Annons

Anställd som egen företagare(utomlands)- hur går detta till?

Produkter
(logga in för att koppla)
När det gäller just ensamåkare skulle det kunna vara så att just det faktum att de så påtagligen tillhandahåller sina egna arbetsredskap, anses räcka för att uppfylla självständighetskriteriet.

En annan sak som jag håller på och gräver i är frågan om var man finner eventuellt författningsstöd (eller praxis) för Skatteverkets definition av näringsverksamhet. Enligt en lärare jag har pratat med, som pysslade med beskattningsrätt fram till 1996 så fanns det iaf. då praxis som fastslog att skatteverket (RSV) inte hade rätt att vägra någon F-skatt pga. brister i självständighet, varaktighet eller vinstsyfte.

Nu kan jag iofs. ha dragit slutsatser på felaktiga grunder då min fråga dök upp i ett annat sammanhang, nämligen kommunalrätt. Så som intresserad av regler kring företagande reagerade jag över det uppenbara motsatsförhållandet i att kommuner, som inte får driva "spekulativ verksamhet", alltså verksamhet med vinstsyfte, kan bedriva sin verksamhet i aktiebolagsform och därmed rimligen skatta så som näringsidkare (iofs. säger det sig självt att en kommun inte kan betala inkomstskatt...).
 
gors skrev:
"Anställningsliknande former" är nyckelordet här. Reglerna finns för att täppa till möjligheten för arbetsgivare att låta personer som normalt skulle vara anställda driva egen firma istället.


Och på vilket sätt skulle det vara bättre med anställning kontra driva eget? Rent skattemässigt alltså? Varför skulle RSV bry sig om det?


Utan de här reglerna skulle en tidning till exempel istället för att anställa fotografer kunna anlita bara frilansar, men ändå låta dem jobba på redaktionen och ta arbetsorder precis som en anställd fotograf.

Arbetar du som frilans (eller som egen på något annan område) så kan du ju inte ta arbetsorder eftersom du är inte anställd. Du har lagt upp ett i förväg skrivet avtal och då kan inte en uppdragsgivare kräva mer utan omförhandling av avtalet. Du är fortfarande din egen chef...



Det finns mycket som lockar i det – man skulle kunna säga upp folk utan att ta hänsyn till turordningsregler, och det skulle vara betydligt lättare att genomföra lönesänkningar eftersom motparten, fotograferna, skulle bli väldigt svaga vid förhandlingar eftersom de tvingas konkurrera sinsemellan.

Du kan ju inte säga upp folk som inte är anställda...Du kan försöka bryta ett avtal innan avtalstiden gått ut om den ena parten inte lever upp till sin del av avtalet men det är inte samma sak.
Ser inte heller hur priserna och i slutändan, lönerna skulle kunna vara i fara heller eftersom det här redan används i stor utsträckning i många branscher utan att utarma konkurransen.
Som fotograf har du ju även både BLF och SFF som har cirkaprislistor som man kan gå efter.
Finns ingenting som säger att man måste dumpa priser hursomhelst bara för att man är företagare. Det kan ju vara kul att ha råd att äta även då...



Och då är ju arbetsrätten i fara. Det skulle bli fritt fram för arbetsgivaren att ha anställda som vanligt, men slippa undan allt ansvar som det faktiskt innebär att vara arbetsgivare.

Det här har ju inte så mycket med skatt att göra... Det här är ju snarare facket som har präntat in i folks medvetande.
 
Kryssningsfotograf

Om det nu inte är för någon av de svensk-finska båtarna som korsar östersjön dagligen där det emellanåt står och fotograferar passagerare när de kommer ombord. Så låter det som det skulle vara att du åker med båten på kryssning om det nu är i medelhavet eller karibien så blir jag lite tveksam.

Dessa fotografer står då för allt vad jag förstått film till framkallning som de sen ställer i foajen på båten och hoppas på det bästa att passagerarna ska köpa bilderna vad jag såg på kryssningen i medelhavet fick han inte sådär jättemånga bilder sålda så förtjänsten blir väl minus, nu är jag kanske pessimistisk men jag tror inte du tjänar på detta förutom erfarenheten om du åker köp en öppen returbiljett hem så kan du åka om det strular sig :)
 
Rasmus Carlsson skrev:
Som en annan i tråden uttryckte det är regeln om flera uppdragsgivare till för att företagen inte ska kunna kringgå bl.a. arbetsmarknadsavtal genom att ha egenföretagare i stället för anställda.



