Olika motiv i ytterskärgården
Specialmotiv
Detta är den första delen i en artikelserie i två delar om att fotografera i ytterskärgården. Artikeln beskriver mina egna erfarenheter och tankar om fotografi vid randen till världens oceaner.
Den här artikeln började som en blogg och har blivit till av ren och skär lust. Lust och längtan att få komma ut i skärgården, ut till havet och att få ge sig ut på äventyr i det fria livet där bara man själv sätter gränserna. Efter att vi i familjen suttit hemma under vinterkvällarna och sett på bilderna ifrån somrarnas äventyr så har tanken vuxit fram,att det här är något som andra borde få uppleva. Det är tyvärr få förunnat att komma ut i ytterskärgården. Därför vill jag visa och berätta för andra vad vi har fått se där ute i ytterskärgården. Med den här artikeln vill jag inspirera andra att våga sig ut där Atlanten möter land.
"Född vid ett brusande hav".Evert Taubes barndomshem på Vinga utanför Göteborg 2005. Blåsigt väder.Nikon D70, 18-70 mm F3,5-4,5G. Avtonat gråfilter, underexponerad 2/3 s, RAW, 1/250 s, F/5, iso 200.
Det finns få platser i Norden där människan är så fri och oberoende men samtidigt så utelämnad till havets och naturens nycker som i våra ytterskärgårdar. Man tror att livet uppstod ur urhavet för 3,5 miljarder år sedan. Är det en slump att kroppens alla celler fortfarande har samma saltbalans som urhavet hade? Det kan inte i alla fall inte bara vara en slump att människan dras till det ljumma havet på sommaren? De flesta charterresorna lockar oss idag till exotiska platser med varma vatten som till exempel Medelhavet, Röda havet, Karibien, och Indiska oceanen. Men varför åka dit, under sommaren har ju vi vår egen exotiska skärgård! Hur många av oss har egentligen varit där ute på besök över natten?
Bränningar.Grönskären utanför Tjörn, Bohuslän 2006. Solsken. Eftermiddag. Blåst.Nikon D200, 18-70 mm, F/ 3,5 - 4,5 G. 1/400 s. F 5.6. - 0,7 EV, ISO 100. RAW, .
En svindlade tanke slår mig gång på gång när jag står därute vid randen av havet:
- Världens oceaner börjar här vid horisonten och där ifrån kan du faktiskt nå alla kuster på vår jord!
Att ta sig ut för att besöka ytterskärgården och att fotografera där är inte helt enkelt och kräver planering och intresse både för båtliv, foto och för den säregna naturen långt därute dit inga kommunala transporter går. Du bör ha en hyfsad fotoutrustning och vissa grundläggande fotokunskaper om du vill kunna ta bra bilder. Sedan måste du ha tillgång till en grundgående men sjövärdig båt som du kan sova över i för att kunna få solnedgångs och soluppgångsbilder. Om du tar med stativet så kan du dessutom ta nattbilder när fyrarna tänds! Du måste ha grundläggande kunskaper i navigation så att du säkert kan ta dig dit och hem från de grunda vattnen runt fyrplatserna som är fyllda grynnor och skär. Men mest av allt så måste du ha sunt förnuft. Lyssna på sjörapporten, så att du kan ta dig hem säkert. Ge dig aldrig ut ensam långt ut på havet. Det är säkrare om man kan hjälpas åt. Planera din resa i god tid innan, kanske redan på vintern så har du tid att drömma och läsa på ditt resmål. Var flexibel, vädret är kanske inte det bästa den helgen du planerat och då är det kanske bättre att ställa in och resa ut vid ett annat tillfälle.
Om landskap, molnformationer, väder och vind
"Måsregn". Yttre Tistlarna, Göteborgs södra skärgård 2006. Regndis.Nikon D2X, 18-70 mm, F3,5-4,5G, underexponerad 2/3 s, RAW, 1/160s, F/4.8, iso 100.
