Reportage

Nu kan dina bilder bli automatiskt positionerade på Fotosidan, om de innehåller GPS-koordinater. Vi beskriver hur du får in dem i bildfilen, och hur du kan använda det till annat. 

GPS-försäljningen i Sverige bara ökar, och sedan Google Maps lanserades har interaktiva kartor på webbplatser blivit ekonomiskt möjligt även för mindre sajter. Många webbplatser erbjuder också möjligheten att placera ut sina fotografier utplacerade på kartan. På Fotosidan kan man numera även få bilder automatiskt utplacerade på Fotosidans karta vid uppladdning, men bara om den uppladdade bilden bär med sig GPS-koordinater inbäddade i bildfilen. Så hur får man in koordinater på sina bilder?

GPS-information i EXIF-fälten

De flesta moderna digitala bildfiler lagras på ett standardiserat sätt: EXIF-standarden. Det är ett slags "kuvert" runt själva bildens pixeldata , som kan bära med sig extrainformation om bilden - sk metadata. Så även om JPEG och t ex Nikon NEF är två helt olika sätt att lagra en bild så har de samma filformat runt själva bilden, vilket ger ett enhetligt sätt att lagra metadata från kameran. Här lagras de sk EXIF-fälten (tex tid, bländare, ISO mm) samt fält som fotografen kan själv kan fylla i (IPTC-fälten; tex beskrivning, fotograf, nyckelord mm). Och bland EXIF-fälten finns även en uppsättning fält för att lagra GPS-position och annan information om position, fart och riktning.

Så hur får man då in koordinater i dessa EXIF-fält?

Kamera med inbyggd GPS

Det enklast är att ha en kamera med inbyggd GPS, men än så länge finns inga vad jag vet. Det börjar dock dyka upp mobiltelefoner med inbyggd kamera och GPS, tex Apples iPhone och några Nokia-modeller. GPS-tillverkaren Magellan har nyligen lanserat en GPS med inbyggd kamera.

Kamera med kopplad GPS

Kompaktkameran Ricoh 500SE kan kommunicera med en GPS via Bluetooth och lägga in koordinater i bildfilen. Till mer avancerade systemkameror kan man koppla in sin egen GPS via kabel. Detta är dock både en dyr (till t ex Nikon D200 kostar själva kabeln över 1000 kronor!) och otymplig lösning, då man måste montera GPS:en någonstans i närheten av kameran. Man kan då skaffa sig eller bygga sig ett fäste till blixtskon, eller tejpa fast GPS:en på kameraremmen. En ännu dyrare lösning är att koppla Nikon mot en Bluetooth-GPS.

Använd GPS-färdspår

Om man nu ändå har med sig en GPS för navigeringsbruk så finns det en alternativ, smidig lösning som ger tillräckligt bra precision för de flesta användningar. Genom att ha GPS:en påslagen under tiden man fotograferar och låter den spela in ett sk färdspår - en kontinuerlig loggning av hur GPS:en rör sig - så kan man senare med ett hjälpprogram synkronisera färdspåret med bilderna.

För den som inte tycker sig ha någon användning av en vanlig GPS, men ändå vill lagra färdspår, finns sk GPS (data) loggers - små batteridrivna enheter som i sig är GPS-mottagare men bara kan en sak - lagra ett färdspår fortlöpande. Detta är små smidiga enheter med ibland mer minne för färdspår än en handhållen GPS, och kostar desutom lite mindre. Nackdelarna är att de inte alltid har samma precision som en vanlig GPS, och batteritiden kan vara sämre. Sony GPS-CS1 är en sådan (som inte fått så bra testresultat), men det finns en hel del andra fabrikat och modeller. Jag rekommenderar dock att köpa en lite äldre, begagnad GPS istället - se bara till att den har koppling till dator.

När man har ett färdspår från färden kan man senare, med ett hjälpprogram, synkronisera detta med bilderna baserat på tiden de togs. Programmet räknar ut den position man borde haft då man tog bilden, och kan sedan uppdatera bildfilerna med koordinaterna. 

Hur man använder denna metod skall vi kika närmare på i nästa kapitel: