Pressfotograf ansågs länge som ett utpräglat manligt yrke. Alma Haag, Ellen Dahlberg och Ragnhild Haarstad är tre kvinnliga pionjärer inom svensk pressfotografi som bröt den manliga totaldominansen. Deras bilder visas i en ny utställning.

Utställningen kallas Upphovsmannen är en kvinna och visas på Marabouparken i Sundbyberg från den 28 januari till den 23 april.

Idén till utställningen kom från filmkritikern Wanda Bendjelloul som reagerade på bristen på kvinnlig fotohistoria.

– Jag tycker att de här kvinnorna var föregångare, de första yrkeskvinnorna i sitt slag på sina olika redaktioner. Det finns helt enkelt ett hål och fylla, vilket vi försöker göra med den här utställningen, säger utställningens kurator Arianna Bommarco till Svenska Dagbladet.

– Fotografyrket innan pressfotografiet var ett kvinnoyrke, på 1800-talet fanns flera hundra fotografiateljéer som drevs av kvinnor. Sedan är det någonting som händer omkring 1920 som gör att just pressfotografiet blir väldigt mansdominerat, säger Arianna Bommarco.

Alma Haag (1882–1979) är en av Sveriges allra första pressfotografer och med stor sannolikhet den första kvinnan i yrkeskåren under tidigt 1900-tal. Hon skickades ut att fotografera en mängd viktiga nyhetshändelser och personer, statsbesök, kungabesök, sportevenemang, Stockholms stadsmiljöer, politiker, berömda skådespelare med flera, men fick aldrig någon byline i tidningen.

August Strindbergs begravning 1912. Foto: Alma Haag

Ellen Dahlberg (f. 1921) beslutar sig under 1930-talet för att bli fotograf trots att hon får höra att det inte skulle vara möjligt för en kvinna. I Stockholm får hon en lärlingsplats hos den välkända fotografen Anna Riwkin som då främst ägnade sig åt porträtt- och dansfotografi.

Det visar sig dock snart att Ellen Dahlbergs fotografiska intresseområde är samhällsreportaget och under 1940-talet förser hon SE, Folket i Bild, Tidningen Vi, SSU:s tidning Frihet och många andra fack- och veckotidningar med berättande bildreportage från både Sverige och omvärlden. Även flera utländska tidningar såsom National Geographic har publicerat Ellen Dahlbergs bilder.

Grand Central Station, New York, 1944. Foto: Ellen Dahlberg

Ragnhild Haarstad (f. 1935) gick tidigt som lärling hos hovfotografen Edvard Welinder och som elev hos Christer Strömholm. I utställningen visas för första gången ett urval av Ragnhild Haarstads gatubilder från 1950-talet. När några av dessa får pris i en fototävling blir det biljetten till en halvtidsanställning som fotograf på Svenska Dagbladet. Detta trots ett starkt motstånd mot att ha en kvinna bland kollegorna på redaktionen.

– Jag var ensam kvinna i den här världen ganska länge. Många var skeptiska och visst var man som kvinna mer påpassad. Ibland skickades jag ut på stora händelser och då skilde jag mig från mängden. Om poliserna till exempel skulle mota bort fotograferna dök de på mig först, berättar Ragnhild Haarstad för DN.

Pressvisning av nya riksdagshuset 1971. Foto: Ragnhild Haarstad

Under fyra decennier är Ragnhild Haarstad sedan kvar på Svenska Dagbladet, de sista tio åren som bildredaktör. Mångfalden av uppdrag är stor och många samtidshistoriska ögonblick och betydande politiker, artister och internationella celebriteter fångas genom Ragnhild Haarstads kamera. Trots mängden uppdrag har Ragnhild Haarstad ofta lyckats hitta något överraskande hos redan välkända personer samtidigt som hon även har förmågan att framhäva det unika hos den vanliga människan.

1971 får Ragnhild Haarstad utmärkelsen Årets fotograf. Men när hon skulle ta emot det prestigefyllda priset under en middag på Operakällan fick hon inte ledigt av sin chef och ingen av kollegerna ville byta skift. Hon är än idag den enda kvinna som fått priset.

Av Magnus Fröderberg

Publicerad 2017-01-27.

Läs mer om

bildjournalistik pressfoto

Läs mer

Bildjournalistik

Program upptäcker "fake news"-bilder

Fotografer

Fångar människoöden

Bildjournalistik

Vem var tanten med väskan?