Hej.
För kanske två år sedan tog jag nedanstående bild i mitt arbete:
http://fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/2050406.htm?set=mp

Bilden föreställer radbandet Fräsarkransen som ges ut av Verbum Förlag AB.
Jag har använt bilden ett par gånger i foldrar och informationsmaterial sedan bilden togs.

För ett par veckor sedan fick informatören på mitt jobb ett brev från Verbum som skickades ut till flera olika mottagare. I brevet förklarar förlaget hur uppskattad frälsarkransen, MEN att det är de som förlag som äger rättigheterna till materialet. Om man vill använda sig av ex. en bild på Frälsarkransen skall det alltid i materialet kring bilden anges www.verbumforlag.se som referens. Skall man använda en bild ska man också söka tillstånd i förväg.

Jaq ville prova vad de skulle säga och mailade in min bild och förklarade vad jag använt den till och undrade om jag behövde tillstånd för det i framtiden.

Svaret jag fick var:
"Rent juridiskt innebär er egenframställda bild av Frälsarkransen en exemplarframställning enligt upphovsrättslagens mening, vilket innebär att bilden måste föregås av ett tillstånd från oss. Nu behöver vi emellertid inte bli så tekniska. "

Det som gör mig förvirrad är att jag trodde jag var upphovsman till bilden - men om jag har fotat något som någon annan är upphovsman till, dvs bok / smycke / tavla / byggnad så äger de rättigheterna till bilden, eller har jag helt missuppfattat svaret?

TomFol sa:

Hej.


bok / smycke / tavla / byggnad så äger de rättigheterna till bilden, eller har jag helt missuppfattat svaret?

Klicka för att se resterande...

Byggnader är i de flesta fall bara att plåta på vissa enstaka fall kan vara skyddade som eifeltornet på natten, fast jag tvivlar på att de skulle kunna sätta dit den för att sälja en bild med det motivet.
Böcker är väl ok att publicera sålänge det inte är en bild på omslaget har jag för.
Tavlor så är det konstnären som har rätten till sitt verk så det är ok att plåta men kan bli krux om du publicerar bilder.
Och smycken tror du verkligen att alla guldsmeder ska jaga rätt på de som plåtar deras ringar skulle ju bli väldigt krångligt om man inte fick publicera en ring utan smedens tillstånd.

Nu kanske jag har missat något, men är inte Frälsarkransen en fysisk pryl? Och det är denna fysiska pryl du har fotograferat? I så fall tror jag inte du har något att bry dig om.

Du kan dock be förlaget berätta för dig vilka lagparagrafer de anser att du bryter mot. Och du kan ju förklara för dem att du inte tror att upphovsrätten förbjuder fotografer att fotografera fysiska prylar (med de uppenbara undantagen för tavlor, andras fotografier osv...). Jag tror nämligen att de inte kan peka på en specifik lagparagraf som du bryter mot, utan de är ute och fiskar och hoppas att någon tror på dem.

Reservation: jag är ingen advokat.

Med reservation för att jag inte är utbildad i juridik, men jag tycker det låter som om Frälsningsarmen försöker applicera Amerikansk lagstiftning i Sverige. I USA krävs det tillstånd för att avbilda mönsterskyddade objekt. Exempelvis måste tillverkarna av vissa modelltåg betala royalty till förebilden (ägaren) för att få göra sina miniatyrer, tvivlar starkt på att detta tankesätt över huvud taget förekommer i Sverige.

Jag tror därför att de är ute i ogjort väder med något som aldrig skulle hålla i en Svensk domstol, men konsultera en jurist för säkerhets skull.

Jag är inte heller advokat men blev lite nyfiken och kollade lagtexten:
Som lekman läser jag lagen så att radbandet är ett alster av brukskonst, och ditt fotografi är en översättning i annan konstart eller annan teknik. Alltså får du inte göra som du gjort. Men å andra sidan verkar det helt absurt. Som någons exempel med en ring på fingret. Då får vi ju inte fotografera människor alls!

Fråga en advokat!

Petter ...


1 § Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har
upphovsrätt till verket oavsett om det är

1. skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal,

2. datorprogram,

3. musikaliskt eller sceniskt verk,

4. filmverk,

5. fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst,

6. alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller

7. verk som har kommit till uttryck på något annat sätt.



2 § Upphovsrätt innefattar, med de inskränkningar som
föreskrivs i det följande, uteslutande rätt att förfoga över
verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra
det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat
skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur-
eller konstart eller i annan teknik.

Fortsatt bekymmer

Tack för tipsen.

Jag har nu mailat jurister till höger och vänster och väntar svar från "högsta instans".
(Min arbetsgivarorganisation dit jag blivit hänvisad.)

Det verkar som att det precis som någon sa är ett varumärkesskyddat föremål vilket gör att jag inte ska få fotografera det. Armbandet är förutom ett armband också logotypen för frälsarkransen, därför blir det en upphovsrättsfråga om jag fattat det hela rätt.

Tack för alla tipsen, jag hoppas reda ut detta denna vecka.
/Tomas

Jo, fotografera det får du. Det som kan vara otillåtet är att publicera bilden.

PMD sa:

Jo, fotografera det får du. Det som kan vara otillåtet är att publicera bilden.

Klicka för att se resterande...

Ja det var det jag menade såklart
Eftersom jag är novis på detta område, hur funkar det med t.ex. en Ahlgrens bil - är det samma sak?

En grov miss här är att brukskonst faktiskt får avbildas, då en bild inte per definition kan vara ett exemplar av verket. Bilden kan inte användas till verkets ändamål. Bilden avbildar visserligen verket, men kan inte fylla verkets funktion. Så oaktat det rör sig om någon slags framställning, så är den inte exemplar av verket.

Det här är en av oklarheterna som borde förtydligas i upphovsrättslagen.

Så frälsarkransen som logotyp kan vara skyddad, men enbart i dess form av logotyp. Föremålet är avsett att bäras och användas, och en bild av föremålet gör inte intrång i Martin Lönnebos upphovsrätt, vilken inte ägs av Verbum förlag.

cocuyo sa:

En grov miss här är att brukskonst faktiskt får avbildas, då en bild inte per definition kan vara ett exemplar av verket.

Klicka för att se resterande...

Får jag vara så ofin och fråga vad du stödjer det påståendet på?

Andra paragrafen i upphovsrättslagen säger visserligen att exemplarframställning är teknikneutral, men en byxa är inte en bild, och en bild kan man inte ta på sig som en byxa. En bild av en byxa är inte ett exemplar av en byxa.

Plagiering av brukskonst förutsätter att föremålets bruk också innefattas. Att avbilda ett bruksföremål, vare sig det är konst eller inte, är inte att skapa ett exemplar, så länge avbilden inte kan användas till bruksföremålets ändamål.

Du får själv leta rättsfall, men de lär vara tunnsådda, då exempelvis Verbum inte har gått till domstol med sitt radband som de vill ha monopol på.

Så oavsett teknikneutralitet, är ett bruksföremål inte en bild, och man skapar inte ett exemplar genom att avbilda det.

Jag har inte hittat något rättsfall, men jurister som jag har talat med stöder helt min uppfattning att man måste skilja bildkonst från brukskonst på den viktiga punkten att bilden inte kan användas till föremålets ändamål. Om jag tar en bild av en kaffekanna som Sigvard Bernadotte har formgivit, så har jag alltså inte gjort ett exemplar av kaffekannan, eftersom man inte kan använda bilden till att koka eller hälla upp kaffe.

Beträffande frälsarkransen kan också ifrågasättas om Lönnebo verkligen har så stor höjd rent konstnärligt att han har åstadkommit något unikt. En så trivial sak som ett radband kan man knappast hävda att man har upphovsrätt till om det inte handlar om något mycket speciellt. Radband har funnits så länge och gjorts i så många former, att Lönnebos upphovsrätt till radbandet bör kunna ifrågasättas med hänsyn till hur unik hans produkt är. Om det verkligen handlade om konst, sådan som skyddas av upphovsrätt, skulle ett mönsterskydd knappast vara aktuellt. Mönsterskyddet gäller självklart också enbart inom ramarna för mönsterskydd.

Och en viktig distinktion, när det gäller Verbums krav, är att de faktiskt inte äger upphovsrätten till verket. De kan ha mönsterskyddet, och de kan ha rätt att mångfaldiga verket, om det nu är ett verk, men de kan inte påtala andra intrång än de som gäller deras egen rätt, rätten att framställa och marknadsföra radband med exakt likadana pärlor i samma antal och ordning, och namnet "Frälsarkransen" på det radbandet - ett namn vars skydd också kan ifrågasättas, då det handlar om ett vanligt ord, vilket inte kan varumärkesskyddas.

Märk att bilden ligger kvar på Fotosidan, oaktat Verbums anspråk på ensamrätt till att avbilda radbandet och deras anspråk på att det utgör logotyp. Tror du att Fotosidan skulle låta bilden ligga kvar om den antogs göra intrång i upphovsrätten?

cocuyo sa:

Andra paragrafen i upphovsrättslagen säger visserligen att exemplarframställning är teknikneutral, men en byxa är inte en bild, och en bild kan man inte ta på sig som en byxa. En bild av en byxa är inte ett exemplar av en byxa.

Klicka för att se resterande...

Mitt "sunda förnuft" säger att det borde vara tillåtet att publicera en bild på en byxa. Men "sunt förnuft" har ju ofta fel, så jag vet inte.

Men med din logik så är ju en bild av en målad tavla inte ett exemplar av en målad tavla. Eller en skulptur. Eller en.... Och då borde det vara lika OK att publicera en bild på en tavla som på ett par byxor. Och det är det väl inte? Så vad är skillnaden isåfall?

"Brukskonst" är väl egentligen inte nänmt på något sätt någonstans?

