Hållbarhet färgdia m.m.
Negativ klarar sig längre än dia.
Dia förvarat i glasade ramar är inte ovanligt att de möglar med tiden.
Sen slits dia hårdare pga av man värmer dem när man tittar på dem.
Jag har själv inte mycket erfarenhet av negativ färgfilm utan huvudsakligen diafilm, och mina erfarenheter när det gäller hållbarhet kan kanske vara av intresse.
Innan 1980 hade jag ingen småbildskamera så jag har ingen erfarenhet av Kodachrome från denna period. Jag har några tusen färgdior på Ektachrome-X (process E4) från perioden 64 fram till dess E6-filmerna kom. Ektachrome-X har hållit förvånansvärt bra, flertalet gör sig fortfarande bra I projektion, och går att skanna och ger ett hyggligt resultat efter smärre injusteringar med photoshop, camera raw etc. De har blivit lite varmare I färgbalansen, och grundsvärtan har minskat.
Vid denna tid var Agfa CT18 populär. Den håller dåligt och åtminstone mina dior har utvecklat ett obehagligt blårött stick, olika i dagrar och skuggor. Det krävs mycket arbete att kunna få ett acceptabelt resultat vid inskanning och efterjustering. Jag har också dåligt erfarenhet av agfachrome S, en film som marknadsfördes på 1970-talet.
Sedan 1980-talet har jag också Kodakchrome småbildsdior. Dessa anses ju stå bäst mot mörkerblekning,
och mina kodakchromedior har hållit bra.
När det gäller Kodaks E6-filmer (dagsljus 64, 200, 400 ASA och tungsten 160) har jag bara goda erfarenheter, liksom för Fujis diafilmer. De har hållit mycket bra.
Jag har ett fåtal rullar färgnegativ från 70-talet, och de har hållit betydligt sämre än diorna från samma period. Med hjälp av s.k. digital ROK och mycket mekande I photoshop har jag lyckats få acceptabla inskanningar.
När det gäller montering kan ju glasade monteringar vara problematiska ur hållbarhetssynpunkt, men för dior i 6x6 är man mer eller mindre tvungen att använda glas för planhållningens skull. Jag har inte haft problem med mögelangrepp, men däremot överdras allt glas med tiden av en matt hinna av karbonater från luftens kolsyra. Hinnan på glasen kan putsas bort. Vid inskanning måste förstås diorna ut ur ramarna, och då kan man också putsa bort beläggningen på glasen.
När det gäller svartvita neg håller de ju mycket bra, I alla fall om det inte är fråga om gamla neg påfilm på den brandfarliga nitratbasen (vanlig fram till 1950-talet).
Carl-Olof Almbladh
