Uppriktigt sagt har jag inte den blekaste aning om hur man påverkar hårdvaruexponeringen med Minoltas egen programvara, det är en av anledningarna till att jag inte använder den. De verktyg som finns tillgängliga där är ju de gängse, kurvor etc, men det görs ingen åtskillnad på vad som är hårdvaruinställningar och vad som är efterbehandling. Jag tror att Minoltamjukvaran tar emot inställningarna och försöker göra det bästa av situationen med hjälp av inbyggd logik och då kombinerar exponeringsändringar med efterbehandling.
I Vuescan är detta tydligare - inställningarna under flik ett påverkar hårdvaran. Som standard är det autoexponering som med Minoltas programvara men det går bra att både låsa ett uppmätt värde och att skriva in ett eget. Dessutom kan Vuescan göra flerpasskanningar för att minska bruset och dito med extra exponering för att tränga in bättre i skuggpartierna.
Mitt arbetsflöde är att för varje filmbastyp skanna in en filmbit som har en rejält stor bit som bara har densiteten bas+slöja. Detta ger Vuescan möjlighet att ställa in exponeringen på detta värde och det blir klockrent. Sen låser jag exponringen och skannar alla bilder med den filmtypen med samma exponeringsinställningar.
Ibland skannar jag bara som raw och gör allt efterarbete i Photoshop men för det mesta låter jag Vuescan hjälpa till lite med korrigeringsbiten också.
En stor fördel med Vuescan är att den behåller den senast skannade bilden i RAM, så om bara hårdvarubiten är rätt kan man spotta ut hur många testfiler som helst med olika inställningar för efterbearbetningen utan att den behöver skanna om. Man klickar bara på 'Scan memory' så tillämpar den inställningarna på filen i minnet.
En annan fördel är att Vuescan är mycket snabbare. Fokusering tar ca 10 sekunder mot typ 30-40 sekunder med Minoltas mjukvara. Skanningen går också den mycket snabbare.
Sen är det ju en annan sak att Vuescans gränssnitt är gjort för något slags marsmänniskor, men det får i alla fall jobbet gjort. Och det finns möjlighet att kontrollera resultatet.