Blir jag besviken på DSLR

[ola_apa]

Hittills har jag fotat uteslutande med dia som jag skannar med KM Dimage Scan Dual III.
Men nu har jag ledsnat rejält på att det tar sån tid att få in bilderna i datorn. Dessutom blir det så fasansfullt mycket damm på bilderna, tycker inte om att sitta å pilla med sånt när jag kan va ute å fota.

Så, jag funderar på att köpa en Canon 1D mk II eller en EOS 20D. Är det någon större skillnad på bildkvaliteten från dessa kameror? Och kommer jag bli besviken på bilderna de ger när jag kört med dia + skanner (Dual III ger väl ca 8mp filer)

Jag har känt på båda kamerorna och det är ju ingen tvekan vilken som känns bäst (1D)… Men är det höga priset motiverat?

Kommer jag bli en bättre/effektivare fotograf med en dslr?
Eller är ett (bättre) alternativ att köpa en annan skanner?

Tack på förhand och för att det finns så många hjälpsamma fotoentusiaster här!

 

[elohim]

En dslr kommer sannerligen öka ditt fotograferande väldigt mycket.

Jag ha varit i samma position som dig; fotade mycket dia med min gamla Nikon F2 Photomic, blandat Velvia, Sensia och T-max svartvitt.

Köpte även en ScanDual III och tyckte den funkade bra, men var ändå inte helt supernöjd. Det tog tid, det var mycket pill för att då det bra, och som du säger - damm är jobbigt.

Köpte sedan en Nikon D70 och kan säga att det var den bästa investering jag gjort i fotoväg. Någonsin.

Enda fördelen med just den diascannern var att det var 11 megapixel mot D70:ns 6. Men fördelarna med digitalt, som kan producera och låta en grejja med första generationens bild direkt i datorn, är förträffliga.

Hade jag vetat det hade jag lätt skippat scannern och satsat på kameran direkt, eftersom jag inte hade scannern så länge innan kameraköpet.

Experimenteringen med digtalt är ju billigare, och man kan lätt få alternativa exponeringar där något kort blir bra, utan att bli fattiglapp på rullköp coch framkallningar.

Angående kameraval så vet jag inte så mkt om Canons modeller.

Slå till!

 

[.Z.]

ola_apa skrev:
Så, jag funderar på att köpa en Canon 1D mk II eller en EOS 20D. Är det någon större skillnad på bildkvaliteten från dessa kameror? Och kommer jag bli besviken på bilderna de ger när jag kört med dia + skanner (Dual III ger väl ca 8mp filer)

Jämfört med dina skanningar så kommer du garanterat inte bli besviken oberoende av vilken av dessa du väljer!

Med 1D MK2 så uppnår du enligt testare i princip mellanformatskvalite & 20D ger resultat som förmodligen är bättre än vad du kan uppnå med småbild & din skanner, vid höga känsligheter så slår 20D ut all film med hästlängder!

Att man sen på kemisk väg med förstoringsapparat kanske kan uppnå nåt mer med småbild vid lägre känsligheter var en annan sak...

//Larsa

 

[.Z.]

ola_apa skrev:
Kommer jag bli en bättre/effektivare fotograf med en dslr?

Du blir absolut inte en bättre fotograf!

Effektivare? Vetefan... Man slösar mer vilket enligt mig dock mest är positivt.

Man måste dock tänka efter & vara medveten om att en bild ska byggas upp, inte "stressas" fram bara för att det är gratis att ta bilderna...

Detta är dock sällan ett problem om man, som du, kört analogt innan.

Dock nåt som man ska fundera på å ha i åtanke då det är lätt att hamna i serietagningssyndromet, typ...

//Larsa

 

[Incarlight]

Re: Re: Blir jag besviken på DSLR

.Z. skrev:
Du blir absolut inte en bättre fotograf!

Men... I allmänhet är det väl så att BraFotograf=BraUtrustning? Då borde det väl självklart vara så att BraUtrustning=BraFotograf?

Skämt åsido, när jag fortfarande körde film tyckte jag att tre rullar med festivalfoton på en helg var många bilder. När jag gick över till digitalt var helt plötsligt 1300 bilder med festivalfoton på en helg bara nästan tillräckligt.

Det kanske säger mer om mig bakom kameran än vad det säger om kameran framför mig, men många andra verkar göra samma reflektion som jag har gjort.

 

[.Z.]

Re: Re: Re: Blir jag besviken på DSLR

Incarlight skrev:
Men... I allmänhet är det väl så att BraFotograf=BraUtrustning? Då borde det väl självklart vara så att BraUtrustning=BraFotograf?

