Hej
den här tråden var tänkt som någon sorts forum där man kan delge sina fotokompisar hur man egentligen gjorde när man lyckades plåta just den där berglärkan. Eller hur man kröp under bryggan för att fota fiskmåsen som satt på bryggkanten. Eller hur belöningen kom när man satt med kramp i benen i sitt lilla gömsle och kungsörnen äntligen dök upp och satte sig perfekt i den döda tallen framför gluggen...

På FS kommer det dagligen in massor av fina fågelbilder, och genom att berätta hur man gjorde när man tog bilden kanske man kan inspirera andra till att ge sig ut och fota mera. Eller att helt enkelt lära sig mer av varandra.

Jag är givetvis medveten om att många har sk tricks of the trade, som man kanske inte vill berätta om. Men jag tror säkert att de flesta har kul berättelser till sina bilder, historier som inte riktigt kommer fram endast genom att titta på resultatbilden.

Hoppas fler vill bidra..jag startar med en gulärla.

//mvh Glenn

Gulärla

Den här bilden på den lågt flygande gulärlan tog jag liggande på magen på en låg flytbrygga. Ett stort parti av strandmarken var översvämmat invid fjärden, pga issmältningen den våren. Bryggan hade förmodligen slitits loss av isen under vintern och drivit runt och till slut fastnat i buskarna där jag hittade den. Vattnet var 2-3dm djupt så jag fick vada ut dit. Runt bryggan letade en flock gulärlor stundtals mat, och de verkade inte ta någon direkt notis om mig. Jag kunde ligga öppet, men lågt, och fota dem när de for runt i buskaget. När en av dem satte sig på en kvist precis ovanför vattenytan, i en buske bara 2 m bort, så lät jag kameran gå. En serie på 3-4 bilder blev resultatet. En av dessa bilder är den ni ser här.
Sen blev det kaffe på bryggan, och när molnen tornade upp sig var det dags att vada mot bilen igen.

//mvh Glenn

Och så här såg den lilla bryggan ut. Inte världens bästa bild, men ni fattar

//Glenn

Bra initiativ! Jag återkommer så småningom med en berättelse själv. Jag har alltid funderat på den där Omars berättelser. Hoppas han hittar hit också!

/Magnus

Glenn Bark: Min fågelbild, så gick det till

Bra idé Glenn! Hoppas det kommer många inlägg. Ibland vet man ju inte exakt vad som fastnat på kortet heller - och det är ju en historia bara det.
Mvh Kerstin

Hmmm, över 600 visningar och bara två svar. Kanske inte var så stort intresse för det här ändå...

Jag kanske tog i i överkant när jag inledde. Givetvis funkar det jättebra att "bara" länka in en bild och skriva ett par tre meningar om den...

//Glenn

I fredags sprang jag runt i ett par timmar med köldstela fingrar och jagade ett par skarvar som satt i hamnen. Efter flera misslyckanden när skarvarna bara flög iväg kunde jag äntligen smyga mig på dem och ta ett trettiotal bilder från tre meters avstånd.
Resultatet kan ni se här.
http://www.fotosidan.se/gallery/viewlarge.htm?ID=631956&target=_blank

Mvh Hampus

Kul tråd!!! Jag är med!!!

Tror den är lite trögare än en ren visningstråd eftersom den kräver lite mer tänk...kanske.

**


Mitt (första bidrag är en bild på Strömstaren.
Fotad den 14,e Mars -06.



Vaknade runt 09:00 hemma i mitt barndomshem nära Ö-vik,, Dagen kändes smådryg då jag senare på kvällen skulle starta min återresa (som tar 24h.,,) till Nordnorge där jag bor.

Trots lite smådåliga förhållanden så tog jag mig i kragen att besöka älven ännu en gång.
Mina tidigare försök den veckan hade varit lönlösa, vad gäller konkreta bildresultat.

Väl nede vid älven träffade jag ett par äldre gubbar varav den ena med en sida/sida hagelbössa över axeln.
De var visst ute efter en skabbräv i området. Jag frågade om det var riskfritt att smyga längs älvkanten...
Här såg jag Strömstaren men på långt håll, kallt var det också, fingrarna frös först innan kylan kröp längre in mot kroppen.
Ett par gånger flög Strömstaren förbi mig där jag satt på huk, jag försökte hinna med med följande AF men var chanslös också med bästa tekniska förutsättningar. Men bildidén föddes och nästa gång skall jag fixera fokusen och bara följa staren på resan in mot fokus! Så föds ofta bilderna för mig...

