Artiklar>Sigma 28-45 mm f/1,8 DG DN Art – världens ljusstarkaste småbildszoom
Sigma 28-45 mm f/1,8 DG DN Art – världens ljusstarkaste småbildszoom
Prylnytt
Den ljusstarka APC-C-zoomen Sigma 18-35/1,8 DC HSM Art blev en stor succé. Nu hoppas de på ny framgång med 28–45/1,8 Art.
Sigma 28–45 mm f/1,8 DG DN Art kan ses som en naturlig fullformatsmotsvarighet till Sigma 18-35/1,8 DC HSM Art, men också som en konkurrent till Canon RF 28-70 mm f/2 L USM som är ett tredjedels steg ljussvagare.
Förutom skillnaden i ljusstyrka har Sigma 28–45/1,8 kortare maxbrännvidd (45 mot 70 mm), men å andra sidan lägre vikt (950 mot 1 430 gram). Priserna skiljer också rejält: 17 990 mot 34 970 kronor.
Sigma 28–45 mm f/1,8 DG DN Art har en avancerad optisk konstruktion som består av 18 linser och en 11-bladig bländare. Det är med andra ord fokus på snygg bakgrundsoskärpa.
Närgränsen är 0,3 meter vilket ger avbildningsskala 1:3 vid 45 mm brännvidd. Filterdiametern är 82 mm och storleken är 153 x 88 mm.
Sigma 28–45 mm f/1,8 DG DN Art för 17 990 kronor inklusive moms med två olika fattningar: Sony E och Leica L (L-mount).
Fotnot:Att kalla Sigma 28–45 mm f/1,8 DG DN Art för världens ljusstarkaste zoom för småbild är en sanning med modifikation. Visst är bländartalet lägst, men sätter vi bländaren i relation till brännvidden är det istället 16 kilo tunga Sigma 200-500 mm f/2,8 som är ljusstarkast.
"Visst är bländartalet lägst, men sätter vi bländaren i relation till brännvidden är det istället 16 kilo tunga Sigma 200-500 mm f/2,8 som är ljusstarkast."
Det är väl snarare den fysiska bländaröppningen som är större på 200-500/2,8, men det behövs betydligt mindre extrema zoomar än så för att nå dit. En "vanlig sketen" 70-200/2,8 har också en klart större diameter på bländaröppningen vid 200 mm än det här nya objektivet. Vid 70 mm är det rent matematiskt samma diameter som det här nya objektivet vid 45 mm.
Man kan kanske notera att 18-35/1,8 hade en nära släkting i 24-35/2 som var gjort för småbild, men det sålde nog sannolikt inte lika bra. Det lite lustiga med dessa två är att zoomringen går åt andra hållet mot hur den brukar gå på Sigma, så de gick för en gångs skulle åt "rätt" håll på Nikon.
Snarare i de scenarion objektivbyte är opraktiskt eller oönskat och dess vikt och storlek accepteras.
Ibland är snabbhet en hel del roligare än "compact and lightweight and super slow"
Canon och Nikon är restriktiva med att licensiera tredjepartsobjektiv. Nikon har dock okejat objektiv från Tamron (som de samarbetar med). Canon har låtit Tamron och Sigma göra APS-C-objektiv med AF.
Troligen vill Canon och Nikon dämpa konkurrensen i läge då de håller på att bygga upp och etablera sin nya fattning. Samtidigt inser de att de inte kan klara av att göra allt själva, och därför ge de ut vissa licenser.
Finns tre Sigma APS-C till Nikon också. I någon intervju för ett tag sedan med någon på Sigma gav de ett något kryptiskt svar på varför de inte släppt fler, har jag för mig. Sedan finns det ju fler tredjepartsobjektiv med AF till Nikon från t ex Viltrox, men det är väl bara Tamron som har några zoomar. Nikon har hittills uppenbart varit mer tillåtande än Canon i alla fall.
Sedan ska man ju säga att Sony också håller på och konstrar, men eftersom de var mer öppna från början så håller de på med sådant som att begränsa serietagningsshastigheten med de snabbaste husen. Ofta verkar det också vara så att även om objektiven har snabb fokus så konstateras ofta att träffprocenten är snäppet lägre än Sonys egna, vilket kan tyda på att det finns mer bakom kulisserna som begränsar tredjepartsobjektiv "lite lagom".
