Fler avsnitt
Hårda tider för fotografer - hur ser framtiden ut?
Fotosidan Poddradio
Kan en vandrare också bli hemmablind? Göran Segeholm träffar Mats Andrén som är på tillfälligt besök i Stockholm, men egentligen<br>
ägnar sin tid åt att vandra över halva jorden. Hittills har han tillryggalagt 14 000 kilometer <br>
<br>
Dessutom: Många fotografer misströstar över dagens<br>
ekonomiska villkor, då allt färre får anställningar och allt fler arbetar som s<br>
tändigt konkurrensutsatta frilansar. Hur kan fotograferna möta den situationen?
Läs mer...
2
Starstruck – om konsten att ta kändisporträtt
Fotosidan Poddradio
Som fotograf hamnar du förmodligen förr eller senare i ett läge där den som står framför kameran är mycket mer van vid situationen än du. Från att ha varit ”den som vet”, när du fotograferat din familj och dina polare, så förvandlas du i ett slag till nybörjare. Kanske blir du nervös. Kanske uppstår en dragkamp om vem som ska styra bilden – en kändis som vet exakt vad hen vill, eller du som har din egen idé.
Läs mer...
102 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Den här diskussionen spårar ur och blir OT redan med ditt första inlägg.
Tekniken är ju jätteviktig som plattform som Per skriver, just för att fotograferna i hög grad ska kunna skita i tekniken och koncentrera sig på motiv och komposition istället. Jag ser faktiskt inte alls motsättningen som du alltid verkar koncentrera dig på. Har du aldrig missat en bild för att du haft för långsamma grejor?? Det som hänt de senaste 10 åren när vi fått AF, exponeringsautomatik, auto ISO, auto whitebalance, autozoomande TTL blixtar, och inte minst intelligent Face Detection, och följande Eye Focus, som väl är det senaste tillskottet är ju just att fotografen nu fått allt större möjlighet att skita i tekniken i sig och koncentrera sig på motiven istället.
För alla med gamla lite trötta som trots det precis som jag föredrar manuell fokusering om jag har tid, så har ju focus peaking varit en ren revolution. Varför ska man tacka nej till det.
Pratar vi video så är det ju rent fantastiskt med den kvalitet vi nu fått med HD och 4K i t.o.m. en del massmarknadsmodeller. Jämför vi detta med det man kunde få ur en konsumentmodell för ett par teknikgenerationer tillbaka så är det en himmelsvid skillnad även den tekniska stillbildskvaliteten har ju under samma tid utvecklats starkt.
Jag tackar alla goda krafter som givit oss alla dessa nya fantastiska bildskaparverktyg och väntar med öppet sinne på att ta del av nya fantastiska tekniker som gör vår vardag ännu enklare och roligare.
Jag deltar gärna i teknikdiskussioner eftersom det faktiskt gör att man lär sig en hel del genom att alla hjälps åt att förstå just de tekniska villkoren för dagens och i detta fall framtidens villkor för fotografi vare sig det gäller stillbild och video. Under de senaste 10 åren har det hänt massor och väldigt mycket mer än under tiden 1965-2005 då jag som de flesta andra bara körde analogt.
Sedan har du missat den verkligt stora grejen med de senaste 10 åren och det är ju varken kameror eller objektiv för de är i sammanhanget skäligen indifferenta och statiska jämfört med vad som hänt med de digitala efterbehandlingsverktygen och kanske främst i våra RAW-konverterare. Det var inte mycket man kunde åstadkomma i jämförelse med det när man framkallade film och kopierade. Vänder man ryggen till de möjligheterna så säger man ju nej till väldigt mycket skaparmöjligheter som jag ändå förstår ligger dig varmt om hjärtat för grejen är ju att den stora skillnaden med det analoga just ligger i att man under den analoga tiden skapade främst i "klicket" medan man nu många gånger påverkar bilderna minst lika mycket i efterbehandlingen. Det är nog också så att den snabbaste utvecklingen av nya processer, metoder och verktyg skett i de digitala verktygen och inte i kamerorna i sig trots allt.
En del bilder idag skapas dessutom inte av fotografer utan det är digital mjukvara som bygger och komponerar bilderna i vissa fall med automatik. Där kan man verkligen fråga sig vad det gör med oss alla på sikt och hur vi ska förhålla oss till det.
