Det märkliga ordet ”stilrent”.

[PMD]

Så fungerar svenskan, till skillnad från franska och tyska där språket styrs.

Vem styr franskan och tyskan? Finns det lagar som förbjuder felaktigt språk?

 

[Falumas]

Vem styr franskan och tyskan? Finns det lagar som förbjuder felaktigt språk?

Rent lagmässigt vet jag inte.

Franskan styrs så vitt jag vet att franska akademin

 

[fotobollfoto]

Rent lagmässigt vet jag inte.

Franskan styrs så vitt jag vet att franska akademin

Även isländskan är styrd i någon mening. Och därför kan nutida isländska skolbarn läsa ur Snorres Edda precis som den skrevs på 1200-talet (eller när det nu var).

Men sannolikt vattnas isländskan ut nu när det finns så många kanaler för influenser på webb och tv.

Från Wikipedia
Den isländska staten ser genom en språknämnd till att så mycket som möjligt av de nya orden ges inhemska former, antingen genom översättningslån eller genom nybildningar. Antalet främmande ord är därför lågt i isländskan. En ytterlig variant i denna puristiska strävan utgörs av háfrónska ("högisländska"), en språkförening som syftar till att ersätta samtliga utländska ord, inklusive egennamn och ortnamn, med äktnordiska motsvarigheter.

 

[fotobollfoto]

Vem styr franskan och tyskan? Finns det lagar som förbjuder felaktigt språk?

Det kanske går att styra en nation utan att ha lagar och straffsatser för allt

 

[PMD]

Det kanske går att styra en nation utan att ha lagar och straffsatser för allt

Det blir lite löst styrt i så fall. I Sverige finns det språkvårdande Språkrådet (en del av Institutet för språk och folkminnen) som ger ut bl.a. nyordslistan. Den listan är mest beskrivande, men ibland även normerande.

Svenska datatermgruppen är en annan organisation som försöker ge det svenska språket en adekvat terminologi inom ett visst fält.

Men det går knappast att styra språkutvecklingen särskilt hårt. Lånorden i franskan blir fler och fler, t.ex.

 

[fotobollfoto]

Det blir lite löst styrt i så fall. I Sverige finns det språkvårdande Språkrådet (en del av Institutet för språk och folkminnen) som ger ut bl.a. nyordslistan. Den listan är mest beskrivande, men ibland även normerande.

Svenska datatermgruppen är en annan organisation som försöker ge det svenska språket en adekvat terminologi inom ett visst fält.

Men det går knappast att styra språkutvecklingen särskilt hårt. Lånorden i franskan blir fler och fler, t.ex.

Absolut!

Men Island har ju lyckats styra sitt språk hårdare än vi har med vårt. Under väldigt lång tid. Så litegrann går det ju.

Men helt klart, som jag skrev tidigare, är jag säker på att även isländskan tunnas ut (eller berikas).

Själv är jag mitt i tonåringarnas alla nya ord och stavningar. Det är bara att gilla läget.

LR betyder inte LightRoom!

 

[Ventures]

Vem styr franskan och tyskan? Finns det lagar som förbjuder felaktigt språk?

På 90-talet någon gång sa en fransman som jag pratade med att det sista lånordet man skulle ta in var "airbag". Sedan skulle Frankrike agera som Island och inte tillåta nya utländska ord i språket.
Hur fransmännen lyckades vet jag inte, men det lät lite komiskt.

I Sverige försöker DN styra språket genom att införa horribla ord och försvenskad stavning på lånord.

Snacka om urspårad tråd

 

[ErlandH]

Så ni menar att eftersom så många använt ordet så pinsamt fel, under så lång tid, så skall den felaktiga betydelsen börja betraktas som den gällande, eftersom det nästan inte längre ens finns någon som begriper ordets rätta innebörd?

Ergo: om tillräckligt många gör tillräckligt fel, under tillräckligt lång tid, kommer det felaktiga snart att bli vedertaget som korrekt och ok?

Ja, precis så har människornas språk utvecklats i tiotusentals år.

Inom språkvetenskapen brukar man dela in forskarna i två strömningar. Den ena där man agerar som forskare och vetenskapsmän gör i (nästan) alla andra discipliner, och ser som sin uppgift att beskriva, förstå och förklara hur verkligheten (i detta fall språket) ser ut. De brukar kallas deskriptivister, och är dominerande i Sverige.