Ngr kalla stunder senare så beslutade jag mig för att åka hem..

Satte mig i bilen.

Ca 50m innan den första korsningen så flög tanken i mig, kanske skulle jag bara svänga förbi hembyggdsforsen en extra gång!?

Så blev det och där ned spanade jag redan från stigen vid älven att Strömstaren aktivt dök upp och ned, men dock i ett trist ickeljus.
När staren var under ytan så smög jag mig allt närmare..
Så var jag rättså nära till slut, ute på iskanten, hoppades att isen skulle hålla för min vikt. Dyrt å drösa ned i vattnet,,,Wwweee tanken gör mig mer frusen än fingrarna då!!

Jag fotade en hel del bilder men det var minst sagt trista förhållanden vad gällde ljuset, men också så typiskt den arten och årstiden..

Jag kände att jag inte kunde få så mycket mer ut av situationen så jag funderade på att återgå med de bilder och upplevelser jag fått, där och då. Själen var nöjd, ett gott minne.

Här är ett resultat ifrån det så arttypiska ickeljuset..
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/629475.htm?set=lp

!!!
Så vrider jag mig där jag står på huk, på väg att resa mig upp. Då känner jag ett par solstrålar slinka igenom målnen och skogen...

I samma solsilade varma ögonblick så flyger staren över på min sida av isen, sätter sig precis där ljuset spotbelyser iskanten. Jag håller andan och lyckas låsa fokusen, behålla IS,en ca en sekund och fyrar av ca 10 bilder i en sekvens, kände i ryggen att jag fick den i fint perspektiv i fint ljus, med isen och vattnet i bakgrunde,, som som jag vill och velat så många gånger.

Resultatet är ingen superbild men ett bevis på att tålamod återigen lånat sig, så som det återigen kommer att göra så många ggr.

24 timmarsresan gick bara finfint, mot nordligare regioner med andra karaktärer att utmana sig med



MVH Niclas,

Ps, hoppas ngn orkade läsa

Visst orkade vi (jag i alla fall) läsa, kul och som sagt, trägen vinner!

Hej! För det första vill jag komma med en usel ursäkt att detta inlägg inte kommit tidigare och det är att jag skrev det hela för några dagar sedan, men då sket sig överföringen för bilden var för stor och den blev det fel på sidan så all min text försvann, vilket gjorde att jag blev less och la ner projektet, men nu är jag back in business!

För det andra så handlar även detta inlägg om en strömstare. De är ju ett par underliga rackare så dom lockar kanske fram fler intressanta berättelser än andra arter...

Det började hur som helst en ganska vanlig vinterdag i mitten på januari, med andra ord ingen sol, men uppehåll (dagen efter så skulle jag tillbaka till stockholm (detta var i karlstadsregionen) så det var sista chansen att få några kanonbilder på strömstaren). Jag stack upp till forshaga golfklubb och den vackra å (4-5 meter tvärs över) som finns där. Förutom en å finns det även en tät granskog precis invid som är perfekt om man vill smyga på strömstare! Jag hade sedan tidigare lagt märke till att om man smög i skogen så man kom upp i höjd med fågeln så kunde man smyga sig ända fram till trädgränsen utan att fågeln stack iväg.

Det var väldigt motiverande då fågeln bara stack en liten bit bort varje gång så man kunde lätt smyga ifatt den igen. Hur som helst så till slut sätter sig fågeln på en gren mitt i ån och då bildades det lite rörligt vatten runtomkring och då tändes idén i mitt huvud att jag skulle ta en bild med "rykande" vatten, vilket vore fräckt (hade dagarna innan blivit inspirerad av en viss hägerbild i granntråden). Det tog ett antal bilder innan fågeln faktiskt var stilla dom 1.333 sekunderna som jag hade ställt in slutaren på, men det gick! Resultatet ser ni i följande länk. Man kunde ha haft bättre väder och lite mer ström i vattnet, men men man får vara nöjd med det lilla

http://www.kemir.se/mf/hemsidebilder/2006/stromstare.jpg

/Magnus

Oh, jag gillade verkligen den smekande känslan i vattnet/ytan i din bild!
MVH Niclas,

Tack så mycket det var precis det jag försökte åstadkomma Roligt när man kan hitta fina element i en bild förutom själva fågeln. För det finns så många personer som kan fånga knivskarpa fåglar i och med superoptik så man får försöka hitta en egen nisch och attackera det från en annan vinkel. Gillar dina strömstarar skarpt, du har hittat ljuset jag så totalt saknar=)

/Mange

Och så rasslade det plötsligt till i tråden, kul!!

