Agitering med Calbe R09

[Graal]

Rodinal/R09 är en fatalt annorlunda framkallare mot de flesta andra. Den börjar framkalla på ytan av emuslionskiktet och arbetar sig neråt. Framkallningsämnet tar därför inte slut på samma sätt som andra framkallare, vilka arbetar med hela emulsionen samtidigt. När vanliga utjämnings- och finkornsframkallare tar slut ganska snabbt i ett filmområde måste man agitera för att tillföra ny frisk framkallare dit. Men Rodinal/R09 tar inte slut lika lätt (såvida man inte späder väldigt kraftigt), både för att framkallningsämnet är mycket mera koncentrerat och för att den inte arbetar med hela emulsionslagret samtidigt utan arbetar sig från ytan och inåt. Agiteringsmönstret vid normal spädning (upp till 1:100 skulle jag tro) borde därför spela mindre roll med Rodinal, och förmodligen är det också pga detta som den lämpar sig bättre för stand development än en utjämningsframkallare?

 

[Loke]

Jag har använt diskmedel (YES) för några år sen utan problem men jag kan inte rekommendera det. Diskmedel innehåller förutom tensider även doft och färgämnen som KAN lämna en oljig hinna efter sig. Dessutom kollade jag just innehållsförteckningen på YES-flaskan i köket och ser att den innehåller både nonjoniska och anjoniska tensider. Exempelvis Kodaks Photo-flo innehåller enbart nonjoniska av den anledningen att om du har hårt vatten så kan joniska tensider bilda "kalkskum" som nog blir högst otrevligt om det får torka in i filmen (Gotlänningar och Ölänningar beware).

 

[Loke]

Angående dosering av små mängder vätska så kan ni gå till närmsta apotek och be om en doseringsspruta, dom kostar en femma och rymmer normalt 5ml (graderad i 0,2ml). Perfekt när man mäter upp Rodinal eller HC110.

 

[Makten]

Tack för alla tips! Diskmedel är nog inte så bra, nej. Frågan är hur mycket en droppe i ~1 liter vatten kan skada, men man vet ju aldrig.

Martin, du ställer en massa frågor om den ena och det andra. Inget fel. Men frågan är om det jag och andra skriver har något värd för dig ? Jag ,bara undrar ?

Haken är att jag får massa svar som inte är praktiskt tillämpbara. Jag kan inte gärna gå och köpa ett torkskåp och ställa i min lägenhet, till exempel. Det är något man använder om man har det, men knappast annars. Sen har jag här och tidigare fått tips som totalt motsäger mina egna (om än små) erfarenheter, så det är klart att jag är skeptisk. Det verkar som att alla har sina egna små recept som de brukar använda, men det betyder ju inte att det är den bästa lösningen. Därför hör jag gärna om era erfarenheter, ställer motfrågor och drar sen mina egna slutsatser

Att hänga filmen på tork har givit mig negativ som är så sjukt buktiga att det nästan inte går att skanna dem. Inte med den utrustning jag har i alla fall. Om det funkar för andra så är det ju bra, men det funkar inte för mig. Och jag har lite svårt att förstå hur ett torkskåp skulle ge någon skillnad om filmen fortfarande hänger. Torkskåpet kortar ju bara tiden genom att cirkulera luften och höja temperaturen.

Rodinal/R09 är en fatalt annorlunda framkallare mot de flesta andra. Den börjar framkalla på ytan av emuslionskiktet och arbetar sig neråt. Framkallningsämnet tar därför inte slut på samma sätt som andra framkallare, vilka arbetar med hela emulsionen samtidigt. När vanliga utjämnings- och finkornsframkallare tar slut ganska snabbt i ett filmområde måste man agitera för att tillföra ny frisk framkallare dit. Men Rodinal/R09 tar inte slut lika lätt (såvida man inte späder väldigt kraftigt), både för att framkallningsämnet är mycket mera koncentrerat och för att den inte arbetar med hela emulsionslagret samtidigt utan arbetar sig från ytan och inåt. Agiteringsmönstret vid normal spädning (upp till 1:100 skulle jag tro) borde därför spela mindre roll med Rodinal, och förmodligen är det också pga detta som den lämpar sig bättre för stand development än en utjämningsframkallare?

Tack för förklaringen! Det låter rimligt. Jag tror jag får skaffa en sån där pipett eller ett mindre mätglas för spädningen, även om det nog gick bra som jag gjorde.