Skärgården är som gjord för landskapsfotografering. Dramatiken i bilden ökar med antalet molnformationer. Det gråmulna vädret ett ger mjukt ljus med låg kontrast och lätta skuggor. Högtryck med middagssol ger skarpa kontraster och hårda skuggor. Dimma kan ge fantastiska närbilder men tyvärr så försvinner ofta landskapet - bakgrunden in i dimman. Blåsiga dagar kan ge fantastiska molnformationer och höga vågor, men å andra sidan så kan det vara farligt att ge sig ut till havs då. Stilla dagar med lugnt vatten ger ofta fantastiska speglingar i havet, försök att fånga dom!
I ytterskärgården växlar väder och vind hela tiden. Under vår och försommar kan tjocka och dimma bildas oerhört snabbt i skärgården,ibland bara på några timmar. Solen värmer upp det kalla vattnet som kondenseras och lägger sig som ett lock över havet. Motsvarande värmeökning sker också på land, men eftersom värmen stannar kvar på land, så bildas där ett lokalt ett högtryck och vattnet - dimman trycks ut i skärgården. Stabilast väder har du under högsommarens högtryck när vind och temperatur är lika på land och i vattnet. Under högsommaren behöver du oftast bara tänka på plötsliga vindökningar upp till kuling när lågtrycken passerar. Oftast har man då mulet väder inne vid land, medan solen skiner i ytterskärgården. Värmen från havet skapar ett lokalt högtryck och trycker in molnen över land och solen skiner därute i skärgården! Under höstarna är ofta vädret ostadigt både på land och i skärgården eftersom värmeskillnaderna mellan land och hav är utjämnade och då gäller det att planera noga innan du tar dig ut! Kolla gärna vädret på nätet precis innan du ger dig av hemifrån!
För dig som gillar landskapsfotografering så passar ofta vindvinkel och normaloptik.
"Strandkålen blommar" Tistlarna, Göteborgs södra skärgård 2006. Vindstilla. Nikon D70, 18-70 mm F3,5-4,5G, underexponerad 2/3 s, JPEG, 1/60 s, F/4.5, iso 200.
Ljuset är annorlunda i ytterskärgården. De berömda Skagenmålarna drogs till Skagen på Danmarks norra udde på grund av det fantastiska ljuset. Eftersom de flesta öar är låga och kala så fungerar havet som en enorm reflexskärm framför allt på dagen. Effekten blir att ljuset kommer från alla håll mitt på dagen och jämnar ut skuggor och högdagrar. På morgnarna är ljuset ofta disigt på grund av morgondimmorna från havet, och sommarkvällarna är ljuvliga med mjukt fint ljus. Det är ingen slump att man får så många fina solnedgångsbilder i skärgården, kan en solnedgång vara fel? Det tycker i alla fall inte jag! Om man vill vara säker på att ta bra kvällsbilder, så kontrollera i almanackan när solen går upp och ner. Du har oftast bara någon timma på dig när du hittar det "rätta ljuset". Dramatiken i ljussättningen ökar några timmar före solnedgången och kulminerar ofta halvtimman innan solnedgången. Även under förmiddag och eftermiddag kan du få fina bilder om du har rätt ljus.
Att fotografera kan ju som bekant översättas med att "Skriva med ljus" En kanske mer korrekt översättning är " Skriva med fotoner - ljuspartiklar". Enkelt sagt kan man väl säga att naturligt vitt ljus bildas på solen när väteatomer fusioneras. En del av energin som frigörs vid denna kärnreaktion skickas iväg till vår jord som elektromagnetisk strålning inom det synliga ljusets våglängd. När ljuspartiklarna - fotonerna träffar föremål på jorden så avges en del av deras energi och de absorberas och/eller reflekteras. Vid försvagad kraft (energi) så ändras ljusets våglängd når de träffar föremål. Vid kollisionen så utsänds alltså ett ljus med en speciell fårg. Ändrad våglängd ger en speciell färg och skillnaden i styrka på ljuset ger en kontrastskillnad. Genom att "fånga in" eller projicera det reflekterade ljuset via kameraoptikens lins till vår bildsensor eller analoga film så skapar vi ett bestående tvådimensionellt digitalt eller analogt kemiskt avtryck av det som just hände på sensorn eller filmen.
