Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

120-film, egenskaper och fördelar?

Produkter
(logga in för att koppla)
Tänk på toner

Mitt tips är att fokusera på hur filmen återger toner, inte hur kornig den är. I mellanformat är även en film som Tri-X väldigt finkornig (tack vare moderata förstorningsgrader). I 135 drog jag mig ibland för TX av den anledningen, men i 120 älskar jag den.
 
Kan inte rekommendera någon speciell film, men återupprepar det jag tidigare skivit (om målet är finast möjliga korn med vilken film som helst). Framkalla filmen inom 1-2 dygn efter exponering. Exponera rätt (inte överexponering). Framkalla inte för mycket ( hellre mjuka negativ än hårda). Undvik framkallare som Rodinal, Calbe R09, HC 110 m.fl snabbframkallare. Använd inte för surt stoppbad.

Följer du dessa råd spelar det mindre roll vilken svartvit 120-film på marknaden som du väljer. Du kommer garanterat inte att se något "störande" korn i normala förstoringsgrader upp till 12x16".

Och när det gäller olika filmers tonseparationsegenskaper så spelar det också mindre roll om du bara tänker scanna filmen. Det är inte speciellt svårt att justera separationen precis som man vill ha den (oavsett film) med hjälp av dagens fina bildprogram. Ska du däremot kopiera i mörkrummet kommer saken i ett annat läge, men det skulle du inte om jag förstod rätt?
 
Menar du att du kan se en skillnad med olika sura stoppbad?

Nej, men jag späder koncentratet på ett sätt som gör att det inte blir för hög koncentration. Om det kallas olika surhet vet jag inte för jag är inte utbildad kemist, men jag vet att en koncentration högre än 0,7% inte är rekommendabelt. Koncentratet (ättika man köper i affären eller t.ex Kodak maxsstopp) har en given koncentration från början och när man späder den i olika grad vet man hur hög eller låg koncentrationen är. Jag vet också att det räcker med några få procents koncentration för att kornet ska bli betydligt grövre. Var det svårt?
 
Såg att jag läste frågan lite slarvigt, tolkade det som att frågan gällde om jag kunde se skillnad på olika sura stoppbad. Det kan jag inte, med ögat alltså. Men svaret blev ju också ett svar på den rätta frågan. Ursäkta min felläsning. Och för att vara tydlig, gäller detta under förutsättning att man exponerar rätt och framkallar filmerna rätt, under lika omständigheter och likadant, bortsett från just stoppbadet då. Och att man inte dröjt för länge mellan exponering och framkallning.
 
...Jag tror att det kommer bli lättare att få ta folks porträtt om man kommer med någon av dessa och samtidigt kan prata om kamerornas historia. Speciellt med killar, män och gubbar som annars inte är helt bekväma framför kameran men om min tes stämmer återstår att se.

Ja det skulle vara spännande att se. Meddela oss gärna om hur det går. Kan tänka mig att många blir extra glada när man kommer med en gammal fin kloff-kamera, i synnerhet gamla farbröder.
 
Jag vet också att det räcker med några få procents koncentration för att kornet ska bli betydligt grövre. Var det svårt?
Ja, men SER man skillnaden i kopiorna?

Jag har, för några år sedan, försökt att stressa film med extrema temperaturskillnader mellan framkallningsbaden och extremt surt stoppbad för att skapa krackeleringar men det funkade inte. Kan inte påminna mig att det syntes ett grövre korn heller men som sagt var. Det var ju inte det jag tittade efter.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.