I skatteverkets broschyr SKV 418 "Så fyller du i skatte- och avgiftsanmälan":
Kravet på självständighet innebär normalt att man tar uppdrag från fl era olika uppdragsgivare och själv beslutar om hur uppdragen ska utföras. Egen utrustning och egna verktyg används ofta och arbetet utförs vanligtvis i egna lokaler. Att vara egen företagare innebär ofta ekonomiskt risktagande genom kostnader för lokaler, inventarier, lager och anställda.
Vid bedömning av självständigheten görs en sammanvägning
av fl era faktorer. Om man stadigvarande
arbetar för endast en eller några få uppdragsgivare är
det som regel inte fråga om näringsverksamhet.

Broschyren som du hänvisar till är till för de som tänker starta företag. Den tar upp hur man ska fylla i olika delar osv.
Att få F-skattesedeln är ju inte så lätt. De vill att man ska uppskatta sin totala omsättning och kundunderlag under kommande år bla.
Skriver man då att man räknar med 1 kund så kan det vara ganska kört att få F-skatt.

Har du däremot fått F-skattesedel och sköter din redovisning och inbetalar dom avgifter som du ska i tid, så har jag aldrig hört att de skulle opponera sig.
Om jag inte missminner mig helt (men nu är jag ute på hal is) så är det så att hantverksarbeten (snickare, målare osv.) och konstnärsarbeten (där även fotograf borde hamna) är undantagna vissa av dem här reglerna dessutom. Men som sagt jag är inte 100% på det.
Sen är skattefrågor ett virrvarr av regler. Det är därför t.ex. Akelius har kunnat levt gott på att kunna hitta fram kryphål till prenumeranter.
 
Göran kan helt säkert svara för sig, men han kanske sover redan.

microbe skrev:
Och på vilket sätt skulle det vara bättre med anställning kontra driva eget? Rent skattemässigt alltså? Varför skulle RSV bry sig om det?

Vad som är bäst för dig bryr sig nog inte skatteverket om. De vill undvika att uppdragsgivare tvingar folk till egen firma istället för anställning. Samhället är byggt på att folk är anställda med allt vad av trygghet det innebär.

Det är också uppdragsgivaren som staffas om skatteverket anser att "anställningsförhållande råder". Då får uppdragsgivaren betala skatt och sociala avgifter trots att han redan betalat moms och ett pris som inkluderar soc avgifter mm.

Arbetar du som frilans (eller som egen på något annan område) så kan du ju inte ta arbetsorder eftersom du är inte anställd. Du har lagt upp ett i förväg skrivet avtal och då kan inte en uppdragsgivare kräva mer utan omförhandling av avtalet. Du är fortfarande din egen chef...

Reglerna ska förhindra de fall folk tvingas vara frilans men jobbar som anställd, alltså när man inte är sin egen chef i praktiken.

Du kan ju inte säga upp folk som inte är anställda...Du kan försöka bryta ett avtal innan avtalstiden gått ut om den ena parten inte lever upp till sin del av avtalet men det är inte samma sak.

Nej men du kan kicka ut en frilansare hur lätt som helst. En smart uppdragsgivare friskriver sig från avtalsbrott. Andra vet att det tar lång tid att bli dömd och det är dyrt att processa och räknar därför kallt med att frilansaren driver fallet.

Ser inte heller hur priserna och i slutändan, lönerna skulle kunna vara i fara heller eftersom det här redan används i stor utsträckning i många branscher utan att utarma konkurransen.

Frilansarvodena inom kulturområdet på samma nivå som på slutet av 70-talet. Tror knappast någons lön haft samma utveckling.

Det är många om jobben i tidningsvärlden och tidningarna pressar priserna brutalt. Likadant för reklamfotografer. I andra brancher kan det säkert vara tvärt om. Men det är inte det viktiga utan det handlar om utebliven trygghet.

Som fotograf har du ju även både BLF och SFF som har cirkaprislistor som man kan gå efter.

Tidningen Journalisten har listat vad tidningar betalar. Nästan ingen betalar enligt avtalen. En del så lite som 600 per dag...

Finns ingenting som säger att man måste dumpa priser hursomhelst bara för att man är företagare.

Som om företagaren ensam bestämmer priset. Vill man ha uppdrag får man anpassa sig även om man måste ha en undre gräns. Vissa uppdragsgivare pressar priset, andra inte.

Det här har ju inte så mycket med skatt att göra... Det här är ju snarare facket som har präntat in i folks medvetande.

Lagarna skrivs av folkvalda politiker. Fackligt inflytande och fasta anställningar är den modell som 1900-talets politiker valt som norm. Lagarna präglas av detta.
 