Skämt åsido, när jag fortfarande körde film tyckte jag att tre rullar med festivalfoton på en helg var många bilder. När jag gick över till digitalt var helt plötsligt 1300 bilder med festivalfoton på en helg bara nästan tillräckligt.

Det kanske säger mer om mig bakom kameran än vad det säger om kameran framför mig, men många andra verkar göra samma reflektion som jag har gjort.

Om du läser mitt inlägg innan så ser du att vi har ungefär samma inställning...

Däremot så kan man kika in de stora fotografernas (de gamla mästarna) bilder & inse att det krävs mer än en massa exponeringar för att uppnå det som är riktigt bra...

//Larsa, som dock kör på många exponeringar ;-)

 

[jtkarlsson]

Det verkar ju onekligen att många exponeringar är synonymt med hös status.
trådar där man jämför hur många exponeringar man gjord med sin d170, 350d osv, sen man köpte den.
Ibland funderar jag hur man hinner exponera så mycket.
OK om man är yrkesfotograf, men för oss öriga som har ett annat arbete.
Hur hinner man.
Och framför allt, hur hinner man ta reda på alla exponeringar.

Är det så att man är en bättre fotograf bara för att man tar många exponeringar?
Jag tror inte det.
Snarare tror jag motsatsen.
Tar man färre så är man mer noggrann.
Less is more.

 

[maxzomborszki]

jtkarlsson skrev:
Det verkar ju onekligen att många exponeringar är synonymt med hös status. trådar där man jämför hur många exponeringar man gjord med sin d170, 350d osv, sen man köpte den.

Status är en social konstruktion och det krävs att en grupp människor har gemensamma värderingar för att de ska kunna komma överens om vad som är status och vad som inte är status. Har du inte samma värderingar är det inte status för dig.

Sen handlar trådarna inte om att få status enbart genom att kolla slutarställningen. För då skulle vem som helst kunna få superstatus. Klistra fast nedtryckaren och koppla kameran till nätaggregat. Du tar lätt några tusentals bilder per dygn med en strategin. Slutaren är nog utsliten efter någon dag. Folk är nog mest nyfikna på om de plåtar onormalt mycket eller om någons kamera rasat än. Låt dem hållas.

Hur hinner man. Och framför allt, hur hinner man ta reda på alla exponeringar.

Jag kanske hade ett ganska dåligt arbetsflöde med film, men för mig har digitalfoto inneburit stora tidsbesparingar och jag tror det gäller för många.

Nu kan jag ta hand om långt många fler bilder på samma tid som jag förut tog på mig när jag var tvungen att framkalla filmen, granska negativen på ljusbord och välja ut vilka jag skulle förstora eller, på senare tid, skanna in. Att skanna film tar långt längre tid än vad många verkar tro. Katalogiseringen är också så mycket enklare än index och kontaktkartor i pärm om man använder vettig programvara. Kommer jag ihåg ungefär hur bilden ser ut kan jag rita upp motsvarande bild och be programmet söka åt mig i arkivet. Enormt användbart!

Är det så att man är en bättre fotograf bara för att man tar många exponeringar? Jag tror inte det. Snarare tror jag motsatsen. Tar man färre så är man mer noggrann. Less is more.

Det du säger är bara sant om man inte reflekterar över bilden man tar utan bara håller nere avtryckarknappen och riktar kameran på mer eller mindre måfå. För de flesta har man inte nått den kritiska gränsen än, så de kan fortfarande plåta mer men ändå hinna att reflektera över bilderna.

För många har digitalfotografi inneburit att man utvecklats snabbare som fotograf. Omedelbar återkoppling är något som inte ska förringas. Digitalfotografin har med största sannolikhet gjort att fler personer vågar ta ut svängarna och tagit möjligheten att prova på fler saker än man tidigare skulle vågat sig på.

Men du har rätt i att man inte är en bättre fotograf bara för att man tar många exponeringar, men har en god chans att bli en bättre fotograf om man har möjligheten att öva mer.

 

[jtkarlsson]

OK, status kanske var fel ord.
Kändes bara som jag ville skriva avmig, då jag uppfattar saken så att många verkar tycka att man är bättre ju fler exponeringar man tar.
Men det kanske inte allt ligger till så.
Sen förstår jag som sagt inte att man hinner med så pass mycket som vissa verkar göra.
Men det är ju utifrån vad jag svälv tycker och det kanske är jag som är onormal.

 

[cihlin]

maxzomborszki skrev:
Kommer jag ihåg ungefär hur bilden ser ut kan jag rita upp motsvarande bild och be programmet söka åt mig i arkivet. Enormt användbart!