Jo brukskonst är nämnt, men inte på det sättet. Eftersom begreppet inte har definierats är det ett av dem som man antas kunna avgöra vad det är utan närmare förklaring. Det sammansatta ordet av bruk och konst antyder att det innehåller båda begreppen. Bruk är alltså en bestämning till huvudiordet konst, vilket antyder att det är ett konstföremål avsett att brukas, Som sådant får man inte mångfaldiga det oavsett vilken teknik som används, men en bild upplöser definitionen, då bruk inte längre är relevant.

En målad tavla kan i vissa fall vara ett gränsfall som inte är helt klart. Om den ingår som väsentlig del i någon avbildning, kan det anses vara exemplar enligt upphovsrättslagen, medan den om den ingår som en del i ett större sammanhang inte betraktas som exemplar. Det betyder att reproduktion är ett solklart fall av exemplarframställning, men att en bild av en interiör där tavlan ingår inte säkert kan ses som ett exemplar av verket. Om den är varaktigt placerad i anslutning till allmän plats får den ändå avbildas fritt enligt ett av undantagen i upphovsrättslagen.

Men i det aktuella fallet med radbandet har vi alltså ett företag, som definitionsmässigt inte kan äga upphovsrätt, som hävdar att man inte utan deras medgivande skulle få publicera bilder av ett föremål som de tillverkar och säljer, ett trivialt föremål utan andra särdrag än den specifika ordningen och pärlornas antal och färg. De hävdar också att de har ensamrätt till det vanliga ordet frälsarkrans i bestämd form.

Varumärkesskydd i svensk lagstiftning, och även internationellt, gäller enbart det specifika sammanhanget och bara i näringsverksamhet. Det betyder att vi fortfarande får använda begreppet frälsarkransen om de livbojar som är uppsatta längs våra stränder och kajer i samarbete med Trygg Hansa, och motsvarande bojar som finns på båtar. Vi får också ange varumärket för produkten som Verbum marknadsför, utan hinder av att de har skyddat det. Om vi avbildar deras produkt får vi också kalla den vid deras namn på den, utan att de har orsak att invända. Bara i det fall vi marknadsför ett annat radband än deras under namnet Frälsarkransen kan vi göra intrång i deras rätt, Om vi däremot marknadsför exempelvis ett bakverk med samma namn, är det inte något intrång annat än om bakverket är utformat så att det till form, färg och antal "pärlor" avbildar deras produkt. Varumärkesskyddet gäller endast en rosenkrans, ett radband av den typ som används i religiösa sammanhang.

cocuyo sa:

En målad tavla kan i vissa fall vara ett gränsfall som inte är helt klart. Om den ingår som väsentlig del i någon avbildning, kan det anses vara exemplar enligt upphovsrättslagen, medan den om den ingår som en del i ett större sammanhang inte betraktas som exemplar. Det betyder att reproduktion är ett solklart fall av exemplarframställning, men att en bild av en interiör där tavlan ingår inte säkert kan ses som ett exemplar av verket. Om den är varaktigt placerad i anslutning till allmän plats får den ändå avbildas fritt enligt ett av undantagen i upphovsrättslagen.

Klicka för att se resterande...

Den artikel av Mikael Pertmann som brukar refereras till här då och då diskuterar bara om skulpturer som är varaktigt placerade på allmän plats. Inte målningar.

När det gäller kopiering/avbildning i övrigt så pratar den litteratur jag har tillgång till om att det handlar om kopiering så fort man framställer ett nytt exemplar. Grunden i resonemanget är verket inte är bundet till en fysisk form, som exempelvis brukskonst, utan att att man kopierar/avbildar verkets "själ" eller "ande".

Kijana sa:

Den artikel av Mikael Pertmann som brukar refereras till här då och då diskuterar bara om skulpturer som är varaktigt placerade på allmän plats. Inte målningar.

Klicka för att se resterande...

Det är 24§ första stycket:

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19600729.HTM sa:

24 § Konstverk får avbildas
1. om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus,

Klicka för att se resterande...

Märk att avbildning i det fallet också innefattar en avbildning där enbart konstverket återges, men att det begränsas av att konstverket ska vara placerat vid allmän plats utomhus. Slamkryparen här skulle väl gälla när man från plats utomhus kan se ett konstverk som stadigvarande är placerat inomhus, men förnuftet säger kanske att glasskivan är tillräcklig markering och att utomhus i lagtexten avser konstverket, inte nödvändigtvis platsen från vilken man kan se det.

Så det handlar inte bara om skulpturer, och när det gäller återgivande av verkets "ande", så handlar det ju främst om bildkonst, som skiljer sig från brukskonst per definition. Om verket är avsett att användas för ett ändamål, så är det inte pro primo bildkonst, och då gäller andra villkor. Exempelvis en stövelknekt, en stol, ett bord, ett kokkärl, serveringskärl eller bestick och servis kan vara brukskonst, och en avbildning av de föremålen är inte per definition exemplar, eftersom den inte kan användas för brukskonstens ändamål. Däremot om jag exempelvis gör en kaffekanna i koppar med samma form som Sigvard Bernadottes, så är den ett plagiat, oaktat att jag gör den i annat material än det rostfria stål som bruksföremålet vanligen görs av, och om jag saluför den gör jag intrång i upphovsrätten.