Först och främst vill jag be om ursäkt för att jag våldgästar trådstartarens tråd. Jag kanske skulle ha skapat en egen tråd för det här då det har kommit ifrån ämnet något. Jag smiter in med en sista post och kan gärna starta en ny tråd om det finns intresse att fortsätta diskussionen.

Sen vill jag framhäva att jag inte på något sätt försöker "käfta emot". Jag är genuint intresserad av hur det funkar i fotobranschen eftersom jag har och har haft funderingar på att så småningom kanske etablera mig där. Därav intresset att få se om det finns rättsfall eller dyl. där det går att utläsa vad som gäller för branschen ifråga.
Jag har själv ingen praktisk erfarenhet som företagare i den här branschen och de jag känner som är i den, vet jag har det väldigt tufft imellanåt.
Min egen erfarenhet som företagare har varit inom import och försäljning.
Jag har i dagsläget inte någon inkomst ifrån min firma, vare sig aktiv eller passiv. Har gått som anställd själv under några år nu men är ändå sugen på att få igång verksamheten i firman så småningom.

froderberg skrev:

Vad som är bäst för dig bryr sig nog inte skatteverket om. De vill undvika att uppdragsgivare tvingar folk till egen firma istället för anställning. Samhället är byggt på att folk är anställda med allt vad av trygghet det innebär.

Jo men det har nog inte med vad som är bäst för mig att göra... De får helt enkelt in mer skatt på ett anställningsavtal än ett avtal företagare imellan...för det är väl som så att arbetsgivaravgifterna är högre om du har anställda i ett företag än om du betalar in dina egna, har jag för mig.


Reglerna ska förhindra de fall folk tvingas vara frilans men jobbar som anställd, alltså när man inte är sin egen chef i praktiken.

Exakt. Det var det jag menade med att som egenföretagare så har du upprättat ett avtal där det står vad som ska ingå i tjänsten du hyr ut. Vill uppdragsgivaren ändra på saker (som man som anställd helt enkelt får rätta sig efter) så krävs det en omförhandling av avtalet.


Nej men du kan kicka ut en frilansare hur lätt som helst. En smart uppdragsgivare friskriver sig från avtalsbrott. Andra vet att det tar lång tid att bli dömd och det är dyrt att processa och räknar därför kallt med att frilansaren driver fallet.**
**Frilansarvodena inom kulturområdet på samma nivå som på slutet av 70-talet. Tror knappast någons lön haft samma utveckling.

Det är ju rent ut sagt fördjävligt om det är så det funkar i branschen! Det kanske är dags att branschen (med SFF och BLR) ser över det hela och upprättar ett register över "svartlistade" uppdragsgivare, eller nåt (det kanske redan finns?).



Det är många om jobben i tidningsvärlden och tidningarna pressar priserna brutalt. Likadant för reklamfotografer. I andra brancher kan det säkert vara tvärt om. Men det är inte det viktiga utan det handlar om utebliven trygghet

Jo, jag vet att konkurransen är hård i fotobranschen. Kanske hårdare än i någon annan bransch. Trygghet är definitivt inte något man stenhårt kan räkna med som egenföretagare (det gäller alla branscher), därför väljer många att vara anställda istället. Även jag inräknad dom senaste åren. =)
Du vet varifrån din nästa check kommer ifrån och du vet att du kan ta ut dina 5 veckors semester osv. Det kan man ju inte alltid som egen...


Som om företagaren ensam bestämmer priset. Vill man ha uppdrag får man anpassa sig även om man måste ha en undre gräns. Vissa uppdragsgivare pressar priset, andra inte..**
**Tidningen Journalisten har listat vad tidningar betalar. Nästan ingen betalar enligt avtalen. En del så lite som 600 per dag...


Jo det är sant. I en perfekt värld så... Det är ofta omständigher och andra som hugger på avtalen som får avgöra i slutändan.
**Just därför så tjänar ju ingen på att dumpa priser i slutändan.


Lagarna skrivs av folkvalda politiker. Fackligt inflytande och fasta anställningar är den modell som 1900-talets politiker valt som norm. Lagarna präglas av detta.

Med industrisamhället som gjorde sitt intåg på 1900-talet så blev vi skolade till goda arbetare istället för goda entreprenörer och självgående företagare.
Jag ser det fortfarande som att det i det stora hela hämmar hela landet att ha inställningen att anställning är det enda självklara valet, annars rasar hela välfärdssamhället med allt vad det innebär...huga... ;)

Nä, nu blev det mycket mer skrivet än jag planerade...
Nu är det godnatt. Det är en dag imorron oxå.

- Jonas
 
ANNONS