[/B]

Kanske en lite avstickare men jag blev bara lite nyfiken, vilken programvara använder du för den funktionen... Skulle defenitivt kunna vara användbart...

 

[maxzomborszki]

cihlin skrev:
Kanske en lite avstickare men jag blev bara lite nyfiken, vilken programvara använder du för den funktionen... Skulle defenitivt kunna vara användbart...

Programmet är iMatch och jag tycker det var väl värt att registrera mig för det programmet. Funktionen finns säkerligen i de andra motsvarande programmen för bildkatalogisering på lite mer avancerad nivå. Bilden man ritar är ganska liten och grov men man ställer in hur noga den ska försöka matcha på färg respektive form. Man får normalt ganska många träffar men när jag sökt har jag i princip alltid hittat de bilder jag tänkte på bland de första träffarna (de med bäst överensstämmelse). Det bör tilläggas på att jag är urusel på att rita

Jag vet att programmet imgSeek har denna funktion också om man hellre vill ha open source-lösningar.

 

[Jeppe]

Re: Re: Blir jag besviken på DSLR

.Z. skrev:
Med 1D MK2 så uppnår du enligt testare i princip mellanformatskvalite & 20D ger resultat som förmodligen ...

Nooooooooo.

Naj.. 1D MkII och 20D ger motsvarande småbildskvalité, ja t.o.m bättre jämfört med en Minolta SDII/III.

1Ds MkII däremot är uppe i mellanformatsklassen, när det gäller bildkvalité.

Prisskillnaden mellan kamerorna (1D MkII vs 20D)beror inte på bildkvalitén, utan på lita andra saker som hållbarhet, prestanda och finesser.

20D är en mycket kompetent modell, men du kommer förmodligen att behöva komplettera med ett nytt vidvinkelobjektiv.

 

[Jonke O]

Självklart kan man bli en bättre fotograf med digital kamera.. Alltså teknikmässigt sett. Exempelvis så kan du ju bränna av 20 exponeringar med alla möjliga inställningar och belysningar osv. för att 5 minuter senare kolla vad dina experiment lett till på datorn.
Istället för att vänta en vecka och sen försöka komma ihåg hur du gjorde för att uppnå just det där lyckade kortet...

Sen om man blir bättre fotograf motivmässigt är ju en annan fråga.

Men hade jag pengar över till en 1D MK II så inte skulle jag då fundera på mellan en ny scannar eller den, köööp kameran så klart.

Sen är du fast i "digitalträsket" )))
/Jonas

 

[Bjoernowitsch]

elohim skrev:
En dslr kommer sannerligen öka ditt fotograferande väldigt mycket.

Jag ha varit i samma position som dig; fotade mycket dia med min gamla Nikon F2 Photomic, blandat Velvia, Sensia och T-max svartvitt.

Köpte även en ScanDual III och tyckte den funkade bra, men var ändå inte helt supernöjd. Det tog tid, det var mycket pill för att då det bra, och som du säger - damm är jobbigt.

Köpte sedan en Nikon D70 och kan säga att det var den bästa investering jag gjort i fotoväg. Någonsin.

Enda fördelen med just den diascannern var att det var 11 megapixel mot D70:ns 6. Men fördelarna med digitalt, som kan producera och låta en grejja med första generationens bild direkt i datorn, är förträffliga.

Hade jag vetat det hade jag lätt skippat scannern och satsat på kameran direkt, eftersom jag inte hade scannern så länge innan kameraköpet.

Experimenteringen med digtalt är ju billigare, och man kan lätt få alternativa exponeringar där något kort blir bra, utan att bli fattiglapp på rullköp coch framkallningar.

Angående kameraval så vet jag inte så mkt om Canons modeller.

Slå till!

Jo, fördelen med en digitalkamera, vare sig spegelsreflex eller inte, är ju att man slipper sitta och retuschera bort dammet på negativen med sin Scan Dual III eller någon annan filmscanner, men när man inte har råd att byta system, får man finna sig i det. Däremot är det väl tveksamt om det är någon idé att ta 1000 bilder på en dag. Av alla de bilderna tar det nog en enorm tid att välja ut de bästa som tål att ses av andra än en själv. Man missar säkert inte så många motiv ändå, om man använder analog kamera och sedan tar med sig filmen in i mörkrummet och kopierar eller stoppar den i sin scanner. Digitala spegelreflexkameror har sensorer som lätt kan få damm och annan smuts på sig när de inte har objektiv på sig. Smutsen blir prickar på bilderna som då ändå måste retuscheras.