För att jämna ut kontraster och färgintensitet så kan du använda olika typer av filter. Under soliga dagar så blir bilderna ofta bättre med polarisationsfilter, som tar bort störande reflexer och sprider ljuset mindre. Under grådagar och kvällar så kan du istället neutralisera kontrast och ljusskillnaderna mellan himmel och hav med ett avtonat gråfilter.
"Kaxig" Pater Noster utanför Marstrand. Klart väder. Nikon D2X, VR 70-200 mm F/2.8 G, converter 1.7 ggr, 1/400 s, F/6.7, RAW, underexponerad 2/3 bländarsteg, iso 100.
Fåglar
Fågellivet är rikt i ytterskärgården under vår, sommar och höst. På Västkusten hittar du nästan alltid de vanliga arterna fisktärna, havstrut, silltrut, gråtrut, ejder, storskarv, gravand, större strandpipare, skärpiplärka och storskrake. Exempel på ovanliga arterna som du kan få se är tobisgrissla, sillgrissla, tretåig mås, kentsk tärna, lunnefågel, praktejder, havsörn och alkekung. Under blåsiga höstdagar kan du dessutom få se stormsvalor som blåst hit från de Norska fågelbergen. För fågelfotografen är ytterskärgården ett således ett eldorado! Tänk på att fåglarna är känsliga för störningar under häckningstiden och det råder därför landstigningsförbud på många av öarna. Respektera fågelskyddet så att framtida generationer får uppleva detsamma som du!
Djur
"Sälkobben" Sälöfjord söder om Marstrand. Svag vind, klart väder. Nikon D70, 70-300 mm F4.0 -5.6, underexponerad 2/3, JPEG, 1/800 s, F/5.6, iso 200
Det finns bara några få arter av landlevande däggdjur i ytterskärgården. Harar kan du faktiskt möta på en del kobbar och skär. Vildminkar som rymt eller "befriats" från minkfarmer kalasar på fågelägg och ungar här ute under sommaren. Du hittar den här ute under bryggor och mellan stenarna i vattenbrynet. I havet på Västkusten finns det numera en livaktig knubbsälstam på flera tusen djur. Det är nästan omöjligt att missa dom om du bara spanar över grynnorna och skären! De ser ut som stora stenar i strandkanten på håll. Om du har riktig tur så kan du få se en grupp tumlare i havet. Tyvärr har antalet minskat drastiskt under senare år eftersom de fastnar i fiskeredskap och drunknar. Längs Kattegatt och Skagerack så beräknar man att det nu bara finns mellan 20 och 50 individer kvar.
Här använder du lämpligast långa teleobjektiv som ger stor förstoring och skapar jämna oskarpa bakgrunder som inte stör huvudmotivet.
Fiskar, kräldjur och blötdjur
Fisket har minskat betydligt under det senaste åren på grund av effektiva fartyg som tar stora fångster. För undervattensfotografen finns det dock fortfarande fina fotografiska smultronställen från Koster i norr till Nidingen i norra Halland. Kontakta ett dykföretag och skaffa UV-utrustning om du är intresserad.
Det finns få kräldjur finns ute i ytterskärgården. Men på några av öarna längst ut i havsbandet kan du hitta den ovanliga strandpaddan - stinkpaddan som faktiskt kryper istället för att hoppa.Det är kanske säkrast att krypa om man är en padda på en litet skär? Under dagarna gömmer de sig i skrevorna och under kvällarna kan du höra deras lockrop. Tar du med dig en ficklampa så hittar du snart massor av strandpaddor efter skymningen. På de större öarna i innerskärgården kan du få se huggorm och vattensnokar. Insekterna är relativt begränsade i arter och antal i ytterskärgården men det är också oftast myggfritt där ute!
Det finns en hel del blötdjur som blåmusslor, havstupaner och maneter i havet och längs lkipporna och stränderna i ytterskärgården. Akta dina bara fötter så att du inte skär dig på havtulpaner eler musselskal! Innan du kastar dig i det "stora blå" så bör du se till att du inte dyker i med huvudet i en brännmanet. Gör du det så är tyvärr den dagen förstörd...
