Sångsvan – Tillbaka i ljuset av Jonas Classon och Anna Froster
Ur Sångsvan – Tillbaka i ljuset. Foto: Jonas Classon
Jonas ClassonFrån i det närmaste utrotad till en inte ovanlig syn. Svanen skildras i ny bok.
Sångsvanen kom till Sverige flera tusen år före människan. Men för ett sekel sedan fanns bara omkring 20 par kvar.
I boken Sångsvan – Tillbaka i ljuset skildrar fotografen Jonas Classon och författaren Anna Froster sångsvanens väg tillbaka från utrotningshotad till att fylla vårhimlen.
I tonåren upplevde Jonas Classon för första gången sångsvanarnas ankomst till sjön Tysslingen i Närke.
”De kom med hopp om vår – och ett nytt liv som fågelfotograf, säger Jonas Classon.
Tysslingen, beläget bara ett par mil från Jonas hem utanför Kumla, är norra Europas största rastplats för sångsvanar på våren. Det var här han blev fotograf och det har han sångsvanarna att tacka för. Varje vår i över tio år har han stått där vid sjökanten med kameran och välkomnat dem. Det är utvecklande att fotografera samma motiv dag efter dag, år efter år. Det har tvingat mig att utveckla mitt bildseende. Det är också lite nostalgiskt, att få välkomna fåglarna som för länge sedan öppnade fönstret till en ny värld”, säger han i ett pressmeddelande.
Foto: Jonas Classon
Sedan dess har han följt och skildrat sångsvanarnas liv på nära håll; från den norrländska ödemarkens stora fjällvärld och tillbaka i ljuset på Närkeslätten.
Bilderna sammanställs nu i boken Sångsvan – Tillbaka i ljuset.
”Rent fotografiskt är sångsvanen väldigt vacker, med ett vingspann på över två meter och den vita fjäderdräkten som reflekterar solstrålarna. För mig är den en symbol för ljus och återkomst. Eftersom jag spenderat tiotusentals timmar med sångsvanar har jag byggt upp en unik relation till dem, vilket jag hoppas återspeglas i bilderna.”
Foto: Jonas Classon
I boken beskrivs svanens kulturella särställning och hur människor sett på den under historiens gång. Boken innehåller också personliga skildringar om fascinationen som funnits kring sångsvanar sedan urminnes tider.
”Det är himlastormande att betänka, att om vi bara slutar göra livet helt omöjligt för en art så kommer den tillbaka. Sångsvanen var ingen svår ödemarksfågel. Den hade inga romantiska krav på fria horisonter och hjortronblommor – bara det finns någon chans att överleva så tar svanarna den”, skriver Anna Froster i boken.
Jonas Classon och Anna Froster Foto: Terése Classon Sundh
Jonas Classon har tidigare gett ut Sångsvan, Svart Album och Lappuggla. Hans bilder har ställts ut i hela världen och har vunnit flera internationella priser.
Anna Froster är biolog, journalist och författare. Hon skriver om natur och miljö, bland annat för Sveriges Natur och Forskning & Framsteg. Hon har skrivit tio böcker, däribland Lappuggla, Svamparnas förunderliga liv, Vatten – om att värdera det ovärderliga och Tivedens nationalpark – från urtid till trolltid.
Boken kommer ut 4 mars och ges ut av Max Ström förlag.
Läs mer
3 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Trevligt!
Sångsvanarna är gapiga och aggressiva medan knölsvanarna mest verkar vilja vara ifred.
Det var ett jäkla liv på sångsvanarna för några veckor sedan då jag undrar om det inte var parning.
Jag har under över 60 år här ute aldrig sett sångsvanar tidigare.