ANNONS
Annons

Detta prat om "dåliga exemplar"

Produkter
(logga in för att koppla)

-Erik-

Avslutat medlemskap
Har funderat över detta som ofta kommer upp i olika trådar om "dåliga exemplar" av ofta dyra L objektiv.

Är det verkligen så illa att canon inte kan hålla en jämn kvalitet på sina objektiv trots de pengar de kostar eller kan det möjligen vara så att förväntningarna på optiken är för stora efter att ha läst alla lovord i recentionsbanken?

Eller att felet ligger bakom kameran (fotografen)?

Jag är inte alls hemma på objektiv och den tekniska biten men jag tycker att det skulle vara konstigt att canon inte skulle kunna ha en jämn kvalitet på sina luxury (L) optik.

Skulle ju vara som att köpa en sportbil som inte ger full effekt och få till svars att "Nja men du kanske fick ett kasst exemplar.."

Vad tror ni kunniga? Finns det tester som kan bevisa denna allmänna uppfattning?
 
Jag tror att fenomenet existerar. Har dock ägt hur många gluggar som helst genom åren och endast råkat ut för ett glasklart dåligt ex. Det finns dock testsighter som hävdar att det är skillnader från ett ex till ett annat. Sen går det väl lite hybris över vissa modeller och var o varannan uttrycker oro och besvikelse över sina prylar. Ibland beror det nog lite på fotografen också.
 
Jag tror att det helt enkelt är så att Canon inte håller tillräckligt jämn kvalitet på sina dyra L-objektiv. Med tanke på vad objektiven kostar så borde det inte finnas något som helst utrymme för måndagsexemplar. De ska vara testade och klara när de lämnar fabriken.
//Chasid
 
Jag ställde frågan till tidningen Foto och bad att de skulle testa fler objektiv för att se om det var någon spridning på dem. De berättade för mig att de hade gjort det för ett tag sen med 6 sigma objektiv. De sa att skillnaden var väldigt liten mellan dem.
 
Om problemet med felfocuserande objektiv handlade om fotografen så skulle ju knappast Canons serviceverkstäder ta emot objektiven så lätt.

Sen får du ju med ett diagram som visar hur focusen legat före och efter kalibrering.
Då ser du ju om det var objektivet eller fotografen.

Jag tror att det är den enorma försäljningsökningen som är boven i dramat.
Kvalitetskontrollen har inte hållit jämna steg med den.
 
Canon firade just att de hade sålt 40 miljoner ef-objektiv. Tydligen en majoritet av dem de senaste åren. Tillverkningen är alltså flera miljoner objektiv om året.
De vanliga objektiven produceras helt av robotar och testas nog inte särskilt noggrannt. De riktigt dyra objektiven som 500/4, 400/2.8 ovh någrs dyrgripar till sätts ihop för hand och kollas säkert också betydligt noggrannare. Därav priset bland annat.
Det behövs nog inte många dåliga objektiv för att det skall skrivas spaltkilometrar på olika fotoforum . Canon är ju dessutom inte ensamma om detta problem utan vi hör ju om Nikon, Sony, Sigma, Tamron med flera som leverar dåliga exemplar.
Tillverkarna är ju inga dumbommar utan det är förmodligen alldeles för dyrt att ha en ordentlig kvalitetskontroll och vi skulle inte vilja betala merkostnaden. På varje som får en surkart finns det förmodligen 99 som är nöjda ägare och därmed tysta.
Alla tillverkare är säkert måna om sin image och skulle gärna få slut på alla tråkiga foruminlägg om det gick till en rimlig kostnad.
 
Jag har bara sprungit på ett dåligt EF-objektiv och det var ett 50/1,4 (inget L alltså) som gjorde lite som det ville med fokus. Övriga objektiv jag har eller har haft, inkl tre L, har fungerat klockrent.

Det senaste i frågan om digitala dslr-kameror och objektiv jag läst på nätet var att det borde införas licens för pixelgranskning i 100%...
 
Ibland beror nog felet på kameran. En sak är dock säker. Man kan inte fullt ut lita på enskilda personers omdöme. Jag har sett bilder fårn personer som hävdar att ex en objektiv/extender kombination fungerar klockrent, men deras exempelbilder är direkt oskarpa. Mycket av sånt man läser är helt klart subjektiva bedömningar. Visst förekommer det variationer, men bäst är ändå egna upplevda erfarenheter. Själv måste jag haft tur då i stort sett alla mina gluggar varit till belåtenhet. Bra bilder kan man åstadkomma med gluggar som inte har en suck mot L-gluggar sett till skärpa, färgåtergivning och kontrast. Jag skärmpeepar mina objektiv och extenderkombinationer precis när jag skaffat grejerna. Oftast kan jag konstatera att det är fullt möjligt att få till klockrena resultat och då är jag nöjd. Jag vet då att dåliga bilder i första hand hänger på mig.