Hampus; kanonfint porträtt på skarven. Bakgrunden är ju hur läcker som helst.

Niclas; skön historia Visar ju på hur viktigt det kan vara att "ge det en till chans".

Magnus; känner igen mig i att smyga på strömstaren sådär. Den flyger en liten bit och sätter sig igen, man smyger närmare, den flyger lite längre bort, man smyger närmare...vem tröttnar först? ;-)

//mvh Glenn

Är jag galen?

Klockan 04:00 ringer klockan och jag släpar mig sömndrucken ur sängen.
Ifrågasätter min egen intelligens som vanligt och fixar iordning morgonkaffet.

Utanför är det mörkt men man kan ana en svag nyansskiftning vid horisonten, morgonen är i sin linda.

På med cammo dräkten och packar ihop kamerautrustningen och knatar ut till bilen.

Målet är Lännåkersviken ut mot Dalarö till.
Hade sett att det var mycket rovfåglar där dagen innan så skulle se om jag inte fick någon höstflyttande rovfågel på bild.

Väl framme så är himlen i brand trots att solen inte letat sig upp över horizonten ännu.
Smyger ut och sätter mig i åkerkanten och gör i ordning kameran.

Då ser jag hur 4 fjällvråkar kommer flygande söderut i min riktning och jag letar reda på den som kommer att passera mig närmast.
Undrar hur exponeringen kommer att fungera..hjälp..vilken iso har jag??!!
Fippel..fummel..jo det ska nog fungera...hjärtklappning.

Ok...var är fågeln ?!

Har tur och får precis syn på när vråken glider lågt över trädtopparna och får in den i fokus och hinner med en bild innan den glider ur sikte.

Nervöst tittar jag på skärmen för att se hur det blev..kanske blev den bra, men inte säkert.

Väl hemma så kommer leendet, den blev så som jag ville att den skulle bli.

http://www.fotosidan.se/gallery/viewlarge.htm?ID=523226&target=

Kanske man inte är så galen i alla fall, jag menar det finns ju kaffe...

Vilket bra initiativ! Med tanke på alla bra fågelbilder som visats upp här. Bra tänkt. Jag väntar oxå med spänning på Omar.
....och alla andras berättelser.

Lite galenskap hjälper absolut till när det gäller fågelfoto. Vackert resultat Andreas! //mvh Glenn

Ibland har man tur också!
I slutet av sommaren blev jag sugen på att göra mera abstrakta fågelbilder, att fånga rörelse men ändå frysa motivet med hjälp av en blixt, riggad på stativ, fjärrutlöst och lång slutare. Förutom det så hade jag en längre tid längtat efter sidensvans säsong för några närgångna bilder på dem. Well, det blev ingen fjärrutlösare och sidensvansar såg jag mängder av men aldrig inom riktigt räckhåll. Jag hade nu övergivit mina ideer och sidensvansarna blev allt färre i antal men så en dag när jag om 10 minuter skulle skulle sticka iväg och fika med en annan FS medlem så dök det upp ett gäng sidensvansar som upptäckt att det fanns ett träd med rönnbärr som dom missat, precis i min trädgård. Snöhagel låg perfekt i diagonalen. Gissa om jag halade upp kamera och blixt snabbare en någonsin. Sidensvansarna verkar vara ganska skygga i normala fall men jag kunde stå helt öppet och plåta dem. Körde ett gäng ömsom med blixt/utan. Slutartid 1/13 på f7,1. En av bilderna blev klart över mina förväntningar trots något brokig bakgrund. Ingen blixt avfyrades på denna.
http://www.fotosidan.se/gallery/viewlarge.htm?ID=543345&target=_blank
Bilden togs 05 12 01

Läckert suggestivt Tommy

//mvh Glenn

Snyggt Tommy, verkligen läcker rörelse oskärpa.

Mvh, Andreas

Tack ska ni ha!