Växter
Floran är minst sagt exotisk här ute. I tångvallarna vid stränderna växer bland annat gåsört, kvickrot, marviol, sodaört och trampört. Längs dessa hittar man också åkertistel, snärjmåra, renfana och gulsporre. På de steniga klapperstensstränderna hittar man du växter med havsklingande namn som strandkål, saltarv, strandråg, skörbjuggsört och strandkvanne. På strandängarna och i bergssprickorna finner du typiska kustväxter som saltmålla, trift, kustarun, dvärgarun, strandkrypa, kärringtand, revigt saltgräs, strandnarv, knutnarv, havsnarv och saltnarv. Ytterskärgården erbjuder den botaniskt intresserade fotografen annorlunda och sällsynta motiv. Eftersom öarna är låga så kan dessutom de naturliga bakgrunderna med ren himmel eller hav ge bilden ett lyft.
För växter, blötdjur, kräldjur och insektsbilder lämpar sig makroobjektiv, vidvinkelobjetiv och korta teleobjektiv bra. Dessa ger korta närgränser och jämna oskarpa bakgrunder så att man fokuserar på huvudmotivet.
"Sensuella Slättehälla". Hållö utanför Smögen. Högtryck. Nikon D2X, fisheye 10,5 mm F/2.8, 1/125 s, F/12, RAW underexponerad 2/3 bländarsteg
Eftersom ytterskärgården ständigt är utsatt för extrem erosion från väder, vågor och vind så har också naturen fått anpassa sig till de extrema förhållanden som råder härute. De slipade klipporna längs Västkusten består till största delen av granit. Granit är en djupbergart, som bildades för cirka hundra miljoner år sedan då magma djupt nere i jordskorpan genomgick en långsam avkylningsprocess och sedan utsattes för hårt tryck. Under årmiljonerna har de översta mjukare lagren slipats bort och graniten har pressats upp till jordytan. Den består av kiseloxidrika mineraler som fältspat och kvarts samt mindre mängder av t.ex. glimmer och pyroxen. Granitens färg beror på olikheter i mineralsammansättning och textur. I sluttningarna mot söder ser man klapperstensfält som inlandsisen dragit med sig och lämnat efter sig.
Till berghällar och klippor kan man med fördel använda vinvikeloptik som ger stora skärpedjup. Ibland kan ett fisheyeobjektiv med extrem bildvinkel och skärpedjup lyfta bilden till oanade höjder.
"Måseskärs gamla och nya fyr" Måseskärs fyrplats utanför Käringön, Bohuslän. Nikon D2X, 18-70 mm, F/3.5 -5.6 G, 18 mm brännvidd, 1/100 s, F/5, RAW, underexponerad 2/3, iso 100.
Människan har vistats i havsbandet i tusentals år, eftersom tillgången på föda alltid har varit rik här ute. Överallt i skärgården finner man lämningar från människan. På de höga bergstopparna hittar man bronsåldersrösen. Troligen har människan varit bofast året om här ute sedan medeltiden. När de stora djupgående bukiga Hansakoggarna sökte sig längs nya handelsvägar upp till Norge under medeltiden, fick de söka sig till allt djupare vatten, ibland utanför skärgården. Med sjöfarten uppstod behovet av bofasta lotsar och fyrvaktare med god lokalkännedom, så att sjömännen tryggt kunde nå sina nordliga hamnar på sin färd genom de riskabla vattnen. Många av dessa boplatser står kvar än idag. Var rädd om våra kulturskatter i ytterskärgården så att barn och barnbarn också får njuta av dom.
De fantastiska angöringsfyrarna långt där ute i havsbandet markerar gränsen för världen utanför. Här har familjer i hundratals år levt och kämpat för att vägleda sjömännen på deras färd längs våra vackra och livsfarliga kuster. Lotsar och fyrfolk har riskerat sina liv för att hjälpa sin nästa tryggt in i hamn. I storm och i stiltje har fyrarna alltid lyst för att ledsaga sjömännen.