------------------------

Så en helt annan fråga! Jag tänkte framkalla en rulle Tri-X exponerad efter ISO 1600, och nu undrar jag om det funkar i R09. Det lär säkert bli jävligt kornigt, men jag tror att det kan passa. Men just det Nils beskriver ovan får mig att undra om det verkligen funkar. Det lär väl behövas en hysterisk framkallningstid eller ordentligt mycket mindre utspädd framkallare? Typ en timme i 1+40. Någon som har provat?

 

[Niklas Groop]

Så en helt annan fråga! Jag tänkte framkalla en rulle Tri-X exponerad efter ISO 1600, och nu undrar jag om det funkar i R09. Det lär säkert bli jävligt kornigt, men jag tror att det kan passa. Men just det Nils beskriver ovan får mig att undra om det verkligen funkar. Det lär väl behövas en hysterisk framkallningstid eller ordentligt mycket mindre utspädd framkallare? Typ en timme i 1+40. Någon som har provat?

Jag exponerade en rulle Neopan 400 efter 1600 och framkallade i R09 med stand development och resultattet var i mitt tycke helt ok.

http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/2157333.htm?set=mp
http://www.flickr.com/photos/niklasgroop/5046939216/in/set-72157625127881500/

Mvh Niklas

edit: Jag körde 1:100 i 60 min men agitering de första 30 sek...

 

[Niklas Groop]

Tri-X @3200 i Rodinal diskuteras här med fotoexempel:

http://www.flickr.com/groups/rodinal/discuss/72157608203774894/

Mvh NIklas

ps. mycket bra resultat.....

 

[Makten]

Det ser ju väldigt bra ut det där, ja! Konstigt att det samtidigt verkar gå att använda nästan samma tider utan att pressa filmen. Det är det jag inte riktigt förstår:-S

Jag vill gärna ha grovt korn, så jag tror jag höftar lite igen och kör 1+40 och kortare tid. Det finns inga riktigt bra bilder på rullen ändå;-)

Tillägg: Såhär blev Neopan 100 i R09 (1:80) med 20 minuters framkallningstid vid 20 grader förresten: http://img.photobucket.com/albums/v621/Makten/Fujica_GM670/img007-2.jpg

Kurvan har jag förstås anpassat till tonaliteten, men jag tycker det blev riktigt bra. Jag agiterade som sagt mycket mindre än rekommenderat. Skärpan är betydligt bättre än vad jag fått med D-76, och det passar mitt bruk bra eftersom jag inte tänker skriva ut eller fotografiskt förstora bilderna på papper.

Detta är på 6x7 alltså, så det finns en del korn som hade synts i småbildsformatet. Väldigt snyggt korn dock!

 

[Niklas Groop]

Fin bild... Rodinal är en trevlig framkallare och väldigt användbar.
Postar ytterligare en länk angående Rodinal och stand development, man blir riktigt sugen att pröva efke 25.....

http://www.rangefinderforum.com/forums/showpost.php?p=927796&postcount=47


Mvh Niklas

 

[Johan Okker]

Jag blir alldeles nostalgisk av denna tråden. Härligt uttryck blir det med Rodinalframkallat.

 

[Makten]

Fin bild... Rodinal är en trevlig framkallare och väldigt användbar.
Postar ytterligare en länk angående Rodinal och stand development, man blir riktigt sugen att pröva efke 25.....

http://www.rangefinderforum.com/forums/showpost.php?p=927796&postcount=47

Jag tycker det där låter som ren hokuspokus. Varför i hela friden skulle det göra någon skillnad att vända på dosan mot att skaka om den när den står upp? Jag betvivlar att personen ifråga har provat skillnaden.

Receptet vad gäller tid funkar däremot säkert, men man blir ju lite trött på helt irrationella "regler" som verkar uppsatta för att det var det första som provades och funkade;-)

 

[Graal]

Motiven där Tri-X pressats kraftigt och framkallats i Rodinal stand. dev. ser ut att vara ganska kontrastrika. Dessutom ser de ut att ha exponerats efter de mörkaste delarna (någon skuggteckning skulle annars inte synts i bilderna). Detta blir samma sak som att exponera filmerna normalt (dvs lite högre upp mot mellandagrarna). Tiden i stand development kan ju lika gärna vara en normalframkallningstid, och inte en förlängd pressningstid?