Teknik är förvisso nödvändigt, men ont? Varför det?
Skulle du hellre vilja skapa dina bilder utan teknik med någon slags magi?
"Any sufficiently advanced technology is indistinguishable from magic" -- Arthur C. Clarke
Kan du inte bli lite mer kompis med tekniken? Den har ingen egen agenda utan är, som du påpekar, bara ett redskap (lite tautologiskt där, förstås).
Personligen föredrar jag ju det upplägg man haft på1X.com där fotograferna också fått en möjlighet att beskriva HUR de tänkte och HUR de gick till väga för att ta bilderna vi ´kan se där.
Fotosidan är bra just för tekniska diskussioner och annat kring bilden i samhället - lagar, regler och moral kring foto men bilddiskussionen tycker jag inte varit Fotosidans starka sida och det är fine tycker jag för det finns ju andra ställen också som passar de diskussionerna och den läsningen bättre.
Återigen Alf, detta borde enligt rubrikens inspel ha varit en diskussion om teknikens förändring och hur den påverkar möjligheter och det faktiska fotograferandet.
Som avslutning vill jag peka på exv. vilken stor påverkan detta med drönare med både stillbilds- och inte minst videokameror haft på hur bilder nu kan tas. Detta har ju skapat en helt ny industri på bara ett par år! Nu tas bilder som svårligen skulle kunna tagits tidigare och då är vi ändå bara i början av denna utveckling. Det har gått så fort att lagstiftarna helt tagits på sängen men efter mer eller mindre ett panikstopp, så kommer man säkert att hitta en nivå där detta kan fortsätta utvecklas.
Även om jag själv nästan blivit halvgalen på en del av dessa drönarterrorister i sommar så tycker jag det är fantastiskt att de finns och jag tror att de kommer vara ett ovärderligt tekniktillskott som kommer öppna många fantastiska tillämpningar i framtiden. Särskilt fotografer borde ju vara glada och öppna för detta med ny teknik och nya marknader i dessa fotografernas proletariseringstider där den ena tidningen och det andra tidningshuset hänger på repen och avskedar folk.
Du vet vad en Tessar ger för resultat, men vet du vad en EF 50/2.5 eller en Nikkor 58/1.4 eller en Petzval 58/1.9 ger för resultat? Det är väl bra att veta vad man har att välja på för att kunna uppnå det bästa resultatet? "Bästa" ska i det här sammanhanget tolkas som "lämpligaste", dvs det man vill åstadkomma oavsett teknisk kvalitet gällande upplösning, kontrast, mm.
Jag pratar inte tegelväggar utan vanliga allmänna "walk around"-bilder på hamn, båtar och allmänna miljöer här i Vaxholm.
Sony/Zeiss (Zeiss brand) har inte lyckats få till några Vario Tessar-zoomar till Sonys spegellösa vare sig det varit för APS-C eller FF och de har ju ändå gjort ett antal försök de senaste 3-4 åren och mätresultaten hos exv. DxO är ju mediokra de med. Inte ens bättre än för kitzoomarna som heller inte är något att yvas över.
Det är ju inte bara jag som tvingats konstatera detta men jag gav mitt Zeiss 16-70 en chans men det kunde jag lika gärna stått över. Det visade sig tyvärr vara minst lika dåligt som en del tidigare användare redan kunnat konstatera. Zeiss är tyvärr lite ovarsamt med sitt varumärke idag och det klistras numera på en hel del undermåliga produkter.
Däremot så har jag obrutet förtroende fasta objektiv det står Zeiss på, även till Sony E-mount men de heter ju inte Tessar :-).
Men jämför gärna med Sonys egna GM FF-objektiv exv. 85:an och 24-70-zoomen, så ser du hur oskärpa ska se ut utan att försaka skärpan där man eventuellt vill ha den. De Tessar jag sett är rent skräp i jämförelse med exv. Sonys egen GM zoom
Antireflex blir inte alltid vackert, stämmer.
Här gillas o - perfekta och vackra mjuka linjer.
Men till industribyggnader och sådant
kan ju perfektion vara det bästa om man vill
visa det åt det dokumentära hållet.
Och då kanske denna Tessar inte passar ...
" ...Ser ingen motsättning mellan skapande och användande av ny teknik, problemet är att så många och framför allt här på FS som sätter tekniken i förstarummet när den är sekundär i all sann skaparprocess. Behovet av lösningar kommer alltid efter iden i vad man vill säga. Teknist perfekta bilder utan innehåll är väldigt trist och kan nog bar få en fotoklubbs nestor att jubla, tag bara den aktuella William Christenberry bilder och jämför med alla till tristes teknist perfekta bilder som premieras här på FS. Nä fotografi handla om så mycket mera än teknik och jag tycker det är bedrövligt att inte innehållet premieras mera här."
"Behovet av lösningar kommer alltid efter iden i vad man vill säga." Bra skrivet.
Jeanna hänger helt på vad man vill beskriva, är det den ’Nya sakligheten’ med sin linjer och detaljskärpa ex Werner Mantz, Kölnische Zeitung, Pressa, Cologne 1928 http://www.tate.org.uk/art/images/work/P/P79/P79948_10.jpg eller Edward Steichens Flatiron Building New York (1904) https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f7/Steichen_flatiron.jpg
Inte vad jag menar med skärpa -
men intressanta och fina är de, särskilt den sistnämnda, Edward Steichen: "Flatiron Building, N.Y."!
Undrar hur pass "avancerad teknik" dessa två fotografer använde för bilderna ...
men undrar samtidigt vilken väg de gått för resultatet (vilken teknik).
Såhär står det om Zeiss - Tessar i Wikipedia:
"Objektiv som till stor del bygger på Tessar-konstruktionen är Elmar (Leitz/Leica) och Skopar (Voigtländer)."
Upplevde direkt mer intresse för Steichens bild - den kallar jag foto -konst.
Werner Maritz bild "Kölnische Zeitung " upplever jag mer som en bild av dagens mått mätt.
Litet mer kliche -artad men intressant och överraskande.
Har dessutom sett byggnaden i verkligheten.
Han har gjort den mer estetisk kan man säga.
Intressant.
Jag har inte jämfört någon zoom med "klassiska konstruktioner.
Jag föreslog några moderna objektiv från Canon, Nikon och Lomography att titta närmare på, utan någon annan jämförelse i övrigt.
Det tycks som att du föredrar äldre teknik, så svaret på frågan i artikelrubriken borde väl för din del bli: samma som idag. :-)
Jag förstår inte riktigt vilket objektiv du tycker att jag hade otur med.
Annars har du ju självklart helt rätt i att många äldre konstruktioner kan ge helt underbara resultat och det goda idag är väl att de kan komma till användning i många fler sammanhang än de kunde tidigare. Även det är ju ett resultat av en teknisk utveckling som minskar märkesinlåsningen. Det är också ett tidens tecken och "cross over" mellan plattformar kommer säkert bli än mer vanligt framöver vilket kommer öka fotografernas frihet i utrustningsval. Många gamla analoga objektiv används nu också på digitala kameror. De jag har presterar i vissa avseenden dessutom ännu bättre än de gjorde på de analoga hus jag hade då.
Ha det
alf
Samma sak med andra nya "miljövänliga" produkter. Det är alltså inte den fotografiska tekniken som kommer att göra den stora skillnaden utan, som det kanske alltid varit, det som "ligger i tiden" och blir angeläget att visa upp.
Och apropå nya produkter så kan de "skapas" realistiskt i 3D redan innan de finns, så fotografer och deras utrustning blir inte så intressant för det ändamålet.
Vänddia, särskilt i en Lomo LC-A, jodå.
Lång tid och blixt. Japp, bröllopsdans-tricket nr 1.
Tilt-missbruk, ja, men bara på porträtt.
Det är trist att det inte finns en seriös jornalistk kring fotografi i Sverige allar helst när det i de nordiska garnläderna finns en sådan.
Angående Aperture, så har jag själv tagit med det och en gäng andra i en galleriguide till New York för Fotosidan Magasins räkning. Jag tror även det kom med bland tipsen för gatufotografer i samarbete med Magnus för några år sedan.
Jo tekniken har för stort utrymme, men det är klart tror man att man håller sponsorerna glada så gör man. Men det är märkligt att några av de, globalt sett, inte har i det närmaste en enda artikel eller annons av brylar och teknik, märkligt. Eller Apertures utmärkta serie där olika fotografer berättar om sitt sätt att arbeta, inte ettord om anparter, utan snarare ett resonemang om ex visualisering. Eller tag en Svensk fotograf som vart interjuvad av en Fransk webbsida och inte fick en enda fråga om kameror, han var förvånad, men inte jag.
