpemässigt är det ingen skillnad mellan kondensorljus eller diffuserat ljus. Så den myten vill i alla fall inte jag sprida. Har kopierat väldigt mycket även med blandboxar (10 år som fotolärare på mellan- och högstadiet, där vi använde bl.a Durst färghuvud), samt även här hemma en del, då även med rent kall-ljus. Har gjort jämförelser med samma negativ och upplever inte någon skillnad i skärpa, utan det är annat som gör att jag inte gillar bilderna från färghuvud lika bra. Jag tror att det har att göra med hur man själv vill ha bilderna samt olika typer av fotopappers sätt att reagera på ljuset helt enkelt. Det blå kall-ljuset tror t.ex jag passar väldigt bra till graderade papper som ju är mera blåkänsliga.

Edit: Det finns ett sätt till att filtrera kall-ljus, genom att använda filter som placeras under optiken. Riktigt bra glasfilter (eller äkta gelatin-filter) är nog i så fall att rekommendera, före de billiga i plast som vi normalt använder i filterlådan. Har dock aldrig provat detta så hur det påverkar reultatet med filter under optiken vet jag inte.

 

[alf109]

Håller helt med om att skärpemässigt är det ingen skillnad mellan kondensorljus eller diffuserat ljus. Så den myten vill i alla fall inte jag sprida. Har kopierat väldigt mycket även med blandboxar (10 år som fotolärare på mellan- och högstadiet, där vi använde bl.a Durst färghuvud), samt även här hemma en del, då även med rent kall-ljus. Har gjort jämförelser med samma negativ och upplever inte någon skillnad i skärpa, utan det är annat som gör att jag inte gillar bilderna från färghuvud lika bra. Jag tror att det har att göra med hur man själv vill ha bilderna samt olika typer av fotopappers sätt att reagera på ljuset helt enkelt. Det blå kall-ljuset tror t.ex jag passar väldigt bra till graderade papper som ju är mera blåkänsliga.

Jag tror att den största anledningen är att man kör med det som man själv är van, och anpassar sin process efter detta, oavsett vilken teknik man använder.

 

[Emaks]

Jag tror att den största anledningen är att man kör med det som man själv är van, och anpassar sin process efter detta, oavsett vilken teknik man använder.

Det ligger nog en hel del i det.

 

[P.D]

Tack Walter Alf och Nils. Det var några svar där som jag inte fått notis om via email.
Ja, objektiven (alla utom nikon obektivet) plus en componon s som är såld nu följde med. Fick ett bra pris. Därav böket med att köpa på distans och frakta.

Jag är inledningsfasen av att kalibrera 1200:an. Fina idéer om kall/kondensorljus. Kanske kan jag styra tillbaka tråden en aning till just min setup dom jag använder mest.
Och tro mig jag söker som en galning på internet. Det är svårt att hitta rätt info.

En sak jag inte riktigt blir klok över är det här med lampan och storleken på den. Det känns som att de flesta kondensorkombinationer fungerade när jag testade. Alla utom för 50mm objektivet vid småbild. Då såg det mer ut som att lampan var för liten i och med att jag kunde se formen av den fullt projicerad. Borde det inte vara tvärtom att ljuset bara blir svagare och för utbrett?

Lampan som sitter i är troligtvis en vanlig opal 150w samma storlek som en vanlig glödlampa. Kanske en aning större. Hittar inte någon info om detta på nätet.

Vet att kondensor kombon som föreslås är femocon 50 och 80. Men de har jag inte.

Räddningen blev sist att använda 80mm objektivet för småbild. Det funkar väldigt ok upp till ca 40x50cm, kanske större.

För övrigt gillar jag ganska öppet läge på objektiven så jag får dimma ljuset med anl av det. Åsikter?

Hoppas någon har info på detta.
/Peder

 

[P.D]

Och det är egentligen löjligt med de här objektiven. Jag menar det ser bra ut men helt ärligt såg jag ingen direkt skillnad på kornet mellan mitt componon s 5,6 80 och apo rodagon 80/4. Däremot tyckte jag att den totala bildupplevelsen var roligare. Men det är nog hittepå med. Sålde av en 135mm componon s mest för att jag inte behövde den. 150 täcker mitt behov av förstoringsgrad och det är roligt att ha en rolls royce i objektivparken. Ysaron objektivet är inte helt dumt faktiskt och ibland kan det vara bra att ha sämre objektiv om man ska låna ut sina grejer. Ett mycket bra skick på den men kornet är mer diffust men i övrigt noll koll. Har inte testat det mer.

Edit: vet att apo gör större skillnad för större printar. Bland annat.

 

[Emaks]

Componon S är optik av mycket hög kvalitét. Det finns även APO Componon men vad jag förstår så är skillnaden väldigt liten. Rodagon och APO Rodagon är det också väldigt lite skillnad mellan (tror jag). Fotoklubben hade en Rodagon 5,6/80 i 80-talstappning, den presterade otroligt bra på alla bländare i hela bildytan, och även i tester visade den sig vara helt formidabel vad gäller MTF på alla bländare. Störst skillnad är det nog mellan de billigare optikerna med 3-4 linser och de 6-linsiga. Både Rodagon, Componon S, EL-Nikkor, m.fl m.fl är sexlinsiga konstruktioner. Dessa brukar prestera på topp redan måttligt nedbländade, medans de 3-4linsiga behöver bländas ner till 8-11 för att prestera maximalt och ge riktig kornskärpa även i kanter/hörn (om de ens gör det då).