Det är något visst med de gamla fyrplatserna som ligger oskyddade långt där ute i ytterskärgården. De har varit bemannade århundraden för att rädda sjöfararna från skeppsbrott. Stillheten och lugnet är fantastisk under fina sommardagar. När man går där runt där så kan man fantisera om hur livet var förr. Oftast bodde det tre familjer med barn därute året om, oftast cirka 20 -25 personer. Rutinerna var fasta och hierarkin mellan fyrmästare, fyrvaktare och fyrbetjänt var strikt. Livet kunde vara stundtals vara hårt i havsbandet. Fyren måste alltid lysa i alla väder. Mistluren som gick med ångmaskin skulle låta vid dimma. Fyren och lotsverkets hus skulle underhållas och båtarna skulle ses över regelbundet. Eftersom man arbetade i skift och hjälptes så hade man ändå tid över för fiske och jakt på sjöfågel och säl. Jakten och fisket gav extrainkomster som gick till mat och underhåll av redskap och egna båtar. Man tvingades till ett regelbundet letande efter vrakved så att man kunde värma upp de dragiga husen under vintern. Ändå måste en hel del koks och ved köpas iland. De många barnen skulle snytas, uppfostras och mättas. Man måste sköta trädgårdslanden så att man fick grönsaker och potatis. Vanlig matjord var en bristvara här ute och fick skeppas ut till fyrfolkets trädgårdar. I fyrfolkets trädgårdsland gödslade man med tång och kolaska från fyren. Det gällde att ha god grannsämja annars kunde det sluta med en katastrof där någon familj fick flytta. Moderna och självklara bekvämligheter som elektricitet, telefon, radio och TV kom in sent i fyrpersonalens liv. Mobiltelefoner och Internet infördes samtidigt som den sista fyrplatsen avbemmandes.
Som nästa led i "utvecklingen" är nu våra fyrar hotade av nedsläckning. Men visst behöver vi fortfarande se det varma skenet ifrån Nidingen, Vinga, Pater Noster och Måseskär, Hållö, Väderöbod och Ursholmen på väg hem ifrån Läsö, Skagen eller Norska Vestlandet! Man kan inte bara lita på GPS och annan elektronik, vad händer vid ett elhaveri? Läs mer om det spännande livet på fyrplatserna på Svenska Fyrsällskapets hemsida, http://www.fyr.org/
För fotografen är fyrarna, husen och människans lämningar populära och vackra förgrundsmotiv till bakgrunder av vackra himlar och brusande hav. Här passar den flexibla vidvinkelzoomen ypperligt, gärna med ett polaristationsfilter eller gråfilter påsatt!
"Innan stormen" Yttre Tistlarna, Göteborgs södra skärgård 2005. Solsken vid middagstid, frisk vind. Nikon D70, 18-70 mm, F/ 3,5 - 4,5 G. 46 mm brännvidd, 1/640 s, iso 360. RAW, 2/3 underexponerat.
Passa på att gå med i den nya gruppen Maritima Miljöer!
Om ni har ris, ros eller synpunkter och funderingar på den här artikeln så kommentera gärna nedan eller maila mig!
Del 2 Kommer att handla om praktiska tips och råd för fotografering i ytterskärgården
- Fotografering och båtliv
- Fotografiska perspektiv och linjespel i skärgården
- Kameror, objektiv och andra livsnödvändiga prylar
- Om jag nu inte har tillgång till båt
- Naturskydd och respekt för medmänniskor och natur
- Tid för tankar och livskvalitet
Den här artikeln började som en blogg och har blivit till av ren och skär lust. Lust och längtan att få komma ut i skärgården, ut till havet och att få ge sig ut på äventyr i det fria livet där bara man själv sätter gränserna. Efter att vi i familjen suttit hemma under vinterkvällarna och sett på bilderna ifrån somrarnas äventyr så har tanken vuxit fram,att det här är något som andra borde få uppleva. Det är tyvärr få förunnat att komma ut i ytterskärgården. Därför vill jag visa och berätta för andra vad vi har fått se där ute i ytterskärgården. Med den här artikeln vill jag inspirera andra att våga sig ut där Atlanten möter land.