Tekniken är den plattform vi står på. Utan den blir det bara goja av fotograferandet.
Men själv har jag lyckats förstöra min vision och lust
flera gånger pga att jag stirrat för länge
på tekniska detaljer som jag därmed förstod mindre och mindre av.
Samtidigt är det ju så att all teknik kommer inte av sig själv
under inspiration
utan delar av den måste man medvetet sätta sig in i,
beror på hur långt man vill lära sig, hur avancerade bilder
man vill kunna ta (en del har Photoshop,
andra väljer bort det, t ex.)
Men för den skull får inte utvecklandet av kreativa ide´er
och frihet i skapandet gå förlorad,
m a o man måste ge mer utrymme till den kulturella
biten, den konstnärliga och ide´- visionära.
Särskilt i "offentliga handlingar",
dvs kulturartiklar och böcker, föredrag och liknande,
är det mycket viktigt att inte stå och tjata om teknik
utan lyfta fram fotografin som en konst.
Andra konstföredragshållare och författare
skriver ju inte om vilka hårkvaliteter målarpenslar har,
hur färgerna är sammansatta och fungerar,
vilka färger som hör ihop och inte-
vilken färg som är dyrast,
utan om måleriets vara och inte vara som konstart,
individuellt och kollektivt,
som tendens i vår tid osv.
om nu jämförelsen är förståelig (fototeknik kostar
mer än målargrejer tror jag.)
respektive den kulturella aspekten, i artiklar och böcker osv ..
Om jag vill höra föredrag om fotokonst, en trend eller en viss inriktning,
om en intressant fotograf och hans bilder etc.,
vill jag inte i första hand höra allt om hans inställningar
(gärna litet lagom, om något sticker ut osv,
kanske fotade han endast i regnväder tex
och hade inställningen den och den)
utan mer om hans mål och mening.
Men kanske foto som konstart ännu inte hunnit så långt
eller av annan anledning har det inte blivit vanligt att tala om olika slags "skolor",
grupper osv ...
Jmr "Halmstadgruppen" inom måleri,
"40 -talisterna" i litteraturen, osv.
eller har jag missat det mesta?
Däremot håller jag verkligen med om att vi i världen i stort gärna glömmer bort att prata om de mer diffusa aspekterna, som vilka erfarenheter och vilken bakgrund förmedlare av bilder och andra berättelser har.
inte manipulera bilder.
Annars håller jag med om att tekniken tillhandahåller stora möjligheter att förändra fakta och att skildra den subjektivt (som det alltid blir på något sätt, ju) och även att förvränga den genom liten eller stor / betydelsefull manipulering.
Annars tycker jag inte att genrer / trender / ideer inom någon art hör till de "diffusa" områdena,
utan tas på största allvar som jag erfarit, men det gäller då inte fotografi.
Frågan är varför.
Är fotografi otillräckligt i sig eller handlar det om fördomar .. att man inte tar det på stort allvar.
Eller beror det på att foto är så pass teknik - beroende att det med nödvändighet
lutar åt det hållet - i mitt tycke litet för mycket ...
Jag tycker att det är diffusa begrepp, därför att de inte riktigt låter sig kvantifieras. Vad man lägger in i ett begrepp som "klass" beror på vilken sociologisk teoretiker man föredrar, och "kultur" är ett begrepp som är så luddigt att det är mer eller mindre bannlyst bland samhällsvetare. Däremot ska de förstås tas på största allvar, precis som du säger. Tyvärr har väl de diskussionerna haft lite svårt att ta sig utanför universitetens konstvetenskapliga och samhällsvetenskapliga institutioner, och det är verkligen något att jobba på.
Lättare att sätta fingret på, men också relevant är att förmedlingen av världen skildrades mer med förvrängningen av 16 mm brännvidd när det började produceras vidvinkelzoomar av hög kvalitet någon gång kring sekelskiftet. Flera decennier tidigare blev fotograferna mer deltagande i sina sammanhang i och med småbildens genombrott. Exemplen är många, och tas upp på ett i mitt tycke bra sätt i podden.
har akademiska examina i just kulturella ämnen, tex konsthistoria, litteraturhistoria,
musikhistoria, framgångsrika poeter (ja skratta bara) som - de flesta jag känner -
även har akademiska meriter, vet alltså vad de sysslar med.
