digital slemhinna

[dJb]

Jag tycker digitalt helt klart har sin plats men för mig passar det inte till allt.

- För sv/v föredrar jag helt klart film. Man har mycket större kontroll på slutresultatet iom att jag kan välja rätt film för det jag är ute efter. En klassisk pankromatisk sv/v film ger snyggt korn och har ett mycket stort dynamiskt omfång.
Sen är det mycket trevligt att framkalla filmen själv och ger mig även möjlighet att digitalisera den eller använda den i mörkrummet.

- Vill jag ha upplösning fotar jag mellanformat vilket just nu är väldigt ekonomiskt mot vad en digitalmodell med motsvarande prestanda kostar. Och då presterar digitalmodellen fortfarande inte lika bra när det gäller sv/v.

Min dslr använder jag när jag fotar färg. Ofta till produktfoto då det går snabbt att se resultatet, till sportfoto då man fotar många exponeringar och till en del uppdrag som inte ställer jättehöga krav. Jag är dock lite sugen på en D200 ffa för att kunna använda den på högre isonivåer men den kommer inte att ersätta filmen utan utgöra ett komplement.

Och ja, jag tycker att en del digitala bilder kan bli för kliniska, skarpa och platta även om det inte är en regel.

/David

 

[Johan Carlström]

Mycket intressant diskussion... Jag tillhör ju dom som brukar mobba folk som säger att det var bättre förr... Dendigitala tekniken har ju rätt uppenbara fördelar, som tex att man kan bränna iväg 150 bilder i RAW och sedan krirkla sig fram i PS för att få det somman vill. Varför ska man göra det? Jo för att vissa motiv helt enkelt är väldigt svåra att lyckas med eller väldigt oförutsägbara. Jag har tex plåtat en del konserter och boxningsmatcher. Dåligt ljus, man vet inte vad som händer härnäst. Det kanske är en fråga om skiklighet men i så fall uppskattar jag att det inte kostar nått att öva.
Men när det gäller bildkvalitet, resultat då? Åsikterna går ju isär en hel del här men jag har suttit och jämfört landskapsbilder som jag tagit på en 300D med dom jag tog på en gammal canon olymp. Jag tycker dom analoga bilderna gav en annan närvaro, med mustiga färger och en slags värme i färgskalan.
Men kanske går det att uppnå med rätt trixxande i PS?

 

[Aton_]

Om en amatörfotograf inte kan vara nöjd med bildkvalitén från en bra digital systemkamera har man i mina ögon en väldigt konstig syn på vad fotografering handlar om. Eller också är man bara väldigt okunnig.

 

[Fredrik Calabrese]

För mig handlar det om bruset och överaskningen.

Jag har väldigt svårt för brus, mest för att det lägger sig jämnt över bilden (brunt brus i det svarta t.ex.) Bruset känns mest som en störning medan ett grovt korn ofta fungerar som en struktur.
Digitalkamrorna har dock blivit bättre sen sekelskiftet, och kommer formodligen bli ännu bättre. När luften går ur DSLR hypen och priserna faller ner till rimligare nivåer för kamror som kan matcha 35mm eller 645. Då skaffar jag en digitalare.

 

[Björn Jansson]

Intressant detta, jag började fota digitalt och har väl fortsatt til denna dag även om intresset svalnat rätt mycket sedan jag köpte en hasselbladare. Började med analogt för ett drygt år sedan och upplever mycket av det trådskaparen nämner hos det digitala.

För att en digital bild skall vara "okej" så krävs det enligt mina erfarenheter ett mycket bra mjukt ljus och ofta tungt efterarbete och gärna kort skärpedjup. Täckningen kan inte vara i närheten av film i högdagrar. En analog kopia ser ofta helt okej ut direkt ur scannern. Det finns såklart många som lyckas med digitala bilder och ibland blir jag nöjd med mina, men det känns ofta rätt otacksamt jämfört med analogt för mig.

Allt handlar väl om tycke och smak, jag känner nån slags tyngre känsla i analogt, en känsla av ett fysiskt material(vid inscanning oxå). Sedan så ser jag en stor risk i att man kan fota hur mycket som helst, mycket skitbilder, mina senaste turer med digitalen har slutat i papperskorgen, av nån anledning medan jag blir lika förvånad varje gång över hur många bra bilder per rulle 120 film det blir.

 

[js1]

Björn Jansson skrev:

Sedan så ser jag en stor risk i att man kan fota hur mycket som helst, mycket skitbilder, mina senaste turer med digitalen har slutat i papperskorgen, av nån anledning medan jag blir lika förvånad varje gång över hur många bra bilder per rulle 120 film det blir.

Det är inte så att det "känns lättare" att kasta en digital bild eftersom den inte kostat något?
Har man bränt iväg en 120film kanske man lättare tycker att bilden "blev rätt bra iallafall" och behåller den.

Jag vet inte, bara en reflektion.

 

[meLf]

js1 skrev:
Med analogt hoppas jag ni menar dia eller s/v så ni inte sitter och ömkar för några halvtaskiga färgkopior som nån fotoquickautomat spottat ut.

För övrigt låter ert resonemang ungefär som när cd-skivan kom för 20-25 år sen. Det finns alltid en klick entusiaster som vägrar släppa taget men det går inte att värja sig för utvecklingen.
Det kanske är mysigt att åka ånglok men jag åker hellre X2000.

Jag avskyr X2000 mår skit i nått dygn efteråt.
Själv fotar jag helst med Disc-film, eller varför inte det underbara APS formatet? =)

Nja, men faktiskt funderar jag på att gå över till lite mera Analogt svartvitt? samt kanske byta ner mig till något kompaktare digitalt.

 

[Mankan G]

Vilken TUR att bägge alternativen finns!!

1. Om du föredrar analogt...Varsågod!

2. Gillar du digitalt? så kul för dig då att det finns hur mycket som helst att gräva ur.

Gillar du att fotografera? ändå bättre. Välj något av ovanstående alternativ och plåta vidare.

Det är lite av en fiskdamm detta....

Hur i hela friden jämför du en digital bild med en analog?

• Via en utskriven kopia? Går inte om du vill hålla den analoga just analog.
• Framkallad bild hos ett labb? Nästan alla bilder som lämnas iväg på framkallning digitaliseras innan de hamnar på papper. Går oftast tom igenom samma maskin...Och dom råkar vara digitala.
• Du kan ju inte heller jämföra en digital bild på skärm med en framkallad eller utskriven bild från vare sig analogt eller digitalt medie. Helt olika förutsättningar

Enda undantaget (i stort sätt) där de analoga bilderna där de inte digitaliseras är de kopior som du gör själv i förstoringsmaskinen där hemma eller var den nu står. det är en del givna skillnader mellan teknikerna. Den digitala är sämre i vissa fall och bättre i andra. Att det blir fula övergångar mellan nästan vita partier till helt urfrätta är ingen nyhet. Det är en nackdel som många har lärt sig accepera eller komma runt på olika sätt. Det är likadant med den analoga. Man lär sig egenheterna och kan trycka ner dom eller använda dom kreativt. Om du anser bilderna från digitala kameror vara för skarpa så beror det nästa alltid på efterbehandlingen. Inte på mediet i sig själv. Tycker att det luktar fördommar och okunskap här...känns ända hit till haninge där jag sitter.....

Köp eller låna en digital kamera och lek lite. De har en inlärningskurna som skiljer sig markant från film.

 

[Mesch]

Jag kör digitalt till vardags men har insett att jag saknar det analoga, gamla hedliga. Har därför köpt mig en Nikon FE för småpengar i sammanhanget. Inte för filmens skull utan för den härliga känslan i tekniken.

Helt underbart enkel, mindre tänka mer skapa.

Fast när det ska gå undan så får det bli D80:n i alla fall.

 

[Kramer]

Mankan G skrev:
Vilken TUR att bägge alternativen finns!!

1. Om du föredrar analogt...Varsågod!

2. Gillar du digitalt? så kul för dig då att det finns hur mycket som helst att gräva ur.

Gillar du att fotografera? ändå bättre. Välj något av ovanstående alternativ och plåta vidare.

Det är lite av en fiskdamm detta....

Hur i hela friden jämför du en digital bild med en analog?

• Via en utskriven kopia? Går inte om du vill hålla den analoga just analog.
• Framkallad bild hos ett labb? Nästan alla bilder som lämnas iväg på framkallning digitaliseras innan de hamnar på papper. Går oftast tom igenom samma maskin...Och dom råkar vara digitala.
• Du kan ju inte heller jämföra en digital bild på skärm med en framkallad eller utskriven bild från vare sig analogt eller digitalt medie. Helt olika förutsättningar

Enda undantaget (i stort sätt) där de analoga bilderna där de inte digitaliseras är de kopior som du gör själv i förstoringsmaskinen där hemma eller var den nu står. det är en del givna skillnader mellan teknikerna. Den digitala är sämre i vissa fall och bättre i andra. Att det blir fula övergångar mellan nästan vita partier till helt urfrätta är ingen nyhet. Det är en nackdel som många har lärt sig accepera eller komma runt på olika sätt. Det är likadant med den analoga. Man lär sig egenheterna och kan trycka ner dom eller använda dom kreativt. Om du anser bilderna från digitala kameror vara för skarpa så beror det nästa alltid på efterbehandlingen. Inte på mediet i sig själv. Tycker att det luktar fördommar och okunskap här...känns ända hit till haninge där jag sitter.....

Köp eller låna en digital kamera och lek lite. De har en inlärningskurna som skiljer sig markant från film.

Det där var det mest utförliga mest beskrivande svaret jag läst hittils!

Håller med till 100%