"Född vid ett brusande hav".Evert Taubes barndomshem på Vinga utanför Göteborg 2005. Blåsigt väder.Nikon D70, 18-70 mm F3,5-4,5G. Avtonat gråfilter, underexponerad 2/3 s, RAW, 1/250 s, F/5, iso 200.
Det finns få platser i Norden där människan är så fri och oberoende men samtidigt så utelämnad till havets och naturens nycker som i våra ytterskärgårdar. Man tror att livet uppstod ur urhavet för 3,5 miljarder år sedan. Är det en slump att kroppens alla celler fortfarande har samma saltbalans som urhavet hade? Det kan inte i alla fall inte bara vara en slump att människan dras till det ljumma havet på sommaren? De flesta charterresorna lockar oss idag till exotiska platser med varma vatten som till exempel Medelhavet, Röda havet, Karibien, och Indiska oceanen. Men varför åka dit, under sommaren har ju vi vår egen exotiska skärgård! Hur många av oss har egentligen varit där ute på besök över natten?
Bränningar.Grönskären utanför Tjörn, Bohuslän 2006. Solsken. Eftermiddag. Blåst.Nikon D200, 18-70 mm, F/ 3,5 - 4,5 G. 1/400 s. F 5.6. - 0,7 EV, ISO 100. RAW, .
Svårtillgänglig men fantastisk ytterskärgård
En svindlade tanke slår mig gång på gång när jag står därute vid randen av havet:
- Världens oceaner börjar här vid horisonten och där ifrån kan du faktiskt nå alla kuster på vår jord!
Att ta sig ut för att besöka ytterskärgården och att fotografera där är inte helt enkelt och kräver planering och intresse både för båtliv, foto och för den säregna naturen långt därute dit inga kommunala transporter går. Du bör ha en hyfsad fotoutrustning och vissa grundläggande fotokunskaper om du vill kunna ta bra bilder. Sedan måste du ha tillgång till en grundgående men sjövärdig båt som du kan sova över i för att kunna få solnedgångs och soluppgångsbilder. Om du tar med stativet så kan du dessutom ta nattbilder när fyrarna tänds! Du måste ha grundläggande kunskaper i navigation så att du säkert kan ta dig dit och hem från de grunda vattnen runt fyrplatserna som är fyllda grynnor och skär. Men mest av allt så måste du ha sunt förnuft. Lyssna på sjörapporten, så att du kan ta dig hem säkert. Ge dig aldrig ut ensam långt ut på havet. Det är säkrare om man kan hjälpas åt. Planera din resa i god tid innan, kanske redan på vintern så har du tid att drömma och läsa på ditt resmål. Var flexibel, vädret är kanske inte det bästa den helgen du planerat och då är det kanske bättre att ställa in och resa ut vid ett annat tillfälle.
Vad finns det för olika motivtyper?
Om landskap, molnformationer, väder och vind
"Måsregn". Yttre Tistlarna, Göteborgs södra skärgård 2006. Regndis.Nikon D2X, 18-70 mm, F3,5-4,5G, underexponerad 2/3 s, RAW, 1/160s, F/4.8, iso 100.
Skärgården är som gjord för landskapsfotografering. Dramatiken i bilden ökar med antalet molnformationer. Det gråmulna vädret ett ger mjukt ljus med låg kontrast och lätta skuggor. Högtryck med middagssol ger skarpa kontraster och hårda skuggor. Dimma kan ge fantastiska närbilder men tyvärr så försvinner ofta landskapet - bakgrunden in i dimman. Blåsiga dagar kan ge fantastiska molnformationer och höga vågor, men å andra sidan så kan det vara farligt att ge sig ut till havs då. Stilla dagar med lugnt vatten ger ofta fantastiska speglingar i havet, försök att fånga dom!