Dock säger samtliga att de akademiska meriterna är ett HINDER när de skriver poesi -
de blir lätt låsta om de medvetandegör för mycket av sitt eget skrivande
utifrån den akademiska nivå där de också befinner sig t ex i sina yrken.
De undviker att analysera sina texter under skrivandet alltså.
En del skriver just på fritiden. Och minsann, de publiceras på etablerade bokförlag
och de hade inga som helst "kontakter" från början.
Manus läses med anonyma namn, dvs lektör nr 1 vet inte namnet på författaren ens.
Först senare i processen tas namnet fram.
En känd författare avslöjas såklart på sin stil.
Men debutanter har knappast fuskat sig fram.
Det finns vetenskap även inom poesi. Det finns tradition och avdelningar,
det finns psykologi och tidskänsla med i spelet.
Det finns politiska insikter.
Man kan inte bara förakta allt detta och kalla det flummigt.
En poet jag känner som sällan refuserats är även lärare på universitetet
i litteraturvetenskap. Han var bara 31 år när han blev det.
Han är sannerligen inte flummig och han är dessutom
född i den s.k. arbetarklassen.
Bara några utvikande rader skulle detta föreställa.
Synd att man inte kan ta kultur på allvar.
Jag har också bakgrund inom ämnen som socialantropologi och konstvetenskap, även om jag inte tog den "karriären" jättelångt. När jag säger att kultur är luddigt som begrepp, menar jag i en samhällsvetenskaplig synvinkel, och som ord för att beskriva en grupp. Men kanske "flyktigt" är ett bättre sätt att beskriva vad jag far efter. Alltså: det man kallar för en "kultur" är föränderligt beroende på sammanhang och låter sig inte riktigt definieras. Min poäng är att jag tror att det är därför det pratas så (för) lite om det.
Jag menar verkligen inte att begrepp som beskriver människors tillhörighet inte borde tas på allvar. Tvärtom, att de borde diskuteras oftare och bättre.
Jag tror som du att begreppet kultur är så vitt och brett att det undvikes
generellt
och gör sig bäst inom specifika områden, där man kan koderna.
För nog finns koder även där.
Ett farligt ord kan det ju vara om man inte tänker sig för!
Du har rätt i det, att det kan vara flyktigt och vidlyftigt.
Jag vet att jag skulle kunna lära mig kamerans alla finesser
och hur det ena påverkar det andra tekniskt-
om jag inte vore så blockerad!
Min inställning till bild som en komposition
och konst har fått sig en törn bland allt teknikmedvetande.
Som om det vore mindre värt,
som om man är mindre begåvad om man inte hajar
allt om teknik som en sak för sig, en förutsättning,
i ett nafs. Man blir en "B - fotograf".
Med mig är det dessutom så att jag inte är
så begåvad för detta med teknik (utom blockerad)
, men ändå vill leva delvis i en bildvärld.
en är:
Alex Webb and Rebecca Norris Webb on Street Photography and the Poetic Image
The Photography Workshop Series
By Alex Webb and Rebecca Norris Webb
- See more at: http://aperture.org/shop/books/educational#sthash.T9Mtiamm.dpuf
Tack så mycket, Alf.
Tror att det tekniska kommer när det behövs till situationen.
Så har jag gjort hittills, "står på backen och svär" en stund
och mixtrar hit och dit med kameran,
sen blir en av 20 en skaplig bild kanske.
Jodå, skulle vara trevligt att skriva om några av böckerna här,
om du inte hinner före.
Vi kan dela!
att lära sig förstå hur man utövade fotokonst förr och nu -
men det här handlar om två aspekter av det hela -
och om hur mycket utrymme redovisande av ren teknik
tar från diskussioner om foto som konstart,
där självfallet en del dithörande teknik kan ingå.
Det är säkert inte lätt att skriva en bra fotoartikel
om både (i förekommande fall) fotografen, hans bilder,
intentioner OCH hans kamera / linsval, vilka inställningar
han brukade ha osv ...
Men båda avdelningarna kan ta stort utrymme ...