 

[Makten]

Motiven där Tri-X pressats kraftigt och framkallats i Rodinal stand. dev. ser ut att vara ganska kontrastrika. Dessutom ser de ut att ha exponerats efter de mörkaste delarna (någon skuggteckning skulle annars inte synts i bilderna). Detta blir samma sak som att exponera filmerna normalt (dvs lite högre upp mot mellandagrarna). Tiden i stand development kan ju lika gärna vara en normalframkallningstid, och inte en förlängd pressningstid?

Jo, det är sånt jag menar. Man har ju ingen aning om hur filmen exponerats. Den film jag har i kameran är exponerad efter mellantonerna med ljusmätaren (centrumvägd) satt för ISO 1600, då det borde vara ungefär två steg skillnad mot ISO 400. Och då undrar jag om det verkligen räcker med de recept som länkats till.

Nåväl, jag får väl prova Har några bilder kvar som jag trodde jag skulle göra av med idag, men så blev det inte. Jag fullkomligen hatar att fota när det är mörkt ute. Bara eländigt höga kontraster och omöjligt att fota något som rör sig för att tiderna blir för långa. Jag har inget ljusstarkt objektiv nämligen.

 

[Erik Schalin]

Nu är det igång, så det får bli lite på en höft Siktar på 20 minuter och agitering lite då och då. Jag insåg också att mina mätglas är alldeles för stora för sådan spädning! 6,25 ml är ju inte så lätt att mäta upp:-O

Åter till köket.

Apotekets sprutor för barnmedicin funkar riktigt bra.

 

[Olle Kanljung]

Stående framkallning är väl ändå kompenserande och därav är väl exponeringen egentligen rätt oviktig?

Hängade torkning med klämma med vikt i ger mig en liten buktning tvärs rullen. Brukar klippa, lägga i fickor och sen i press över natten. Sen är de platta nog för mig iaf. För 35mm film iaf, med 120 och 4x5" har jag inte haft några probs.

 

[Makten]

Stående framkallning är väl ändå kompenserande och därav är väl exponeringen egentligen rätt oviktig?

Det vore ju trevligt, men hur skulle det gå till? Då måste väl framkallaren "känna" hur filmen är exponerad? I så fall borde man kunna exponera helt olika på samma film och ändå få vettigt resultat, så om det stämmer öppnar det mycket intressanta möjligheter!

Någon som vet hur detta skulle funka rent tekniskt?

Hängade torkning med klämma med vikt i ger mig en liten buktning tvärs rullen. Brukar klippa, lägga i fickor och sen i press över natten. Sen är de platta nog för mig iaf. För 35mm film iaf, med 120 och 4x5" har jag inte haft några probs.

Det beror förstås på vad man använder för film, men jag har fått mycket planare film om jag rullat ihop den vid torkning, eller ännu bättre; rullat in den igen på en torr filmdosespiral

Nu har jag köpt ett sämskskinn, så får vi se om jag slipper torkfläckar och repor!

 

[Makten]

Nu har jag kört stående framkallning i en timme med spädningen 1:75, och det tycks ha funkat bra för de bilder jag tagit med korta slutartider. Men de bilder som är tagna nedåt 1/15 sekund och längre är rejält underframkallade, så jag antar att nån slags reciprocitetseffekt trätt in redan där. Kanske förstärks den på grund av framkallningsmetoden, eller rättare sagt har filmen en "tå" som ligger så till att tiderna just där måste förlängas.

Bortser vi från detta så ser det riktigt bra ut! Filmbasen är alldeles "tjock" av den långa tiden i väta, så den får hänga en bra stund innan jag rullar ihop den.
Jag agiterade ingenting alls efter den inledande minuten, utan dosan stod i vattenbad i diskhon helt orörd i ganska exakt en timme. Jag sköljde en skätt innan stoppbadet eftersom framkallaren ju är jädrigt ettrig, så jag ville ha bort så mycket som möjligt först. Intressant är att framkallaren var nästan svart när jag hällde ut den!

Detta var alltså med Tri-X exponerad efter ISO 1600. Jag har inte exponerat högt när jag haft möjlighet till det, så det är inga fantasisiffror. Imorgon ska jag skanna så kan vi kanske se hur kornet ser ut

Tillägg: Förresten var det ju klockrent med sämskskinn!

