Annons

500.000:- för ett foto?

Produkter
(logga in för att koppla)

Enicar

Aktiv medlem
Någon, vet ej vem, värderar Bruno Ehrs foto av kungen på Skeppsholmen till 500.000:-
Fotot skadades vid ett tumult på Hotel Tylösand.
Läs noga nu.
För mig får Bruno Ehrs ta hur mycket betalt han vill för sina bilder och dessutom vet vi inte om fotografen verkligen fått 500.000:- för fotokonstverket.
Att göra en snygg fotokopia i storlek 1,5x2m innebär säkert en hel del arbete men just den här bilden verkar inte behöva photoshop- eller mörkrumsarbete i överflöd. Den är liksom bra ändå.
Var och en avgör förstås själv om man tycker något är värt 500.000:- oavsett om det finns kopior eller ej.

Min fråga är nu:
Skall negativet förstöras för att ett foto skall upphöjas till unikt konstverk?
Eller lämnar man någon garanti för att man inte skall göra fler kopior?
 
Tycker nog att så länge originalet finns kvar och det med små medel går att göra en ny printning borde inte värdet vara så högt. Ersättning så de kan göra en ny borde väl räcka plus någon krona för besväret.
Eller tänker jag helt galet nu?

Mvh.
Anders
 
Någon, vet ej vem, värderar Bruno Ehrs foto av kungen på Skeppsholmen till 500.000:-
Fotot skadades vid ett tumult på Hotel Tylösand.
Läs noga nu.
För mig får Bruno Ehrs ta hur mycket betalt han vill för sina bilder och dessutom vet vi inte om fotografen verkligen fått 500.000:- för fotokonstverket.
Att göra en snygg fotokopia i storlek 1,5x2m innebär säkert en hel del arbete men just den här bilden verkar inte behöva photoshop- eller mörkrumsarbete i överflöd. Den är liksom bra ändå.
Var och en avgör förstås själv om man tycker något är värt 500.000:- oavsett om det finns kopior eller ej.

Min fråga är nu:
Skall negativet förstöras för att ett foto skall upphöjas till unikt konstverk?
Eller lämnar man någon garanti för att man inte skall göra fler kopior?

Fotot är väl ett unikt konstverk ändå även om det skulle finnas i flera exemplar?

Men jag förstår också din fråga - du vill inte att något som kan masskopieras ska kosta så mycket som en halv miljon. Tänk så här: Att fotots värde inte bara är ett uttryck för tiden bakom kameran och kopieringen utan vad bilden också uttrycker rent konstnärligt. Enligt marknaden är det just nu värt minst en halv miljon. Den som vill ha en (nästan) likadan kopia får förmodligen också lägga upp en halv miljon. Å andra sidan har ju det exemplar du refererar till en unik historia i och med att det skadats. Kanske ligger en del av värdet där.
 
Fotot är väl ett unikt konstverk ändå även om det skulle finnas i flera exemplar?

Men jag förstår också din fråga - du vill inte att något som kan masskopieras ska kosta så mycket som en halv miljon. Tänk så här: Att fotots värde inte bara är ett uttryck för tiden bakom kameran och kopieringen utan vad bilden också uttrycker rent konstnärligt. Enligt marknaden är det just nu värt minst en halv miljon. Den som vill ha en (nästan) likadan kopia får förmodligen också lägga upp en halv miljon. Å andra sidan har ju det exemplar du refererar till en unik historia i och med att det skadats. Kanske ligger en del av värdet där.
Tackar för en intressant och nyanserad infallsvinkel. Jag känner på nåt sätt i alla fall att fotokopiering inte går att jämföra med en oljemålning t ex.
Du har förstås rätt i att en ny kopia, manuellt omsorgfullt framställd, säkerligen skiljer sig från en tidigare kopia på något sätt.

Kanske är felet jag gör att jag jämför två olika utryckssätt.
 
Tackar för en intressant och nyanserad infallsvinkel. Jag känner på nåt sätt i alla fall att fotokopiering inte går att jämföra med en oljemålning t ex.

Kanske är felet jag gör att jag jämför två olika utryckssätt.

Jag vet inte om det ska pekas på rätt eller fel. Men det du gör är att ringakta / nedvärdera den fotografiska verkshöjden. Målare är konst, fotografer är - dokumentatörer eller vad de/vi nu kan vara.

