Fler avsnitt
Fotosidan Poddradio #122 - Utanför Storstaden – Martin Savara - (i samarbete med Svenska Fotografers Förbund)
Fotosidan Poddradio
I avsnitt 122 med titeln träffar vi fotografen Martin Savara. Han fotograferar främst inredning, stilleben och mat i sin stora studio i Borås. Med en stadig ökning i omsättning och fler och fler stora kunder visar han att man inte behöver bo i storstan för att driva en framgångsrik kommersiell fotostudio.
Läs mer...
21 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Bilden, som är ett självporträtt av Samuel Fosso, är en egen version av en bild av Muhammad Ali som fotografen Carl Fischer tog för Esquire Magazine i slutet av 60-talet. Det var i samband med att boxaren blivit åtalad för vägran att delta i vietnamkriget. Fischer lär ha varit inspirerad av målningen "The Martyrdom of St Sebastian"
Enligt Fischer var bilden svår att få till. Pilarna hänger från taket i fisklinor och Muhammed Ali var tvungen att stå absolut blixtstilla under en ganska lång tid, vilket inte föll sig särskilt naturligt för honom.
Originalbilden kan du se till exempel här:
http://36.media.tumblr.com/d0916a228e04070185c9f9445ac0e5c0/tumblr_noynelKdDL1sgoly1o1_1280.jpg
Och Castagnos målning här:
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ea/Andrea_del_Castagno_003.jpg
Och din kommentar om Christer Pettersons mamma är ju helt irrelevant. Du har ju aldrig upphovsrätt på ditt eget utseende.
Sedan är ju det att det är ett collage inte någon anledning till att vara »bjussig«. Skulle vara oerhört enkelt att fråga fotografen om man fick använda bilden i sitt collage. Om nu fotografen förlorar detta fall, då kan en målare ta bilder och lägga in det i vilket sammanhang som helst. Det kanske inte fotografen eller den avbildade personen vara med på.
Vi vet att Christer Petterssons mamma inte har upphovsrätt på sin sons utseende. Men lagar är något vi gemensamt utformar och är inte givna av naturen. Det var vår poäng.
Angående att den person som avbildats i ett fotografi kanske inte är med på att bli en del av målning – det är ett resonemang som är mer till förfång för fotografin än någon annan konstform. För varför skulle inte i så fall den avbildade ha sista ordet om huruvida hen ville vara med i ett fotografi också?
Men om du ser detta som ett problem borde du ju vara än mer angelägen om att en bild inte får spridas hur som helst, eller hur? Åtminstone blir det den logiska slutsatsen för mig.
Delar av nuvarande lagstiftning kring fotografisk bild skadar också yttrandefriheten – till exempel tycker jag att det är orimligt att fotografier inte får "citeras" i digitala medier. Det borde enligt min mening vara möjligt att exempelvis framföra bildkritik och i samband med det visa verket som kritiseras. I tryck är ju detta helt ok, men så mycket kommunikation sker idag digitalt. Det betyder att en fotograf ganska effektivt kan blockera kritik mot en skapad bild genom att inte medge återgivning av sitt verk.
Tänk om du inte fick citera text i digitala medier, och du vill kritisera någon annans skriftliga uttalande. Textcitat tar vi för givet, men inte bildcitat. Orimligt, menar jag.
Håller också med om att upphovsmänniskor kan vara generösa med att låta sina bilder användas i collage, men jag tycker fortfarande att den enkla och självklara lösningen är: fråga före du använder den. Om jag fotograferar ett porträtt, där det också finns med en tavla som ett inte oväsentligt inslag, då måste jag fråga om tillstånd. Jag kan inte förstå varför det skulle göra någon skillnad om någon använder en bild och kopierar den i ett collage.
De krafter som arbetar för att fotografen ska förlora i detta mål, det är ju inte de fristående konstnärerna. Det är snarare de stora förlagen, som just nu väldigt aktivt arbetar för att trycka tillbaka upphovsmänniskornas position. Titta på de avtal som du tvingas skriva på om du ska arbeta för förlag som Allers, Bonniers eller LRF Media.
En suck av lättnad över att du inte vill ha upphovsrätt på ditt eget ansikte. Inte för att det är något fel på ditt ansikte ;-) men just för att det skulle omöjliggöra bildjournalistiken.
I övrigt får vi, som sagt, enas om att vara oense på några punkter. Gott så.