Gäller att smidigt sammanfoga dessa,
vilket inom fotografi skulle kunna vara svårt
med tanke på teknikens oändliga utbud.
Sen beror det på vad det hela ska handla om ...
vad rubriken är ...
du kan fortfarande ta dina bilder o berätta om dina känslor med dom men du får det kanske lättare att göra det men en bättre kamera som gör det möjligt annars har du kanske inte kunnat göra det alls.
Jag förstår inte varför en bättre kamera eller teknik skulle vara ett hinder för förmedlande av känslor i bilder det är två skilda saker. Det grundlägga är att ser du inte bilden så kan du inte ta den oavsett kamera. Har du däremot fantasin o kan rigga ett blixtljus så kan du göra fantastiska bilder som verkligen skulle kunna visa dina innersta känslor o föremedla dom sedan om du använder ett levande ljus med en pappskiva som reflektorskärm eller tar en svag blixt med färgat filter på med spot på kvittar bara du får fram dina känslor o din tanke om bilden du tar.
Men oavsett bilden bygger på samma sak sedan urminnes tider komp,tid,bländare, film eller sensor.
Sedan följer en otålighet, en lust att gå vidare -och då menar jag, tillägnar man sig teknik på ett naturligare sätt, som ett adekvat redskap till ens intention och stil
, inte som ett fristående undersökande.
Det handlar ju inte om att såga all teknik utan att ta den till sig på rätt sätt som fotograf,
om man vill något med sina bilder. Teknik ska användas.
Den som gör tekniken till en sport i sig är inte längre inne i foto - tänkande utan i tekniktänkande.
Hälsa flickvännen att hon har stöd.
Jag fattar dock vad du menar – det är mycket tråkigt när fotografi övergår från uttryck och konstform till en dyr materialsport, men jag har svårt att koppla det till innehållet i denna podcast.
Du kan f.ö. lägga ner din nedlåtande attityd mot mig. Den leder ingen vart.
Han skriver ju att det tekniska inte får ta överhanden och styra fotointresset och fotograferandet -
eller så att det till och med kan döda en konstnärligt sökande fotografs intresse.
Bilden bygger på bländrare,tid,ljus o komposition idag o även förr dom grundläggande egenskaperna står för den största delen hur bilden blir precis som idag som förr.
Ang nämnda tekniker tilt o shift har funnits hur länge som helst, HDR liknande resultat har gjort i mörkrummet i urminnes tider,extremt kort skärpedjup där har kraftiga mikroskåp använts sedan länge även inne i människan kropp har det tagits bilder tänker på lennart Nilsson bilder bla, o blixtljus där har det alltid funnits uppfinningsrikedom.
Den stora skillnaden är att tekniken har blivit billigare o enklare att använda så fler kan komma att använda den men hur man än vänder o vrider så bygger bilden på bländare,tid,ljus o komposition o det kommer den alltid göra oavsett om kameran får ännu bättre DR,snabbhet,macro egenskaper osv.
Hur tid, bländare och ljus påverkar varandra i olika inställningar är en sak jag faktiskt haft problem med i olika kameror med olika rattar och knappar tillsammans med olika objektiv som passar olika kameramodeller, suck.
Bara att ställa ISO är en sak.
Men den här diskussionen handlar inte bara om det utan även (som jag tolkat Alf) om prylarna!
Alla uppgraderingar av kameramodeller. Alla fantastiska blixtar. Alla tjusiga magnesiumlegeringar
vars vikt ger fotografen rätt stabil känsla.
Alla nya program som avlöser varandra ...
Foto är fortfarande inget för fattiga.
och som jag tror har ett personligt skafferi av tekniska redskap som passar till just henne.
Jag tror inte att hon tillbríngar dagarna med att läsa fototeknik - nytt.
Det är Barbro von Malmborg!
Hon har finslipat sin stil som jag beundrar och irrar inte omkring och sneglar
på andra och verkar inte att experimentera med en massa prylar.
Känner henne inte, men detta är mitt intryck.
Hon går på sin egen känsla, sitt öga.
Har visat flera bilder i listan de senaste dagarna
och även haft utställningar mm.
Hennes redskap skulle antagligen inte fungera till mina egna bilder.
..
En som skriver till lika delar om sin hund och visar många bilder
och även bilder av Göteborg just nu i sin blogg -
och som även är som ett uppslagsverk vad gäller teknik är Mats Alm.
