Rätten säger ja till kameradrönare
Förvaltningsrätten i Malmö har gått emot Länsstyrelsen i Skåne och gett klartecken för användning av kameradrönare. Fallet kan även få betydelse för andra batteridrivna kameror.
– Detta är ett oprövat fält och det finns inte särskilt många avgöranden kring detta. Drönare har ju varit så dyrt och så komplicerat att använda så det har ju inte varit aktuellt tidigare, säger chefsrådmannen Ulrika Geijer vid Förvaltningsrätten i Malmö till Sveriges Radio.
Länsstyrelsen i Skåne ansåg, liksom Datainspektionen, att en kameradrönare ska räknas som en övervakningskamera och därmed kräva tillstånd för att användas.
– För att kameraövervakningslagen ska vara tillämplig så måste vissa kriterier vara uppfyllda och ett sånt kriterium är att den kameran som man använder är varaktigt uppsatt, säger chefsrådmannen Ulrika Geijer till Sveriges Radio.
– Då kom vi fram till att eftersom den här drönaren som kameran ska sitta på bara kan vara i luften i femton minuter så är den inte varaktigt uppsatt.
Fallet gäller ett företag i Munka Ljungby som vill fotografera trädgårdar från luften. Domen har inte vunnit laga kraft och kan överklagas till högre rätt.
Fotosidans jurist Catharina Ekdahl tycker att Förvaltningsdomstolen i Malmö gjort en fullt rimlig och logisk tolkning av lagen.
– Detta borde även innebära att såväl actionkameror som andra typer av kameror som drivs av batterier inte kan anses vara "varaktiga" i kamerövervakningslagens bemärkelse, och därför inte kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Men det kan ändå behövas tillstånd från Transportstyrelsen och granskningsrätt från Försvarsmakten.
24 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Så en radiostyrd helikopter med kamera som fotar flygbilder med vidvinkel i 15 minuter kränker ditt privatliv mer än vanliga kameror? Som te x dina bilder på en cyklist och en man på kungsbron som är fullt identifierbara? Ser rätt smygfotat ut? Är dina bilder mindre övervakning eller kränkning?
Det finns redan lagar som hanterar vad som får fotas och inte, det räcker så.
Dvs man kan bli fotad när man inte räknar med att kunna bli fotad.
Du lär kunna identifiera bra mycket färre personer från helikopterbilder än vanliga kameror. Det finns verkligen en överdriven skräck för detta.
Det problemet blir automatiskt löst ju fler "drönare" som används som fotostativ. Fler och fler kommer att inse att de bör räkna med att kunna bli fotograferade på nya sätt.
För att vi som fotar ickekommersiellt med drönare ska kunna roa oss?
Det räcker väl med att en tjej solbadar. Hon ser att det är lugnt i parken och ingen annan finns på några hundra meters håll och så kommer det plötsligt en drönare över planket.
Jaja, vi har väl lite olika syn på integritet.
Tycker inte vårt fotografiska nöje ska vara viktigare än folks integritet.
Vill absolut inte att det ska bli som i Tyskland där gatufoto i princip är förbjudet.
Ditt exempel är förvisso relevant eftersom de flesta ännu inte har vant sig vid fotografering via fjärrstyrd luftfarkost, men ju vanligare det blir desto mer vana kommer folk att bli.
Lagen om kameraövervakning är hård och den är skriven för att användas restriktivt, för att skydda vår integritet. När det kommer ny teknik och nya möjligheter att fotografera behövs ny rättspraxis. Det normala i det läget är att den första instansen inte tillåter något där det inte finns praxis på att det varit tillåtet förut.
Den juridiska poängen är att det bara är utslag i högre instans som är vägledande för andra liknande fall på lägre nivåer. Om detta beslut står fast finns det nu praxis som Länsstyrelser bör följa fortsättningsvis.
Det är möjligt att Länsstyrelsen kommer att överklaga beslutet, och det är i så fall inte något att ondgöra sig över. Anser man att rättsläget fortfarande är oklart så är det först när det nått hösta instans som man vet hur lagen ska tolkas och användas. Det vore en fördel för alla användare av kameradrönare att det är slutligt fastställt. Om någon sedan tycker att den fastslagna praxisen är fel får man driva frågan om lagändring.
1) Kameran är (varaktigt) uppsatt.
2) Kameran manövreras inte på platsen.
I första fallet är kameran inte uppsatt, eftersom den hänger i luften. Och även om man skulle tolka detta som en »uppsatt« kamera, så är det inte särskilt långvarigt, med tanke på att batteritiden är ytterst begränsad.
I andra fallet manövreras faktiskt kameran, i och med att den bara filmar dit drönaren pekar – vilket är något som piloten avgör. Det finns dessutom drönare där kameran har sin egen fjärrstyrning, varför alla drönare inte kan dras över en kam.
Det här är således ingen kameraövervakning och inget tillstånd på detta område behövs. Förvaltningsrätten lyckades läsa innantill, vilket är skönt.
Men sätt dig i trädgårdsbesökarens situation, som detta fall handlar om.
- En kamera är upphängd i en drönare som under flera minuter hovrar på samma ställe, den är ju GPS-styrd. Fotografen väntar på att få rätt ljus och att besökarna i trädgården står på lämpliga ställen för att bilden ska bli helt rätt. Operatören kanske t o m följer några besökare och filmar deras vandring genom trädgården.
- Besökaren ser kanske inte hur och vem som styr kameradrönaren. Den som inte hänger med i utvecklingen av flygfoto förstår inte nödvändigtvis vad som är på gång.
Det är inte orimligt att en känslig person kan känna sig övervakad i en sådan situation. Frågan om det är kameraövervakning behöver ställas, och jag tycker att det är bra att frågan går till högre instans.
Länsstyrelsen lutar sig kanske mot Datainspektionen i detta fall, eftersom de är statlig myndighet med ansvar för denna lagstiftning. Om de säger att kameradrönare är övervakning och det inte finns annan praxis från domstol har Lst inte så mycket val.
Myndigheten kan överklaga beslut som är av vikt för rättstillämpningen framgent, men självfallet bara sådana beslut man anser felaktiga, som de uppenbarligen tyckte i detta fallet av någon outgrundlig anledning.
Myndigheter kan ta egna självständiga beslut som är rimliga, här har man varit rädd för det.
Datainspektionen (DI) är central myndighet med ansvar för kameraövervakningslagen. Bl a har de till uppgift att ge råd och stöd till Länsstyrelserna i deras tillsyn och prövning enligt lagen. Jag kan förstå att handläggaren på Lst följde DI:s anvisningar, eftersom det inte tidigare fanns någon dom i högre instans.
- Läs gärna den här länken: http://www.datainspektionen.se/press/nyheter/2014/detta-sager-lagen-om-dronare/ . Där finns även en länk till pdf från DI:s tidning. De är väldigt tydliga med vad de anser ska gälla.
- Här kan man läsa lagtexten: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20130460.htm . I 2 § finns en definition av vad som ska anses som övervakningskamera.
- Jag tycker det är märkligt att DI är så kategoriska i sin information, när det helt saknas vägledande domar.
Länsstyrelsen gjorde vad de skulle. Det är Datainspektionen som fått på nöten av Förvaltningsrätten. Skulle inte förvåna mig om de överklagar till Kammarrätten.
Lst gjorde en orimlig bedömning, därför fick de på nöten. Det är detas beslut, inte datainspektionens. De hade heller ingen praxis som du säger, vilket på sätt och vis gör deras beslut än mer dåligt underbyggt.
Jag har förvisso inte läst domen, eller Lst beslut, men att man får ett radiostyrd helikopter med kamera till att vara stadigvarande, det går bara inte att ro hem. Det är orimligt. Det borde Lst också ha kommit fram till i sin argumentation.
Även att hävda att kameran inte behöver manövreras på platsen verkar orimligt. De förstår inte tekniken.
Domstolen menar att kameran inte är varaktigt uppsatt, och att den manövreras på platsen. Man gör alltså samma bedömning av lagen som jag själv Hur LST kan anse att 15 min utgör varaktigt uppsatt är ett mysterium, likaså att den inte manövreras på platsen. Men de fick ju smäll på fingrarna också. Jag har inte läst förarbetena till lagen, men har svårt att tro att lagstiftaren har avsett att 15 min ska vara varaktigt uppsatt utrustning. Länsstyrelsens tolkning är så dum att det förslår.
Man kan även ifrågasätta om en quad kan användas för personövervakning alls i lagens mening, om man sätter sig in i tekniken.
Länsstyrelsens resonemang borde innebär att en kamera på ett stativ som tar en 15 min timelaps är kameraövervakning och kräver tillstånd. Den är då varaktigt uppsatt och manövreras inte på plats enligt LST. Det torde de facto vara mer övervakning i lagens mening, för den manövrerar du inte alls under tiden.
Länsstyrelsens beslut är dåligt underbyggt och amatörmässigt. Man har helt klart inte förstått tekniken, eller så är man övernitisk. Oavsett så leder det till ett helt orimligt och felaktigt beslut.
Som handläggare på myndighet så ser jag många dåliga beslut, framförallt från småkommuner, men även Länsstyrelser och inlagor från central myndigheter, som inte helt sällan får på pumpen i domstol. Det är dock den beslutande myndighetens ansvar att göra korrekta bedömningar och beslut, i detta fall LST, och här har man gjort fel. Jag förstår inte hur någon kan komma till en annan slutsats, inte mot lagstiftningen eller mot sunt förnuft.
För det första tycker jag (och Förvaltningsrätten) att det är ganska tydligt att en kamera på en drönare *inte* kan anses vara »varaktigt uppsatt«. Hur Länsstyrelsen och Datainspektionen kan anse detta är fortfarande en gåta. Förvaltningsrätten hänvisar i sin dom dessutom till förarbetena till lagen, där det finns stöd för att dylika kameror inte ska anses vara varaktigt uppsatta. Det finns alltså ingen juridisk »vit fläck på kartan« i det avseendet.
För det andra om exemplet med en person som kan känna sig övervakad i en trädgård med en drönare ovanför: Ja, det är möjligt. Men då är det en *lagändring* som ska till, om man tycker detta är fel, eftersom den nuvarande lagen (uppenbarligen) godkänner att man filmar/fotograferar från drönare utan tillstånd för kameraövervakning. Detta är alltså en ny fråga.