Senast idag testade jag en 135 2,0 ihop med en 2X Canonextender. Just 2X extendern har fått rätt besk kritik. Jag kan dock konstatera att det går att få riktigt skarpt resultat med ovanstående kombination, även på full öppning. Sen är det ett faktum att 135:an utan extender ger skarpare resultat. Mycket hänger dock också på att det är svårare att fota med den fördubblade brännvidden som extendern ger. Det kräver betydligt snabbare tider, microskakningar är ett större problem än vad många är medvetna om.

För att återgå till ämnet. Jag tror att variationer mellan olika exemplar oftast är vanligare bland zoomar som är svårare att tillverka. Bland fast optik verkar produktionen vara jämnare.
 
sundis73 skrev:
Om problemet med felfocuserande objektiv handlade om fotografen så skulle ju knappast Canons serviceverkstäder ta emot objektiven så lätt.

Sen får du ju med ett diagram som visar hur focusen legat före och efter kalibrering.
Då ser du ju om det var objektivet eller fotografen.

Jag tror att det är den enorma försäljningsökningen som är boven i dramat.
Kvalitetskontrollen har inte hållit jämna steg med den.
Naturligtvis tror jag inte det alltid har med personen bakom kameran att göra. Men jag misstänker att människor har en tendens att påverka varandra, vilket är ett rätt tydligt fenomen om man läser i olika forum. Tycker personligen att nivån på Fotosidan är rätt hög om man jämför med DPreview. Där tycker jag ibland att hysterin och masspsykosen känns total. Canons 1D Mark III är ett bra exempel. Det är några på Fotosidan som upplevt problem med kamerans af. Men läser man vissa trådar på DPreview så verkar knappt ett enda friskt ex lämnat fabriken.

Det jag vill komma fram till är väl att jag tvivlar på att problemen är så utbredda som en del ibland vill göra gällande. Vissa har enorma krav på vad en glugg skall prestera medans andra vandrar omkring med en kalkon utan att vara medvetna om det.
 
Jag tror också att folk (med rätta) förväntar sig bättre resultat än de får av vissa objektiv. När det gäller tex Canons L-serie så är vissa riktigt bra, med andra är ganska ordinära (för att uttrycka det milt). Detta syns också i olika tester som gjorts, men så länge många tror att de per automatik får det bästa bara för att det är en röd ring på objektivet kommer nog många att bli besvikna. Sedan är det många som inte förstår problemen med att göra ljusstark optik. Detta innebär tex att det är mycket svårt att korrigera en låt säga 50/1,4 så att den blir lika skarp som en bra 50/2,0, ofta offrar man tex distorsion på aberrationernas altare. Detta är faktum som folk inte alltid har klart för sig. Dessutom brukar de dyrare ljusstarka objektiven vara optimerade för att ge så bra resultat som möjligt på stora bländaröppningar, vilket kan innebära att de presterar sämre vid nedbländning än ett ljussvagare objektiv.

Det som så många sagt tidigare tål att upprepas. Det du främst betalar för vg "proffs" objektiv är ljusstyrkan. Om du inte behöver ljusstyrkan får du som regel ett bättre optiskt resultat av en bra och billigare optik med sämre ljusstyrka. Men att påpeka detta gång på gång blir lite som att slåss med väderkvarnar. Eftersom impfaktorn är mycket större med röda ringar när man skall skryta för sina polare än bilderna (som mycket sällan visas över huvud taget) som man tagit med sin utrustning så lär nog folk fortsätta att betala för objektiv som dom inte behöver och som kanske inte passar för de bilder de håller på med ;)
-affe
 
Jag borde kanske börja sälja röda självhäftande ringar i olika storlekar?
Röd ring gör ägaren glad, skit samma hur bilderna blir.
 
Själv har jag nästan blivit rädd för att köpa obejktiv efter allt snack om dåliga exemplar.
När jag bara kommer ha mitt kitobjektiv som referens kommer i princip vad som helst se bra ut.
 
Problemet är att de flesta som köper dyr ljus-stark optik kör på P-läget eller T-läget.
Då hamnar alltid bländaren på 4-8 och på dessa bländar-tal upplevs all L-optik "knivskarp", därav de missvisande recensionerna.

De vill bara skryta med sin dyra optik eller så har de inte fattat att det tar måååånga år innan man har kunskaperna och erfarenheterna att kunna utnyttja en så fantastisk optik. Precis som med kameror. Precis som en dyr kamera inte gör bättre bilder för en dålig fotograf. Det fattar ju dock inte de dåliga fotograferna som köper L-optik hej vilt, eeeeeftersom de kör på T eller P-läget och alltid får knivskarpa bilder. För det är ju en "bra bild" för dom.

Guuud vad jag är smart!
 
Om dåliga fotografer använder sina objektiv på det sätt där objektivets egenskaper kommer bäst till sin rätt, hur menar du då att bra fotografer gör?
 
apersson850 skrev:
Om dåliga fotografer använder sina objektiv på det sätt där objektivets egenskaper kommer bäst till sin rätt, hur menar du då att bra fotografer gör?