Han är ärlig och en sökande entusiast inför det tekniska,
som han behärskar att använda.
Han är inte rädd för teknik utan införlivar det med sina ideer.
Han är både fotointresserad och teknikintresserad.
Men den där förmågan har faktiskt inte alla.
Mats har hjälpt mig på traven ibland
men bara så mycket som bilden kräver, inte mer.
Undantag finns alltid.
liksom personligt bildberättande med jag - distans.
Okej. Själv har jag svårt att se den motsättning mellan bild och teknik som du målar upp.
Av ren nyfikenhet: jag förmodar att du själv inte använder en kamera från 1839. Ungefär vid vilket år anser du att den fortsatta tekniska utvecklingen blev helt ointressant?
Det är väl att vrida på begreppen.
Alf har hela tiden sagt att "Teknik tar för stort utrymme" och som jag tolkar det,
gör allt det tekniska demonstrerandet fotografi som konstart en o - tjänst.
När man tänker "Fotografi" ska man associera till Bild och inte till en massa nya
tekniska tjänster och prylar i första hand.
Tekniken hotar att äta upp bilden som genuin konstart och
bildens utveckling (Bilden i sig), i offentlighetens ljus.
Framhållandet av fototeknik kan locka tekniknördar
till fotokonsten som lägger tonvikt mest där
och omedvetet trampar de bildintresserade / nybörjare
på tårna och kanske kväver dem.
Behöver själv lära mig mycket!
Tycker att jag snavar bland allt det tekniska.
Det tar dagar bara att läsa så mycket att jag alls
vet vad ett tillbehör är för något,
sedan ytterligare dagar att läsa in hur
man använder det.
Hur ska man veta om det är värt att lägga pengar på
när man inte ens vet om det passar till just min
kameramodell,
hur stort mitt behov är av den här
nya saken som lanseras?
I butikerna är de sällan så insatta att man
får hjälp.
Det är kontakter som gäller för att förstå vad som
behövs.
Hur många har kontakter som bryr sig om
var man står och informerar?
OK, jag tolkar Alf på mitt sätt
men vi verkar ju inte vara oeniga.
Hoppas att ni inte tycker att det är förmätet av mig att utgå från att ni lyssnat på inslaget som ni kommenterar?
jag medger att min ljudteknik strejkar och att jag faktiskt inte hört det hela.
trots flera försök att få sammanhang i det därför droppliknande ljudflödet.
Därför har jag försökt hålla mig på en generellt kategorisk nivå.
Hoppas jag inte sårat någon.
Alltid gillat Magnus Fröderbergs tänkande och skrivande,
som står för inslaget i poddradion.
Det skrev du faktiskt bra Göran,
jag ger mig inte förrän jag hört allt.
Det var detta ljudkrångel som fick mig att gå hit istället.
Verk ser jättespännande ut, ska läsas. Skitnödigt namn, men det kan man ju leva med.
Dessutom kommer man bara behöva ha ett enda objektiv eller möjligen ett par eftersom det säkert kommer objektiv med en enda föränderlig "lins" - one size fits all.
Visst blir det fantastiskt! Men å andra sidan så är det ju redan det, så vem behöver de nyheterna kan man ju fråga sig, för frågan är väl om vi inte redan för längesedan hade allt vi någonsin kommer behöva för att producera alla de bilder vi kommer behöva i evighet.
Plenoptiska kameror finns också redan (lytro.com), men är inte så praktiskt användbara än.
"En del bilder idag skapas dessutom inte av fotografer utan det är digital mjukvara som bygger och komponerar bilderna i vissa fall med automatik. Där kan man verkligen fråga sig vad det gör med oss alla på sikt och hur vi ska förhålla oss till det"
Detta tål att tänkas på och det kanske Alf har synpunkter på?
och fastnade för dessa rader:
"How can the effects of human dealings on earth, in which an important part is played by relationships between science, power, politics, economics, law and technology, be depicted by artists? The work on show raises questions about the distinction between the natural and the artificial and at the same time offers both visual beauty and a display of photographic ingenuity."
Numera finns sådana blixtsystem från ca 2500 spänn och uppåt, vilket gör att de flesta kan ha råd med dem och då kommer den tekniken också bli tillgänglig för massmarknaden.