Inom den andra strömningen vill man bestämma, reglera och förändra hur verkligheten ser ut. Till stor del genom att bromsa förändringar. De brukar kallas preskriptivister.

Ett skojigt tankeexperiment är att föreställa sig en preskriptivistisk zoolog, som hittar en ny art av paradisfågel på Nya Guinea. Istället för att jubla över sin upptäckt blir hen irriterad och klagar över att fågeln inte bara har fel utseende utan också beter sig på ett felaktigt sätt, och vill helst döda de exemplar hen hittar.

 

[ErlandH]

I Sverige försöker DN styra språket genom att införa horribla ord och försvenskad stavning på lånord.

Att anpassa stavning (och böjningsformer) på låneord, men någorlunda behålla uttalet, är en gammal svensk tradition, så har vi gjort väldigt länge. I t ex engelskan gör man gärna tvärtom.

 

[fotobollfoto]

[...]

Snacka om urspårad tråd

Om nu tråd och spår har något relevant samband i svenska språket

 

[PMD]

Att anpassa stavning (och böjningsformer) på låneord, men någorlunda behålla uttalet, är en gammal svensk tradition, så har vi gjort väldigt länge. I t ex engelskan gör man gärna tvärtom.

Tyvärr inte genomgående (i svenskan, alltså). Några exempel är wok och bokeh. Det förra brukar ofta uttalas "vock" (med o-ljud) på svenska. Wok är en engelsk transkribering och låter ganska likt det kantonesiska uttalet om man uttalar det på engelska.

 

[Falumas]

För att komma tillbaka till stilrent som bland annat är genre inom foto. Genre är nog det konstigaste stavade ordet på svenska, borde stavas schanger.

Även om jag tycker att dom går lite långt ibland i Norge så tycker jag bättre om deras stavning sjanger.

 

[ErlandH]

Håller med. Borde förstås heta ”garasj” också. Och ”sjoklad”.

 

[Falumas]

Håller med. Borde förstås heta ”garasj” också. Och ”sjoklad”.

"märsi bo ko" säger jag i alla fall till den som bestämde stavningen på fotölj

 

[ErlandH]

"märsi bo ko" säger jag i alla fall till den som bestämde stavningen på fotölj

Fast det gjorde ingen. Det stavas fåtölj, inte fotölj.

 

[Falumas]

Fast det gjorde ingen. Det stavas fåtölj, inte fotölj.

Stavning har jag aldrig varit bra på, så där har du säkert rätt.

 

[fotobollfoto]

Stavning har jag aldrig varit bra på, så där har du säkert rätt.

Svårt att stava i allmänhet kan väl vara en anledning att språket förändras. Så även vilka tekniska hjälpmedel vi använder.

När man skriver för hand eller på skrivmaskin använder man gärna förkortningar för att det går fortare.
Till exempel blev t. ex. blev t ex, och vissa fall även uttalat tex!
Med nyare verktyg och autoifyllnad kan man lika snabbt skriva ut hela ord, så nu kanske tex snart är ett minne blott.

Men utan att ändra orden och dess uttal ändrar nu sms-generationen på stavningen. Ordet eller skrivs med bara två bokstäver lr, vilket ju faktiskt kan uttalas som ell-ärr.

 

[Falumas]

Svårt att stava i allmänhet kan väl vara en anledning att språket förändras. Så även vilka tekniska hjälpmedel vi använder.

När man skriver för hand eller på skrivmaskin använder man gärna förkortningar för att det går fortare.
Till exempel blev t. ex. blev t ex, och vissa fall även uttalat tex!
Med nyare verktyg och autoifyllnad kan man lika snabbt skriva ut hela ord, så nu kanske tex snart är ett minne blott.

Men utan att ändra orden och dess uttal ändrar nu sms-generationen på stavningen. Ordet eller skrivs med bara två bokstäver lr, vilket ju faktiskt kan uttalas som ell-ärr.

Eller är annars ett intressant ord, då det ersätter ? på västkusten.

 

[PMD]

Svårt att stava i allmänhet kan väl vara en anledning att språket förändras.

På rak arm kommer jag på dessa stavningproblem:

• sett - sätt
• bleck - bläck
• teckning - täckning

 

[Falumas]

Annars är väl ett problem att när man gör nya ord att man tar befintliga som redan finns, t.ex hen så att det blir svårt att förstå. Men advokater gillar sådant, ger många extra timmar att debitera.