Bildförminskning från bästa storlek

[lars2]

Det här med skalning av digitala bilder verkar vara en hel vetenskap. Kunde inte låta bli att testa med en moaré testbild. Inspirerad av denna sida.

Bilden är 1000x1000 px .gif, omvandlad till RGB och 16 bitar som skalats till 25% med olika metoder.

En skalning med Joakims specialrecept (den enda som gammakorrigerats till 1.0):


En skalning i PS Bicubic Sharper:


En skalning med LightRoom:


En skalning i IrfanView Lanczos (version okänd)


En skalning med FastStone Lanczos 3:

 

[Jochum Berg]

Ja det vart ju olika resultat.

 

[lars2]

Jo lite skillnad blev det på några. Testade med att skala med PS Bicubic Sharper i två omgångar 50%:


Här får man verkligen valuta för ansträngningen, många ringar blir det.


Troligen är det något som nedan bilden egentligen innehåller om än kraftigt accentuerat och ena aning förvrängt i färgintensiteten, skalat med Nearest Neighbor:



Här är en som lägger ut texten om: Gamma error in picture scaling, och förespråkar omställning till custom RGB färgrymd med neutral gamma på 1.0 även om ingen specialskalning görs med hjälp av custom filter.

 

[The_SuedeII]

Kul, den där sidan har jag inte sett innan. Han hade ett par väldigt målande exempel...

En zone-plate är ett riktigt tortyrtest där man kan se hur aliasing beter sig, men den säger tyvärr ganska lite om upplösning innan man tittar på den i ganska hög förstoring. Ett annat kul experiment för att man ska förstå hur viktig gammafunktionen är för aliasing är att helt enkelt ta fullformataren (1000x1000) och dra lite i kurv-verktyget...

Aliasing är dock inte allt av prestanda i en skalning, men faktiskt en av de mest synliga sakerna som "kan gå fel".

 

[Jochum Berg]

Mm... drog lite i nivåer och kurvor och zooma in och ut och det hände ju en del saker kan man säga. Men jag känner oxå att jag inte ska fråga varför det blir så här för jag kommer nog inte förstå svaren.

 

[lars2]

Man fick ”reslutat” när man drog i kontrast och ljusstyrka. Sen är det tydligen helt annan algoritm för skärmvisningen än skalningen, speciellt udda resultat blev det vid udda storlek som 33,3% och troligen bättre vid jämna storlekar som ½ och ¼. Men när man skalade med 33,3% blev det ett annat resultat.

Vilket som är bra eller dåligt av resultaten vet jag inte men man får i alla fall klart för sig att pixlarna är inte alltid vad de synes vara och att det faktiskt är skillnad på olika datoralgoritmer för bildjustering. Vad är då en omanipulerad bild, den sanna och trogna avbildningen av verkligheten?

Fotoentusiasten köper bästa möjliga kamerahus för + 20K, hänger detta på förstklassiga objektiv med ”state of the art” optik i liknande prisklass för att sen låta sin svett och möda vara utlämnad till datoralgoritmernas moras. ;-)

 

[The_SuedeII]

Man ska vara medveten om att det är väldigt stora förstoringar man är inne och petar i när man tittar på algoritmresultat som det gjorts här. I stort sett ENDA gången detta är viktigt är om man tänker skriva ut något som resulterar i en utskriftsupplösning på under 200dpi.

Men man ska veta att bildförändringarna finns där, och att man bör använda en för tillämpningen "rätt" metodik om man vill ha ut maximal bildkvalitet.

Eftersom uppskalningen kanske är ovanligare än nerskalningen med de pixelmängder vi kan få ur kamerorna idag så är det ännu viktigare att verktygen som vi använder neråt är "rätt" - de som skalar upp ofta brukar ha koll på vad de sysslar med. Helst vill man ju också att det ska vara lättanvänt, snabbt osv. Lanczos är en bra "mitt-i-mellan" väg för att få skarpa och tydliga nerskalningar för web-presentation, och jag tycker det är synd att PS inte har med alternativet som standard - det är faktiskt inte jättesvårt att implementera - jag kan skriva det själv, men kan inte tillräckligt om PS-programmering för att göra en plugin av det. Ännu bättre hade det varit att kunna "väga" samplingen åt det fyrkantiga hållet istället för som idag alltid använda cirkulära skalningsbaser... Pixlarna är ju de facto fyrkantiga, och de sitter i ett 90º horisontellt/vertikalt rutnät. Att försöka "mäta in" omskalade resultat med cirkelformiga beräkningsbaser tycker jag borde vara dömt att misslyckas...