Använder objektiven på det sätt där egenskaperna är som sämst bara för att visa att de kan. ;-)

(nedan är inte ett svar på citatet)
Det är ju inte bara skärpan som gör att man vill ha ett L objektiv.
Det finns ju många andra egenskaper som gör dessa åtråvärda.
 
apersson850 skrev:
Om dåliga fotografer använder sina objektiv på det sätt där objektivets egenskaper kommer bäst till sin rätt, hur menar du då att bra fotografer gör?
Om man ser till ex en L-gluggs egenskaper så kanske den paradoxalt nog bäst kommer till sin rätt i ett läge där den inte är som bäst. Jag pratar om stora bländaröppningar. Dyra objektiv är oftast i förhållanden till billigare gluggar betydligt bättre på full öppning. Min 135 2,0 används mest på just 2,0 och ofta inomhus. Min 85 1,2 använder jag mest på 1,2-2,0. Självklart är dessa bägge objektiv märkbart skarpare i området 4,0-8. Jag tycker dock att det är slöseri med pengar att i huvudsak köra på bl 4,0-8 med dylik optik även om den presterar bättre på just de bländarna, sett till ren skärpa. Naturligtvis kan man vara ute efter andra saker som byggkvalitet och vädertätning och då fyller de sin funktion oavsett vilka bländartal man använder sig av.
 
Hej på er. Jag kommer från det andra lägret men har råkat ut för detta ett antal gånger och kanske får kommentera det hela :). Dock tror jag att felet inte ligger i tillverkningstolerenserna i själva gluggen utan mer i programeringen av den. Själv så testade jag två eller om det var tre ex av Nikkor AF-S17-55 f2,8 och ett par tre stycken 80-400 innan jag hittade de exemplar som levde upp till mina kvalitetskrav på skärpa.

Jag upplevs förmodligen av en del här på FS som petig men jag anser att det minsta jag skall kunna kräva är att mina objektiv klarar av att fokusera korrekt fullt öppna på ett statiskt objekt med den mittre fokuspunkten. Om inte ett 2,8 objektiv klarar av det så kan jag ju i stället köpa en f4 variant istället och spara en massa pengar eller hur!!

Till saken. I stort sätt inget av mina hus (5 st DSLR) och ett antal objektiv har klarat av mitt test vid leverans. Jag har börjat testa dom efter inköp under de senaste åren så mina 17-55 och 80-400 hamnade i min väska före mina test började, Efter justering har ALLA objektiv och hus fokuserat perfekt. Tom mitt AFD85mm f1,4 och på 1,5-2 meter på bländare 1,4 med detta objektiv så är skärpedjupet under 10mm. Helt perfekt är ordet....

Vad jag försöker säga är att jag tror att den exempelvariation som vi så ofta kan läsa om beror mer på denna felfokusering än på felmontering/variationer i produktionen. Fotos test av de 5-6 Sigmorna bekräftar detta liksom alla mina objektivinköp som som sagt inte klarat av testet initialt men gjort så med bravur efter service.....
 
Senast ändrad:
paul innergård skrev:
Om man ser till ex en L-gluggs egenskaper så kanske den paradoxalt nog bäst kommer till sin rätt i ett läge där den inte är som bäst. Jag pratar om stora bländaröppningar. Dyra objektiv är oftast i förhållanden till billigare gluggar betydligt bättre på full öppning. Min 135 2,0 används mest på just 2,0 och ofta inomhus. Min 85 1,2 använder jag mest på 1,2-2,0. Självklart är dessa bägge objektiv märkbart skarpare i området 4,0-8. Jag tycker dock att det är slöseri med pengar att i huvudsak köra på bl 4,0-8 med dylik optik även om den presterar bättre på just de bländarna, sett till ren skärpa. Naturligtvis kan man vara ute efter andra saker som byggkvalitet och vädertätning och då fyller de sin funktion oavsett vilka bländartal man använder sig av.

Instämmer i vad du skriver. Jag har tre L-gluggar; 35/1,4; 24-70/2,8 och 135/2,0 och den främsta anledningen till att jag skaffade dem var ljusstyrkan och när jag fotar konserter så fotar jag ofta på största öppning eller något nedbländade och om ljuset är dåligt är det närmast en förutsättning för att få bilder överhuvudtaget. Då funkar det helt enkelt inte med ljussvaga gluggar. Jag har heller inte haft några skärpeproblem med dem utan jag tycker de levererar vad jag förväntar mig av dem. Om skärpan blir dålig så handlar det om mig; dvs det är lätt att sätta fokus fel med största bländare och det är lätt att få lite skakningsoskärpa ibland på konserter. Dessutom så försöker jag bedömma bilder som de ska betraktas i praktiken, nämligen i tryck och inte på en dataskärm.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar