Förr fanns det två sorters softningar:
Softning under fotograferandet:
Vaslin, Softfilter (som tex Hasselblad Softar), dimmfilter, veckad plastfolie i motljuskyddets innerkant osv.
Softning under fotograferandet gör att högdragrarna blöder.
Softning under kopieringen görs med samma tekniker men man kan styra graden av diffusion mycket mer.
I kopieringen är det skuggorna som blöder. Det här effekten är väldigt svår att få till digitalt.
Det är enklare och smidigare är göra det digitalt.
Vissa använder program som noiseninja för att ge ett smetigt slätsminkat utryck. Vidrigt tycker jag.
Oskärpa är en effekt som bäst används smakfullt och avvägt. Om man inte är ute efter sockervadd.
Enklast är att använda gaussisk oskärpa på ett klonat lager, ställ lagrets om blandningsegenskaper till ljusare för att efterlika filter på kameran och mörkare för kopieringseffekter. Sedan är det ett balansstycke att hitta ett förhållande mellan hur mycket gaussisk oskärpa (radien) och hur mycket opacitet lagret ska ha.