Ett annat gamma-relaterat PS-problem.... Prova detta:

Fyll en ruta med rött (255,0,0)
Välj penselverktyget, och dra upp spetsstorleken på 100pixlar och mjuk pensel.
Välj penselfärg grön (0,255,0) och dra ett streck rakt över den röda rutan...
Omvandla färgrymden till gamma1
Dra ett nytt streck....

Lite skillnad....? Den gammakorrigerade bilden får mörkare linjer i blandningsområdet i stället för att tona från rött till grönt som den borde göra. Detta är ockå något som PS borde korrigera automatiskt, men som "hoppas över" i standardläget av snabbhets.- och kompatibilitetsskäl.

[edit] Gamma 1 är samma sak som "ingen gammakorrigering! [/end edit]

 

[Jochum Berg]

Oki, testade det, fick samma resultat, men varför arbetar inte PS i gamma 1 istället hela tiden om det är bättre? Jag tog en vanlig bild och gjorde om till gamma 1 och såg ingen skillnad så det är nåt här jag inte fattar. Som vanligt.

 

[lars2]

Jag provade och fick samma resultat. Testade samtidigt med proPhoto färgrymd som var inställt på gamma 1.8, då blev resultatet betydligt bättre snarare närmre G 1.0 än sRgb G 2.2. man undra om PS missat detta p.g.a. att som jag förmodar en betydande del av professionella kunder jobbat med Mac som jag har för mig har gamma 1.8 som standard.

 

[Daneiz]

Nej det är lite svårt att hänga med de tunga killarna, men intressant!
Att köra med nearest neigthbor tycker jag blir rätt shjysst! Vilka bilder tycker du Joakim lämpar sig bäst att använda metoden för, alltså vad e din erfarenhet? Vilka program använder du för nedskalning resp. skärpning, eller finns det något du hellre rekommenderar en nybörjare? Vad tänker ni alla kring det här? MVH

 

[alfin]

Vad tänker ni alla kring det här?

Jag tycker nedanstående ger lika bra slutresultat som de metoder som beskrivits tidigare i tråden. I en modern Photoshopversion, använd bicubic smoother i ett steg när du behöver förstora en bild för stora utskrifter. Lägg på någon form av lokal kontrastförstärkning, tex Unsharp mask 20, 50, 0 och lär dig hur man skärper bilden optimalt för utskrift.

För förminskningar kan du göra det i flera steg, men jämför själv med att göra det i ett steg med bicubic sharper och se om du verkligen ser någon skillnad i normal betraktningsstorlek. Tycker du det är värt att göra det i flera steg, så ta ner bilden två-fyra gånger i efterföljande steg, beroende på hur stort originalet är och vilka mått du är ute efter. Gör man samma sak ofta är det enkelt att spela in en action.

Välj Image>Image Size, ändra pixels till percent och skriv in 66. Se till att Resample Image står på Bicubic. Ta ner bilden på detta sätt ett antal gånger tills du ligger en bit ovanför den storlek du vill att bilden slutligen ska vara i. Sista nedskalningen skriver du i dina slutliga mått i pixels och ändrar Bicubic till Bicubic sharper. Man ska inte köra bicubic sharper flera gånger.

Kopiera bakgrundslagret i layerspaletten (dra bakgrundslagret till Create new layer till vänster om soptunnan). Ändra Blend Mode från normal till Luminousity (förhindrar färgskiftningar). Välj Filter>Sharpen>Unsharp Mask och sätt Amount till 20% och Radius till 50 pixels. Threshold ska vara 0.

Detta ger en lokal kontrastförstärkning, där effekten enklast justeras genom att lagrets Opacity dras ner till mellan 50-100%. Beroende på motiv ( tex landskapsbild eller porträtt) får man justera hur mycket lokal kontrast man kan lägga på. Landskapsbilder mer, porträttbilder mindre.