De absolut bästa förstoringsobjektiven som jag tror funnits är APO EL NIkkor 2,8/50mm, Zeiss S-Orthoplanar 4/60mm, Zeiss S-Biogon 5,6/40mm och Zeiss S-Orthoplanar 5,6/105mm från 1970-talet. Båda dessa är otroligt svåra att hitta idag och de brukar gå för extremt höga summor när de säljs. Hittar du ett sånt på en loppis kan du skatta dig lycklig tror jag.

 

[P.D]

Componon S är optik av mycket hög kvalitét. Det finns även APO Componon men vad jag förstår så är skillnaden väldigt liten. Rodagon och APO Rodagon är det också väldigt lite skillnad mellan (tror jag). Störst skillnad är det nog mellan de billigare optikerna med 3-4 linser och de 6-linsiga. Både Rodagon, Componon S, EL-Nikkor, m.fl m.fl är sexlinsiga konstruktioner. Dessa brukar prestera på topp redan måttligt nedbländade, medans de 3-4linsiga behöver bländas ner till 8-11 för att prestera maximalt och ge riktig kornskärpa även i kanter/hörn (om de ens gör det då).

Jag skulle egentligen ha sålt 150mm istället för componon s 135mm. Skulle ha gått för betydligt mer pengar för det men ville garantera att 4x5 täcktes med råge och hade inte möjlighet att testa innan jag sålde av ett av dem. Jaja. Det är hårklyveri på den här nivån.

Min erfarenhet är att kornet som syns genom kornförstoraren försvinner rätt bra när man bländar ner. Därav bländar jag helst inte ner. Dessutom är min uppfattning att de flesta objektiv som jag testat är skarpast ca 1 steg nedbländat. Verkar vara nån genomgående trend på många objektiv. Men det är som sagt genom kornförstoraren jag ser detta. Man ska ju kolla på printen och jag har nog varit rätt lat och mest litat på kornet jag sett. Du får gärna förklara vad det är jag ser. Skulle vara rätt glad om jag kunde blända ner mer istället för att hålla på att dimma ljuset. Det är väl hela poängen med de här ställbara objektiven.

 

[Emaks]

De sexlinsiga presterar utmärkt redan på full öppning (dock inte i kanter där det krävs lite nedbländning). Din iaktagelse att kornskärpan är bäst på stora öppningar är alltså hel riktig (dock inte i kanterna). Men du kan lugnt blända ner till 5,6-8 utan att det för ögat syns någon försämring i normalstora kopior. Själv bländar jag ner till ca 5,6 eller max 8 i de flesta fall (kan variera med fotopapperets känslighet så att jag inte får för korta eller för långa tider). Jag kör alltid med glaslös negativhålllare och då behövs lite nedbländning för att negativet inte ligger 100% plant. Med glasad hållare krävs endast minimal nedbländning om man använder förstklassig förstoringsoptik.

 

[P.D]

De sexlinsiga presterar utmärkt redan på full öppning (dock inte i kanter där det krävs lite nedbländning). Din iaktagelse att kornskärpan är bäst på stora öppningar är alltså hel riktig (dock inte i kanterna). Men du kan lugnt blända ner till 5,6-8 utan att det för ögat syns någon försämring i normalstora kopior. Själv bländar jag ner till ca 5,6 eller max 8 i de flesta fall (kan variera med fotopapperets känslighet så att jag inte får för korta eller för långa tider). Jag kör alltid med glaslös negativhålllare och då behövs lite nedbländning för att negativet inte ligger 100% plant. Med glasad hållare krävs endast minimal nedbländning om man använder förstklassig förstoringsoptik.

Ok. Tack NIls. Det jobbiga är att jag är nere på tider som 3-5 sekunder även på 5,6 (vid f4 objektiv) och 10 gångers förstoring. Ett bländartal på 11 brukar normalt ge mig ok tider som det går att göra lite dodging på. Är väl inte hela världen att blända ner, jag antar det blir skarpt ändå med dessa objektiv. Men inte samma samma.

Tejpar mot undre mask och försöker undvika glas även om jag skulle vilja ha det på alla format. Men verkligheten ser annorlunda ut. Damm och repor förekommer alltid. På 4x5 har jag inte något val. Har två glas som ser perfekt utskurna ut så jag misstänker att det är Durst glas. Men kan svära på att båda är samma. Inget AN alltså. Men det verkar funka ändå.

Edit: En annan (stående anledning till att övre mask går bort är att Durst verkade tycka att bilden ska beskäras kraftigt. Den masken är alltid mindre. Gäller alla format tydligen. Och 1200 maskerna vill man ju inte börja fila i.