 

[idrougge]

Det vore ju trevligt, men hur skulle det gå till? Då måste väl framkallaren "känna" hur filmen är exponerad? I så fall borde man kunna exponera helt olika på samma film och ändå få vettigt resultat, så om det stämmer öppnar det mycket intressanta möjligheter!

Någon som vet hur detta skulle funka rent tekniskt?

Så här förklarar en kemist det, i min tolkning som icke-kemist:

Vätskor "klibbar" fast vid fasta föremål, och bildar på så vis en mikroskopiskt tunn barriär mellan filmytan och den fria vätskan. Vätskeutbytet mellan film och bad kan där endast ske genom diffusion. När framkallaren förbrukas minskar det tunna skiktet och mer vätska kan tränga igenom till emulsionen via diffusion. Som man kan föreställa sig förbrukas framkallaren olika snabbt och skuggor och högdagrar. Detta syns ofta i kanteffekter, alltså att framkallare diffuseras mellan ett vitt och ett svart fält och ger en mycket hög kantskärpa som inte har med motivet utan med framkallningen att göra. Oförbrukad framkallare vandrar helt enkelt från skuggan till den ljusa delen där framkallaren har förbrukats snabbare och själva kanten blir skarpare än väntat.
Detta gäller alla framkallare, men till skillnad från andra standardframkallare innehåller inte Rodinal förnyande ämnen som hydrokinon – när rodinalet i ytskiktet är förbrukat är det förbrukat och måste ersättas genom agitation. Ju mindre man agiterar, desto jämnare blir framkallningen – högdagrarna framkallas snabbt ut och processen fortskrider där bara genom diffusion efter det, medan skuggpartier får gott om tid att göra slut på sina ämnen för att på så vis hinna ikapp de "avstannade" ljusa partierna. I en självregenererande lösning som D76 händer inte detta.
Ökad agitation med Rodinal ger liknande effekter som ökad koncentration.

(cachad googlelänk)

Det beror förstås på vad man använder för film, men jag har fått mycket planare film om jag rullat ihop den vid torkning, eller ännu bättre; rullat in den igen på en torr filmdosespiral

Klibbar den inte ihop helt om du gör det?

 

[Makten]

Så här förklarar en kemist det, i min tolkning som icke-kemist:

Vätskor "klibbar" fast vid fasta föremål, och bildar på så vis en mikroskopiskt tunn barriär mellan filmytan och den fria vätskan. Vätskeutbytet mellan film och bad kan där endast ske genom diffusion. När framkallaren förbrukas minskar det tunna skiktet och mer vätska kan tränga igenom till emulsionen via diffusion. Som man kan föreställa sig förbrukas framkallaren olika snabbt och skuggor och högdagrar. Detta syns ofta i kanteffekter, alltså att framkallare diffuseras mellan ett vitt och ett svart fält och ger en mycket hög kantskärpa som inte har med motivet utan med framkallningen att göra. Oförbrukad framkallare vandrar helt enkelt från skuggan till den ljusa delen där framkallaren har förbrukats snabbare och själva kanten blir skarpare än väntat.
Detta gäller alla framkallare, men till skillnad från andra standardframkallare innehåller inte Rodinal förnyande ämnen som hydrokinon – när rodinalet i ytskiktet är förbrukat är det förbrukat och måste ersättas genom agitation. Ju mindre man agiterar, desto jämnare blir framkallningen – högdagrarna framkallas snabbt ut och processen fortskrider där bara genom diffusion efter det, medan skuggpartier får gott om tid att göra slut på sina ämnen för att på så vis hinna ikapp de "avstannade" ljusa partierna. I en självregenererande lösning som D76 händer inte detta.
Ökad agitation med Rodinal ger liknande effekter som ökad koncentration.

Hmm, nån slags logik kanske det finns i det Jag sitter just och skannar, och jag tror jag kunnat låta filmen stå ännu längre, eller ökat koncentrationen. Det är väldigt få bilder där svärtan är total nånstans på negativen.

Klibbar den inte ihop helt om du gör det?

Nä, den måste ju torka på ytan först! Låt säga ungefär en timme hängande. Sen kan man rulla ihop den, och då blir den böjd på längden istället, i sin "naturliga" krökningsriktning. Emulsionen inåt då, även om det faktiskt går åt andra hållet också.

 

[jimh]

Apropå torkfläckar rekommenderar jag att efter sista sköljen låta filmen ligga i destillerat vatten en stund. En fyralitersdunk batterivatten kostar inte många kronor och räcker till en bunt filmer.