Det är inte vanligt, men inte heller unikt att fotografiska verk säljs för summor i storleksordningen en halv miljon eller mera.

Ytterst är det ju som Kijana skriver marknaden som reglerar värdet. Och lyckligtvis finns det en marknad som värdesätter fotografiska verk även i de högre valörerna - och jag hoppas att den marknaden ska komma att utvecklas ännu mera under de kommande decennierna nu när det - som jag upplever det - är så att det fotografiska börjar ta mera plats i konstens finrum.

/Johan
 
Jag vet inte om det ska pekas på rätt eller fel. Men det du gör är att ringakta / nedvärdera den fotografiska verkshöjden. Målare är konst, fotografer är - dokumentatörer eller vad de/vi nu kan vara.

Det är inte vanligt, men inte heller unikt att fotografiska verk säljs för summor i storleksordningen en halv miljon eller mera.

Ytterst är det ju som Kijana skriver marknaden som reglerar värdet. Och lyckligtvis finns det en marknad som värdesätter fotografiska verk även i de högre valörerna - och jag hoppas att den marknaden ska komma att utvecklas ännu mera under de kommande decennierna nu när det - som jag upplever det - är så att det fotografiska börjar ta mera plats i konstens finrum.

/Johan

Jag tycker jag försökte undvika formuleringar som skulle tolkas som att jag ringaktar foto som konst. Målare är också ofta dokumentatörer, låt vara med en tydligare personlig tolkning motivet.
Att marknaden reglerar värdet håller jag med om.
Om vi tar litografier eller serigrafier som jämförelse så är det ju så gott som alltid en bestämd upplaga och jag TROR att man i vissa fall förstör tryckoriginalen.
 
Jag tycker jag försökte undvika formuleringar som skulle tolkas som att jag ringaktar foto som konst. Målare är också ofta dokumentatörer, låt vara med en tydligare personlig tolkning motivet.
Att marknaden reglerar värdet håller jag med om.
Om vi tar litografier eller serigrafier som jämförelse så är det ju så gott som alltid en bestämd upplaga och jag TROR att man i vissa fall förstör tryckoriginalen.


Jag drev kanske dina utsagor till sin spets, men underförstått går det att tolka in en nedvärdering.

Glöm inte att begränsade upplagor inte är ovanligt inom det fotografiska området också. Om konstnären bestämmer sig för att en bild endast ska finnas i ett eller möjligen ytterst få exemplar. På vilket sätt skulle detta skilja sig mot en målning, teckning, lito- respektive serigrafi?

Att förlagan finns kvar i formen av ett negativ, positiv eller digital fil innebär ju inte att det kommer att produceras fler verk, utan här kommer det an på konstnärens rykte och anseende.


/Johan
 
Jag drev kanske dina utsagor till sin spets, men underförstått går det att tolka in en nedvärdering.

Glöm inte att begränsade upplagor inte är ovanligt inom det fotografiska området också. Om konstnären bestämmer sig för att en bild endast ska finnas i ett eller möjligen ytterst få exemplar. På vilket sätt skulle detta skilja sig mot en målning, teckning, lito- respektive serigrafi?

Att förlagan finns kvar i formen av ett negativ, positiv eller digital fil innebär ju inte att det kommer att produceras fler verk, utan här kommer det an på konstnärens rykte och anseende.


/Johan

Det kanske är precis så i det här fallet att det är bestämt att det bara skall finnas en eller ett fåtal kopior, det har jag inte försökt ta reda på. När jag har tittat på foto som säljs på t ex Bukowskis så tycker inte jag att det framgår att det är en unik kopia. Då menar jag inte sådan verk som t ex Maria Miesenbergers som har foton som grund och är kraftigt efterbearbetade.
Min rubrik lockade till tolkningar förstår jag. Kanske skulle jag lagt till att det är ett arrangerat foto men då kanske vi hamnar i diskussion om det är finare med "äkta" dokumentärt än arrangerat.
Hur som helst så bestämmer marknaden priset.
Jag tycker mycket om att titta på måleri och foto men har lite svårt att ta till mig begreppet konst.
Jag funderar vidare helt enkelt :)
 
Det är inte vanligt, men inte heller unikt att fotografiska verk säljs för summor i storleksordningen en halv miljon eller mera.

Ytterst är det ju som Kijana skriver marknaden som reglerar värdet. Och lyckligtvis finns det en marknad som värdesätter fotografiska verk även i de högre valörerna - och jag hoppas att den marknaden ska komma att utvecklas ännu mera under de kommande decennierna nu när det - som jag upplever det - är så att det fotografiska börjar ta mera plats i konstens finrum.

/Johan

Lyssnade till Hasse Persson (fotograf, konsthallschef och Bukowskis expert) för några år sedan där han konstaterade att fotografiet numera har gått om måleriet i värde. Motiveringen är att det anses svårare att utföra ett fotografiskt verk perfekt, det handlar bara om en enda exponering. Målaren kan ju börja om i det oändliga.
 
Har ett svenskt fotografi någonsin sålts för en halv miljon? Jag har visserligen sett bilder av internationella fotografer (Avedon, Corbijn, Adams, Capa, Cartier-Bresson mfl) säljas för storbelopp på auktion utomlands men hur har det gått för svenska bilder egentligen? Utomlands brukar man dessutom skilja på "vintage"-kopior (gjorda av fotografen själv, helst signerade) och nykopierade bilder, kanske till och med gjorda efter fotografens död. Det skiljer ofta en faktor 10 på priset, om inte mer.

De få gånger jag har sett att det har sålts fotografier på svenska auktioner har det inte varit några superpriser, snarare några tiotal tusenlappar (20-50 000) och då snackar vi ändå namn som Smoliansky, Oddner, Hammarskiöld, Tunbjörk eller Petersén. Är det någon som vet vad det högsta som betalats för ett svenskt fotografi är (i Sverige eller utomlands)?

Eller kan det vara så enkelt att journalisten förväxlat marknadsvärde med försäkringsvärde? =)
 
De få gånger jag har sett att det har sålts fotografier på svenska auktioner har det inte varit några superpriser, snarare några tiotal tusenlappar (20-50 000) och då snackar vi ändå namn som Smoliansky, Oddner, Hammarskiöld, Tunbjörk eller Petersén. Är det någon som vet vad det högsta som betalats för ett svenskt fotografi är (i Sverige eller utomlands)?

När det gäller auktioner är det nog Mats Bäckers bild på Iggy Pop som har rekordet. På http://www.profiler.nu/page/5/ hittar du en liten notis om detta. Men jag vet flera fotografier som sålts för mer än 100.000 kr av galleristerna.

Stefan
 
Har ett svenskt fotografi någonsin sålts för en halv miljon? Jag har visserligen sett bilder av internationella fotografer (Avedon, Corbijn, Adams, Capa, Cartier-Bresson mfl) säljas för storbelopp på auktion utomlands men hur har det gått för svenska bilder egentligen? Utomlands brukar man dessutom skilja på "vintage"-kopior (gjorda av fotografen själv, helst signerade) och nykopierade bilder, kanske till och med gjorda efter fotografens död. Det skiljer ofta en faktor 10 på priset, om inte mer.

De få gånger jag har sett att det har sålts fotografier på svenska auktioner har det inte varit några superpriser, snarare några tiotal tusenlappar (20-50 000) och då snackar vi ändå namn som Smoliansky, Oddner, Hammarskiöld, Tunbjörk eller Petersén. Är det någon som vet vad det högsta som betalats för ett svenskt fotografi är (i Sverige eller utomlands)?

Eller kan det vara så enkelt att journalisten förväxlat marknadsvärde med försäkringsvärde? =)

Jag kanske skulle försöka sälja det foto Hans Hammarskiöld tagit av mig. Fast först måste jag nog bli känd för det verkar vara porträtt på kändisar som går bäst.
 
Lyssnade till Hasse Persson (fotograf, konsthallschef och Bukowskis expert) för några år sedan där han konstaterade att fotografiet numera har gått om måleriet i värde. Motiveringen är att det anses svårare att utföra ett fotografiskt verk perfekt, det handlar bara om en enda exponering. Målaren kan ju börja om i det oändliga.

Kul att höra! Det ska bli spännande att följa utvecklingen.
Underbart med en tråd på fotosidan som handlar om fotografiets värde som konstform.

/Johan
 
Ok, jag undrade just om man kunde tjäna pengar på bilden man köper, men det kan man alltså inte. Kommersiella rättigheter ingår inte när man köper en bild som konstverk.

Hur menar du nu?
Spekulationen vid köp av konst är ju att själva konstverket ska behålla eller öka i värde, däri finns vinstintresset.

/Johan
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar