HD sätter tuff gräns för kränkande fotografering
Är det olagligt att fotografera det här motivet utifrån? Ja, det kan det vara slår HD fast. Foto: Alexandre Chambon
Högsta domstolen har avgjort när brottet kränkande fotografering gäller. Något som kan få konsekvenser för många fotografer.
Nyligen dömdes en pappa av Högsta domstolen för kränkande fotografering efter att ha fotograferat sin dotter från en bil på gatan när hon syntes i sitt sovrumsfönster.
För att brottet kränkande fotografering ska gälla måste tre kriterier (rekvisit) uppfyllas. Bilden måste vara tagen i hemlighet, utan lov och i ett utrymme som anses privat.
Vad som ska anses som ett privat utrymme har varit den stora frågan. När lagen stiftades togs exempel som toaletter och omklädningsrum. Men vad gäller ett sovrum där man kan se in från gatan? Är det så privat att det blir kränkande fotografering om inget gjorts för att hindra insyn?
Högsta domstolen har slagit fast att fallet med ”Dottern i fönstret”, som de vemodigt kallat det, är kränkande fotografering. De anser alltså att alla sovrum är ”off limits” för fotografering som sker dold och utan lov – även om det är fri insyn från gatan.
Undantag för försvarliga skäl
I den här typen av lagstiftning som begränsar informationsfriheten finns det ofta ett undantag om gärningen kan anses försvarlig. Ett tydligt exempel är om man vill avslöja brott eller andra missförhållanden.
Den åtalade pappan hävdade att det faktum att han tog en bild av sin dotter (som han inte har vårdnaden för) för att kunna visa för sin mamma och syster gjorde fotograferingen försvarlig.
HD skriver i sin dom att fotograferingen är förståelig, men inte försvarbar. På den här punkten var inte rätten enig, men bara en minoritet ville fria.
Mannan dömdes till 30 dagsböter.
Fotosidans kommentar
Det var oväntat att HD skulle döma mannen. Man kan hävda att man bör dra för gardinerna om man vill vara privat – precis som man stänger dörren till toaletten. Det här kan göra många till kriminella utan vetskap, det är ju inte alltid lätt att undvika att någon syns i ett fönster.
Det leder vidare till nästa fråga. Kan den konstnärliga ambitionen hos en hobbyfotograf anses som försvarlig. Konstnärligt utövande brukar ju ha starkt skydd och skulle kanske väga tyngre än mannens skäl i det här fallet.
38 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Prop 2012/13:69 sid 26 i avsnittet om skälen för regeringens förslag:
”Det skydd som kriminaliseringen innebär bör därför, som huvudregel, gälla bostad, oavsett var man vistas i den. Vidare bör straffansvaret gälla oavsett om fotograferingen sker inne i eller in i bostaden.”
Vidare är det såvitt känt ett uppsåtsbrott. I det aktuella fallet verkar det, åtminstone utifrån notiserna, inte direkt ha rått någon tvekan om att det förelåg uppsåt. Att någon väljer att kuta naken (inte ett rekvisit, n.b.) förbi ett fönster som vetter mot Stortorget i Gamla stan, och råkar hamna på en mobilbild på Stortorgspumpen, är inte riktigt samma sak. Då tycker jag nog att strösslandet med skyddsobjekt med fotoförbud i tätort är ett större problem, i vissa fall med skyltar som kräver kikare för att se dem från potentiella brottsplatser. Något uppsåt krävs inte, utan det räcker med oaktsamhet.
Den som i hemlighet har blivit fotograferad kan inte lida av det om inte bilden publiceras (eller eventuellt visas för en person som inte är fotografen).
En lag om kränkande publicering hade varit bättre.
@per ja men helt klart 👍
För att besvara din fråga ska man först ha uppsåt. Köks- eller vardagsrumsfönster spelar ingen roll då platsen är "inomhus i en bostad". Det är hemmet som räknas. I ditt fall blir det, som Magnus skriver, upp till domstol att avgöra om det är försvarligt eller ej.
Från domen:
"Vidare nämns att fotografering som utgör
inslag i t.ex. ett vetenskapligt arbete eller som låter sig försvaras av konstnärliga
hänsyn kan vara försvarlig, låt vara att den enskildes skydd mot fotografering i
de allra flesta sådana fall lär väga tyngre. (Se a. prop. s. 41 f.)"
Från domen:
7. Brottet omfattar fotografering av någon som befinner sig ”inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme”. Straffansvaret omfattar som huvudregel även fall då en person håller sig fullt synlig i ett bostadsfönster. Vidare är bestämmelsen tillämplig oavsett om fotograferingen sker inne i eller in i bostaden och oavsett vems bostaden är. Däremot omfattar straffbestämmelsen inte fotografering av någon som befinner sig på en balkong, på en altan eller i en trädgård, eftersom man på sådana platser i allmänhet får räkna med att bli iakttagen av andra personer. (Se a. prop. s. 26 f. och 40.)
9. Det ska inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig (4 kap. 6 a § andra stycket brottsbalken). Frågan om gärningen är försvarlig får avgöras genom en helhetsbedömning i det enskilda fallet, där det intresse som fotografen företräder vägs mot den enskildes intresse av skydd mot kränkande fotografering. Det måste alltså finnas omständigheter som gör det försvarligt att i hemlighet och utan samtycke fotografera någon, vilket framgår bl.a. av lagstiftningens uttryck att ”gärningen” ska vara försvarlig.
10. Utgångspunkten måste då vara att lagstiftningen har begränsats till typsituationer där intrång skett i den personliga integriteten och där behovet av rättsskydd är särskilt stort. Det intresse som ska kunna uppväga fotograferingen måste därför normalt vara av en viss tyngd. I samma riktning pekar uttalanden
i lagens förarbeten. Det talas där om nyhetsförmedling och andra mycket betydelsefulla samhälleliga intressen. Vidare nämns att fotografering som utgör inslag i t.ex. ett vetenskapligt arbete eller som låter sig försvaras av konstnärliga hänsyn kan vara försvarlig, låt vara att den enskildes skydd mot fotografering i de allra flesta sådana fall lär väga tyngre. (Se a. prop. s. 41 f.)
(Se slutet av domen.)
“Den åtalade pappan hävdade att det faktum att han tog en bild av sin dotter (som han inte har vårdnaden för) för att kunna visa för sin mamma och syster gjorde fotograferingen försvarlig”
Specielt dette: (som han inte har vårdnaden för).
Vems mamma och vems syster pratar vi om här? Ursäkta min eventuella bristande förståelse av svenska. Är det flickans mamma som anmält det för kränkande och med vilket påstående? Är det då kanske en tvist mellan pappa och mamma som handlar om något helt annat?
Innehåller fotografiet endast fönstret med dottern eller ingår hela fasaden på huset. Du/vi får fotografera byggnader/hus även om det finns personer i motivet - enligt mig.
Om det bara är byggnaden som är huvudmotivet - är det förmodligen i ett sådant fall att detta kan användas ?
“Konstnärligt utövande brukar ju ha starkt skydd”.
Med mange venlige hilsener fra Erik/DK
Sen kan man undra hur fotograferingen kom till känna, då bilden måste vara tagen i hemlighet, för att det ska räknas som kränkande.
Jag har heller inte läst domen, så jag vet inte så mycket om fallet.
Just det att en pappa har fotograferat sin dotter som han inte har vårdnaden för är väl anledningen till hela historien? Att det finns en underliggande konflikt.
Om du eller jag hade tagit bilden i stället och publicerat den här på FS som ett gatufoto så hade nog ingen reagerat.
Pappan skickade bilden till barnets mormoder och skrev att mormodern skulle be mamman att kontakta honom. Mamman och dottern har tidigare haft skyddat boende.
Mvh. Erik.
Mvh. Erik/DK.
HD har genom domen inte satt någon ny praxis som anger att sovrum är "off limits". Det har sovrum varit sedan lagen infördes. Att en bostad, och därmed även sovrum, är utrymmen som är fredade framgår i klartext av lagen (precis som lagen anger toaletter och omklädningsrum som fredade utrymmen). Av lagens förarbeten framgår att både fotografering i och in i en bostad omfattas. Allt detta refereras det tydligt till i HD-domen.
Det har alltså under flera år kunnat utgöra kränkande fotografering att i smyg och utan samtycke fotografera in i en bostad. Uppenbarligen utan några bekymmer alls för alla de fotografer som utan uppsåt att smygfotografera fått med personer i bostäder i sina bilder.
Varför skriver Fotosidan en artikel och en kommentar som ger en helt annan bild?
Kärnfrågan i domen är om den privata relationen mellan pappan och dottern gör fotograferingen försvarlig i lagens mening. Skulle den relationen inte finnas, så skulle det enligt min mening vara ett skolexempel på kränkande fotografering att i smyg och utan samtycke fotografera någon inne i en bostad så som skedde i domstolsmålet. Utifrån vad som anges i förarbetena så skulle konstnärliga syften med fotograferandet i de flesta fall inte heller vara tillräckliga för att göra fotograferingen, på det vis den skedde i målet, försvarlig.
/F
Gör den relationen fotograferingen mer försvarlig eller mindre försvarlig jämfört med om det inte funnes någon relation mellan fotografen och flickan?
Där kan man läsa hur domstolen resonerat. Värt att notera, som lyfts i kommentarsfältet redan, är att två av fem justitieråd var skiljaktiga och tyckte att pappan skulle frikännas. Domen är, som de flesta domar från högsta instans är nuförtiden, pedagogisk och skriven på ett lättillgängligt språk.
Det finns ju något som heter "Stadens konst" som Stadsmuseet har visst ansvar för. De har även koll på statyer och annan konst i det offentliga. Vi som då jobbade med Digitala Stadsmuseet hade en idé om att mobilfoto-inventera dessa då vårt då nya DAM hade möjligheter att visa de bilder som hade koordinater på Google Maps. Det skulle säkert funkat men däremot fick man inte publicera detta till externa användare då det finns rättighetsinskränkningar i hur dessa får publiceras.
Om jag inte missminner mig så berättade en av museets fotografer om de inskränkningar som finns i Frankrike där den som äger exv. en fastighet kan kräva ersättning om byggnaden används som en miljö i exv. en film eller så. Någon som vet mer om detta får gärna fylla i.
Reser man till ett annat land är det lämpligt att ta reda på vad som gäller där.
F.ö. är fotografering och publicering inte samma sak.
Skyddat boende är inte en juridisk term.
N.B. också att HD var oenigt med röstsiffrorna 3-2 vilket tyder på att lagen är svårtolkad.
Om fotografen hade stått öppet på gatan, istället för att vara gömd i sin bil, tror jag att domen hade blivit en annan.
Öppenheten står i propositionen som ett exempel med en paparazzifotograf med teleobjektiv.