Beroende på hur skarp bilden är från början och om det är en bra konverterad raw-fil eller en redan uppskärpt jpeg-fil, kan man behöva lägga på mer skärpa, med Unsharp Mask på ett nytt luminousity lager eller med Smart Sharpen från Filter menyn.

 

[The_SuedeII]

Bara om det är något som är petnoga använder jag någon specialare - vid normal påsyn är skillnaden inte enorm mellan en bra Lanczos (som jag har lätt tillgång till via Photoshop med mitt upplägg) och perfekt kvadratisk skalning (specialaren).

Sen anser jag personligen att man bör skilja på kontrastförstärkning (Unsharp mask) och riktig skärpning (t.ex Smart Sharpen med "more accurate" ikryssat). Jag använder ALDRIG Unsharp mask för "skärpning", bara för lokal kontrastförhöjning - vilket iofs är en viktig del av skärpningen!

Grundproblemet är bra att tänka på när man gör sitt upplägg på hur man hanterar sina bilder - beroende på vad man ska använda bilderna till.
Verklighet - Kontraster som ögat kan urskilja på upp till 100.000:1 en solig dag.
Kamera (raw) - kan urskilja kontraster upp mot 4000:1 mellan helvitt och grundbrusnivån. Här måste man exponera så att det avsnitt som är intressant för bilden hamnar inom kamerans begränsning (av 100k så måste man välja ut 4k...)
Skärm - kan återge kontraster på upp mot 1200:1 i de bättre IPS eller PVA-skärmarna (mer med CRT!). Det finns alltså mer i bildfilen än vad skärmen kan återge när man redigerar... Ca 2Ev (4ggr) mer.
Tryck - Matt fotopapper ca 120:1, blankt papper med en bra bläckstråleskrivare ca 250:1. Här finns det en ENORM tonupplösning, flera tusen nivåer finns mellan svart (1) och vitt (250), men skillnaden mellan fullsvärta och max ljushet är fortfarande ganska låg. På något sätt måste man ändå få med så mycket kontraster som möjligt utan att göra bilden onaturlig. Detta är egentligen den svåraste biten med fotografering anser jag...

Min normala arbetsgång:
Raw > LR2.3 med egna färgprofiler för var och en av mina kameror. Jag trivs med LR-färgerna, men tydligen gör inte alla det... Och jag tycker katalogiseringsfunktionerna i LR är fantastiska när man väl fått in klämmen på hur man ska göra för att lätt hitta sina foton. Kan vara bra när man ligger på 1000+ sparade foton per månad (privat)... Egen preset för alla inställningar i LR, med olika skärpningsinställningar beroende på vilket objektiv som använts (ställs automatiskt). Maximal skärpning utan överslag gäller, här får det ALDRIG finnas ringningar runt kontrastkanter om jag tänker arbeta bilden vidare.
Export med omskalning via "mogrify" plugin (Lanczos3 från ImageMagick)>TIFF(aRGB)>Photoshop (om det behövs). Bilder som ska publiceras arbetas och skärps med en omgång som Alfins ungefär (USM r50 s20 t0), ev en omgång strukturskärpning, och en omgång kantskärpning med smart-sharpen (60,0.6,0).

Smart tips för att "skärpa" färgerna utan att göra bilden alldeles för färgstark som helhet:

Omvandla bilden till Lab.
Välj a- och b-kanalerna i kanallistan (L ska inte vara med, vi jobbar bara med färgton/styrka).
Klicka på ögat i Lab på vänstersidan så att man ser hela bilden inklusive L-kanalen, men bara arbetar på ab-kanalerna. Det ska nu se ut som på bilden nedan, a- och b- ska vara markerade, och alla "ögon" ska synas.
Kör en omgång med USM (r25 s10 t0). Inte mycket skillnad. Kör USM ett par ggr till, [ctrl-F] upprepar senaste filter. När du har för mycket, backa ett par steg med history eller [ctrl-alt-Z].

Använd med försiktighet, som all skärpning - det är lätt att ta i för mycket.