Bakom kulisserna på Crimson
Crimsons grundare och styrelseordförande Håkan Holmberg och vd Mark Isaacson.
Många känner Crimson som ett fotolabb, men de vill gärna ses som ett företag i tryckeribranschen. För att kunna växa som både fotolabb och tryckeri har Crimson flyttat till större lokaler. Vi har gjort ett besök.
– Som fotolabb är vi en stor spelare, men som tryckeri är vi små, säger Håkan Holmberg som grundade Crimson på 1970-talet. Idag har han tagit ett steg tillbaka och fungerar som styrelseordförande och skanneroperatör.
Crimsons vd Mark Isaacson ansluter i receptionen som inte är helt färdigbyggd. Mark är klädd i jeans och trätofflor. Han har jobbat länge på Crimson som utvecklare innan han blev vd.
De nya lokalerna ligger på Elsa Brändströms gata 52 i Fruängen, söder om Söder i Stockholm.
På 3 300 kvadratmeter ryms många maskiner och de 32 anställda. Vid högsäsong, som inför jul, anlitas extra personal för att packa bilder.
Tidigare låg receptionen och en stor del av produktionen på Södermalm. För att inte ge några avbrott i leveranserna flyttades verksamheten successivt under slutet av 2015.
– En del har haft synpunkter på att vi flyttat från Söder. För dem som bor där var det såklart bekvämt, men när jag förklarat att det bara behöver åka några stationer med tunnelbanan så har de ändå tagit sig hit, berättar Håkan Holmberg.
Cirka 50 meter från Crimsons nya lokaler går E4:an. Fruängens tunnelbanestation ligger cirka 300 meter bort.
– Vi har längre funderat på att byta lokal, men vi ville hitta lokaler som låg nära tunnelbanan och en större väg. Men viktigast är vår egen logistik, som att lastbilar med leveranser kan backa rakt upp mot en lastport, säger Håkan.
90 procent av kunderna beställer via internet. Ett skäl att besöka receptionen är att få hjälp med materialval.
Trä, plast och papper. Det finns många material och monteringsmetoder att välja mellan.
Bilder som ska hämtas. Alla beställningar loggas i ett system så att man kan följa var de är i flödet, därav streckkoderna under facken.
Tidigare var verksamheten utspridd på tre olika lokaler. I huvudlokalen på Södermalm fanns inte någon möjlighet att växa.
– Det fanns inte plats för några nya maskiner och elsystemet tillät inte ens att vi körde alla maskiner samtidigt. Här kan vi flytta runt maskinerna som vi vill, köra dem när vi vill och skaffa fler maskiner, berättar Mark Isaacson och visar en nyinköpt skärmaskin som är flera meter hög.
Den här skärmaskinen kräver rejäl takhöjd.
Sedan flera år tillbaka är Crimsons ambition större än att bara leverera papperskopior eller framkalla film. De vill ta hand om hela processen från bildfil till färdigt monterad bild, oavsett material. Det finns många olika sätt att montera en bild på. Crimson har bland annat utvecklat en egen metod för att montera bild bakom plexiglas.
Passepartouter skärs ut automatiskt i en maskin efter önskad storlek.
Utskrift på trä har blivit populärt sedan några år tillbaka.
Mellanformatsfilm klipps ner i negativfickor.
Säljer till 650 fotolabb i världen
Att framkalla film var en gång i tiden kärnverksamheten. Numer kommer det bara in cirka 50 filmrullar per dag.
Vid sekelskiftet försvann 97 procent av pressfotografernas filmer i ett nafs. Det uppstod ett behov av att göra papperskopior från digitala filer.
– På de flesta fotolabb fanns Frontier-maskiner från Fujifilm som skannade filmen och sedan skrev ut bilden digitalt. Maskinerna skrev inte ur bilder snabbare än de kunde skanna. Vi klippte kabeln mellan skannern och printern för att kunna mata ut digitala bildfiler från en dator. Printern hade kapacitet för att skriva ut mer än vad skannern hann med, berättar Håkan Holmberg.
Genom reverse engineering lyckades Håkan Holmberg och Mark Isaacson att räkna ut hur Fujifilm-maskinerna kommunicerar. Detta fick Fujifilms högsta chefer att se rött.