Sonys E-fattning släpptes fri vid lanseringen. Men dokumentationen gäller bara version 1.0. Det som Sony utvecklat sedan dess håller de för sig själva.
En fördel med licensiering är att man får full tillgång till kommunikationsprotokollet.
Är det olagligt att reverse engineera produkter? Alltså måste man ha licens för att kunna tillverka objektiv till ett annat system? I fall man måste varför hette det förut "piratobjektiv"?
Det blir allt svårare med reverse engineering i och med att kommunikationen blir allt mer komplex. Sen ska man tänka på att de stora fristående märkena ofta är underleverantörer till kameratillverkarna och måste vara rädda om relationen.
Hur kommer det sig att ni gör en prisjämförelse med Canons RF optik när denna lins inte kommer med RF-fattning??
Rimligt vore väl att jämföra den i så fall med en Sony 24-70/2,8 som går för ca 17 000 i skrivandets stund (med cashback). Där då skillnaden är 1 bländarsteg men priset då blir högre på sigmaoptiken...
Lite äpplen och päron här... att jämföra med dyraste "jämförbara" optiken på marknaden men som inte går att ersätta med sigmagluggen....
Bättre att jämföra med något som faktiskt skulle kunna vara ett alternativ till sigmalinsen... När Sigma kan släppa denna glugg för RF-fattning känns jämförelsen relevant, men först då...
Hej! Vi ser att du kör med AdBlock. Vi förstår att man kan ogilla annonser men det är en viktig
inkomstkälla för att driva denna sajt och täcka de kostnader vi har. Om du inte vill slå av
Adblock för just Fotosidan så stöd oss gärna genom att till exempel köpa
ett Plus-medlemskap.
8 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Det är väl snarare den fysiska bländaröppningen som är större på 200-500/2,8, men det behövs betydligt mindre extrema zoomar än så för att nå dit. En "vanlig sketen" 70-200/2,8 har också en klart större diameter på bländaröppningen vid 200 mm än det här nya objektivet. Vid 70 mm är det rent matematiskt samma diameter som det här nya objektivet vid 45 mm.
Man kan kanske notera att 18-35/1,8 hade en nära släkting i 24-35/2 som var gjort för småbild, men det sålde nog sannolikt inte lika bra. Det lite lustiga med dessa två är att zoomringen går åt andra hållet mot hur den brukar gå på Sigma, så de gick för en gångs skulle åt "rätt" håll på Nikon.
Ibland är snabbhet en hel del roligare än "compact and lightweight and super slow"
Troligen vill Canon och Nikon dämpa konkurrensen i läge då de håller på att bygga upp och etablera sin nya fattning. Samtidigt inser de att de inte kan klara av att göra allt själva, och därför ge de ut vissa licenser.
Sedan ska man ju säga att Sony också håller på och konstrar, men eftersom de var mer öppna från början så håller de på med sådant som att begränsa serietagningsshastigheten med de snabbaste husen. Ofta verkar det också vara så att även om objektiven har snabb fokus så konstateras ofta att träffprocenten är snäppet lägre än Sonys egna, vilket kan tyda på att det finns mer bakom kulisserna som begränsar tredjepartsobjektiv "lite lagom".
En fördel med licensiering är att man får full tillgång till kommunikationsprotokollet.
Rimligt vore väl att jämföra den i så fall med en Sony 24-70/2,8 som går för ca 17 000 i skrivandets stund (med cashback). Där då skillnaden är 1 bländarsteg men priset då blir högre på sigmaoptiken...
Lite äpplen och päron här... att jämföra med dyraste "jämförbara" optiken på marknaden men som inte går att ersätta med sigmagluggen....
Bättre att jämföra med något som faktiskt skulle kunna vara ett alternativ till sigmalinsen... När Sigma kan släppa denna glugg för RF-fattning känns jämförelsen relevant, men först då...
Naturligtvis är ett objektiv med samma fattning mer relevant för inköp, men här handlar det som sagt om att diskutera extremt ljusstarka zoomar.