Det här svaret är i två delar, först en lite nördig titt på tekniska för- och nackdelar med FX vs DX, den andra delen av svaret är mer av en "hur funkar det i praktiken"-fundering.
Först lite nörderier:
Ser vi till sensorprestanda så bör enligt teorin D500 ha ungefär ett steg sämre DR på bas-iso och ungefär ett steg sämre brus på höga iso än D750. Och praktiska tester (som tidigare inlägg nämner) visar att teorin stämmer. Det här är helt enkelt effekten av att D750 har en drygt dubbelt så stor sensoryta som D500.
Flera har tagit upp att DX ger en fördel när man kör med teleobjektiv. Det kan man säga, men skillnaden är mindre än vad många inser. Någon gjorde jämförelsen att om du beskär en D750 så du får samma bildutsnitt som med en D500 får du bara 10 megapixel, mot 20 med D500. Det är helt sant, men man kan lika gärna sätta en TC-14 telekonverter på D750 och få ungefär samma utsnitt som med D500 och då ha kvar alla megapixlar. Men, påpekar då vän av ordning, med en TC-14 tappar man ju ett bländarsteg i ljusstyrka. Det är helt korrekt, men faktum är att gör man med den mindre sensorn i D500 också (se föregående stycke ovan om brus och DR). Så faktum är att köra ett teleobjektiv med 1,4-gångers telekonverter på en FX-kamera ger ungefär samma resultat som att köra samma tele utan telekonverter på en DX-kamera - ungefär samma bildvinkel, ungefär samma skärpedjup, ungefär samma brus. Tro mig, det här stämmer i teorin, och det stämmer i praktiken - många har testat.
Men det finns faktiskt fortfarande några små fördelar med DX och tele: Dels ger D500 vad man skulle kunna kalla en optiskt perfekt telekonverter, något ingen verklig telekonverter riktigt kan leverera. Dels påverkas autofokusen negativt av det där bländarsteget man tappar med en telekonverter. Det märks i synnerhet om man gör jämförelsen mellan D750 (med TC-14) vs D500 (utan telekonverter) med låt säga en 200-500/5,6. Med D750 + TC-14 får du en maxbländare på f/8 och det påverkar autofokusen negativt. Plus, sist men inte minst, det går inte att bortse från att i D500 täcker autofokuspunkterna nästan hela bildytan, medan i en D750 täcker de knappt hälften av ytan.
Kort sagt, den ofta omtalade DX-fördelen med teleobjektiv handlar till sisådär 90 % om en autofokusfördel och till sisådär 10 % om de optiska förlusterna en 1,4-gångers telekonverter ger. Det är en fördel, men den är inte så stor som många vill påskina.
Nog med teori, nu till den mer praktiska delen av mitt svar:
Vilken av D750 och D500 som fungerar bäst handlar - som nästan alltid - om vad det är man prioriterar i sin fotografering. D750 har en mycket bra autofokus, men den i D500 är ännu bättre och den täcker nästan hela bildytan. D500 har dubbelt så snabb serietagning som D750 vilket ger en klar fördel när man försöker fånga förlopp som är svåra att förutse. Kort sagt, skall du fota sport, action, lekande barn, flygande fåglar ... Allt som rör sig plötsligt och i oväntade riktningar, ja då har D500 flera märkbara fördelar över en D750. Men, D750 har fortfarande sin dubbelt så stora sensoryta, så är du ute efter kortast möjliga skärpedjup eller verkligen behöver det där extra steget bättre brus (eller i praktiken ofta: ett steg kortare slutartid för samma brus) i mörka situationer ... Då ger D750 en fördel över D500.
Kanske dumt att satsa "bara" för bruset