– Vi kallade vårt system Frontline och visade upp det i en liten monter på en fotomässa i Las Vegas. Många labbägare runt om i världen var blev kunder, men Fujifilm ville stämma oss.
För Fujifilm i Sverige blev situationen minst sagt märklig. En av deras bästa kunder var plötsligt en av företagets största fiender. Till slut insåg Fujifilms ledning att Frontline-systemet får kunderna att producera mer. Och det ger ökad försäljning av papper och kemi. Fujifilm vände och köpte in Frontline-systemet.
Idag används Crimsons Frontline-system av cirka 650 större fotolabb runt om i världen. Systemet har växt till att styra hela arbetsflödet på ett labb. När en kund beställer en bild går ordern rakt in i systemet.
Mest traditionellt fotopapper
En stor del av bilderna skrivs ut på traditionellt fotopapper som sedan framkallas. Det kan tyckas omodernt. Crimson har även flera bläckstråle-skrivare, men de är inte alls lika snabba.
– Med våra Lambda-maskiner kan vi skriva ut en 70x100-bild på två minuter, berättar Håkan Holmberg.
I ett mörkrum står fyra Lamba-maskiner och spottar ur sig 60-70 tusen bilder per dygn. Alla maskinerna används inte samtidigt utan några är backup.
Mindre Fujifilm-maskiner spottar ur småbilder och bakom dem står en rad med storformatsskrivare från Epson.
Fotar negativ och skannar oljemålningar
En uppfinningsrikedom präglar Crimson. Det kan resultera i nya tjänster. Du har kanske sett en video på nätet där Håkan Holmberg visar hur han fotograferar av bilder och negativ med en vanligt systemkamera från Nikon monterad på ett motordrivet stativ.
– När jag började med detta var den allmänna uppfattningen att negativ och dia måste skannas i en professionell skanner för att det ska bli bra. Men det går långsamt att skanna och det blir dyrt.
idag är det många som tagit efter och börjat fotografera av sina negativ och diabilder.
Här fotas bilder och film av med en Nikon D3X.
Intill står Håkans nya skötebarn. En skanner från Cruse som kan skanna av en oljemålning, en trädörr eller något annat stort med tydlig struktur.
– Genom att ändra belysningen går det att få fram ytstrukturen.
Håkan Holmberg kan sitta i fritidshuset och ta hand om de enorma filerna från skannern. Målgruppen är bland annat museer.
En Cruse-skanner kan skanna av stora målningar.
I ett hörn av lokalen finns en modern digital tryckpress. Med den kan Crimson göra allt från fotoböcker till visitkort. På en hylla bakom finns ett stort sortiment av papper i olika tjocklekar och med olika ytor.
Ovanför receptionen ligger kontoret. Har sitter Mark Isaacson tillsammans med den administrativa personalen. Här ligger också köket. Vi kommer förbi vid lunch då stämningen är hög bland borden.
Lunchtid i bildfabriken.
Läs mer
Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm
12 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Det kan också vara bra att veta att standarden bygger på att belysningen är bra. Om bilderna ska hänga i ett dunkelt utrymme kan man behöva ljusa upp bilderna en aning.
Kul att se detta bilder på labbet inifrån.
:-)
Vore kul om du kunde utveckla detta om papperet lite närmare!
"Traditionellt fotopapper" är för mig svartvitt fiberpapper med silver som svärta och gelatin i ytan. Man framkallade, såg bilden växa fram, stoppade, fixerade, sköljde och torkade i en torkpress som spände fast bilden mot en blank plåt och värmde bilden torr.
Färgbilder är en black box för mig. Man lämnar in och hämtar sen ut. Noll koll på hur det fungerar.
Hur fungerar "traditionellt fotopapper" för färg? På Crimson låter det ibland som om att silver var inblandat även i färgbilderna. Förklara!
Nu för tiden gör jag dock mina egna utskrifter, det är däremot svårt att hitta lite mer "spännande" material att skriva ut på, som aluminium. Någon som har något tips om någon återförsäljare som säljer sånt för utskrift i olika standardformat?