Jag har en Nikon D700 som väl fortfarande bör anses ha väldigt bra autofokus även om det har kommit några modeller som säkert är snäppet vassare. Det finns dock en situation som jag aldrig riktigt vet hur jag ska hantera. Det rör sig om fotografering av barn som är för små för att man ska kunna be dem att sitta stilla. Jag vill använda stor bländare (1,4-2) och ändå ha skärpa på närmaste ögat, men jag får en väldigt stor andel suddiga bilder.
Ni som har erfarenhet av liknande fotografering (gärna med samma kamera) får gärna tipsa om hur ni gör för att öka andelen acceptabelt skarpa bilder. Jag vill inte ha tips om nya kameror eller metoder för att få barnet att sitta stilla, utan rent fototekniska tips på hur jag ska få autofokusen att hinna med.
Använder ni följande autofokus? En eller flera fokuspunkter? 3D eller inte?
Eller är det helt enkelt så att kameran inte är bättre än så? Objektivet jag oftast använder i dessa situationer är AF-S 50mm/1,4 G och det är kanske inte det snabbast fokuserande objektivet.
//Christian
Jag är benägen att hålla med Jonas Burman, med så litet skärpedjup blir det mycket svårt att få rätt fokus.
Barn är svåra motiv - verkligen! Problemet har så att säga två delar:
a) Barn rör sig ofta mycket snabbt, dessutom ryckigt och ojämnt, för att inte tala om oförutsägbart ... Allt sådant en autofokus ogillar (eller fotografer när man försöker följa manuellt)
b) Man kan säga att barn i sitt sätt att röra sig påminner om till exempel en hockeyspelare som försöker finta sig förbi en motståndare. Men, och det är en mycket viktig skillnad: Hockeyspelare i full fart fotar du ofta på 10-15-20 meters håll. Barn fotograferar du ofta på 1-2-3 meters håll. Så som fokussystemen fungerar blir det oerhört mycket svårare för kameran att hänga med med fokus ju närmare motivet du är.
Den första delen av problemet är svår att göra något åt och helst vill man inte - man vill ju fånga barnen så som de är. Den andra delen av problemet går faktiskt delvis att göra något åt. Om du har möjlighet (utrymmesmässigt, utrustningsmässigt) att fota på långre håll och med längre brännvidd så blir det faktiskt enklare.
När det gäller inställningar så vill du göra autofokusen så snabb som möjligt och få den att reagera så snabbt som möjligt på oväntade förändringar i motivet. Jag håller med om 9 eller möjligen 21 fokuspunkter (inställning A3), enkelt uttryckt blri AF snabbare ju färre punkter du använder (men i gengäld missar du oftare genom att fokuspunkterna inte alltid täcker motivet). Jag skulle dessutom prova att ställa ned omfokuseringsfördröjningen (inställning A4) till 2 (kort fördröjning) eller rent av 1 (mycket kort fördröjning). Då blir autofokusen flipprigare och nervösare, men i ditt fall kan du ha nytta av det.
Att försöka sätta fokus på ett speciellt ställe på ett extremt rörligt motiv, med tunt skärpedjup och på kort avstånd ... Du gör det verkligen svårt för dig
Men:
Mitt första råd är att prova att försöka uppnå större arbetsavstånd. Det hjälper.
Mitt andra råd att blända ned lite och acceptera ett lite större skärpedjup.
Mitt tredje råd är att justera inställningarna (A3 och A4) enligt ovan.
Mitt fjärde råd och det som antagligen har störst effekt: Ta massor av bilder. Ta ännu fler bilder. Ta ytterligare fler bilder ändå ... Osv, osv. Dels är faktiskt det här med fokusering (även med autofokus) en träningsfråga - man blir bättre på det med tiden plus att man lär sig sin utrustning. Dels får man acceptera att vissa motiv alltid kommer att handla om en del slump. Ju fler bilder du tar, ju bättre odds skaffar du dig ...