I ytterskärgården växlar väder och vind hela tiden. Under vår och försommar kan tjocka och dimma bildas oerhört snabbt i skärgården,ibland bara på några timmar. Solen värmer upp det kalla vattnet som kondenseras och lägger sig som ett lock över havet. Motsvarande värmeökning sker också på land, men eftersom värmen stannar kvar på land, så bildas där ett lokalt ett högtryck och vattnet - dimman trycks ut i skärgården. Stabilast väder har du under högsommarens högtryck när vind och temperatur är lika på land och i vattnet. Under högsommaren behöver du oftast bara tänka på plötsliga vindökningar upp till kuling när lågtrycken passerar. Oftast har man då mulet väder inne vid land, medan solen skiner i ytterskärgården. Värmen från havet skapar ett lokalt högtryck och trycker in molnen över land och solen skiner därute i skärgården! Under höstarna är ofta vädret ostadigt både på land och i skärgården eftersom värmeskillnaderna mellan land och hav är utjämnade och då gäller det att planera noga innan du tar dig ut! Kolla gärna vädret på nätet precis innan du ger dig av hemifrån!
För dig som gillar landskapsfotografering så passar ofta vindvinkel och normaloptik.
Att fånga ljuset under olika delar av dygnet
"Strandkålen blommar" Tistlarna, Göteborgs södra skärgård 2006. Vindstilla. Nikon D70, 18-70 mm F3,5-4,5G, underexponerad 2/3 s, JPEG, 1/60 s, F/4.5, iso 200.
Ljuset är annorlunda i ytterskärgården. De berömda Skagenmålarna drogs till Skagen på Danmarks norra udde på grund av det fantastiska ljuset. Eftersom de flesta öar är låga och kala så fungerar havet som en enorm reflexskärm framför allt på dagen. Effekten blir att ljuset kommer från alla håll mitt på dagen och jämnar ut skuggor och högdagrar. På morgnarna är ljuset ofta disigt på grund av morgondimmorna från havet, och sommarkvällarna är ljuvliga med mjukt fint ljus. Det är ingen slump att man får så många fina solnedgångsbilder i skärgården, kan en solnedgång vara fel? Det tycker i alla fall inte jag! Om man vill vara säker på att ta bra kvällsbilder, så kontrollera i almanackan när solen går upp och ner. Du har oftast bara någon timma på dig när du hittar det "rätta ljuset". Dramatiken i ljussättningen ökar några timmar före solnedgången och kulminerar ofta halvtimman innan solnedgången. Även under förmiddag och eftermiddag kan du få fina bilder om du har rätt ljus.
Att fotografera kan ju som bekant översättas med att "Skriva med ljus" En kanske mer korrekt översättning är " Skriva med fotoner - ljuspartiklar". Enkelt sagt kan man väl säga att naturligt vitt ljus bildas på solen när väteatomer fusioneras. En del av energin som frigörs vid denna kärnreaktion skickas iväg till vår jord som elektromagnetisk strålning inom det synliga ljusets våglängd. När ljuspartiklarna - fotonerna träffar föremål på jorden så avges en del av deras energi och de absorberas och/eller reflekteras. Vid försvagad kraft (energi) så ändras ljusets våglängd når de träffar föremål. Vid kollisionen så utsänds alltså ett ljus med en speciell fårg. Ändrad våglängd ger en speciell färg och skillnaden i styrka på ljuset ger en kontrastskillnad. Genom att "fånga in" eller projicera det reflekterade ljuset via kameraoptikens lins till vår bildsensor eller analoga film så skapar vi ett bestående tvådimensionellt digitalt eller analogt kemiskt avtryck av det som just hände på sensorn eller filmen.
För att jämna ut kontraster och färgintensitet så kan du använda olika typer av filter. Under soliga dagar så blir bilderna ofta bättre med polarisationsfilter, som tar bort störande reflexer och sprider ljuset mindre. Under grådagar och kvällar så kan du istället neutralisera kontrast och ljusskillnaderna mellan himmel och hav med ett avtonat gråfilter.
Djur och Växter i ytterskärgården
"Kaxig" Pater Noster utanför Marstrand. Klart väder. Nikon D2X, VR 70-200 mm F/2.8 G, converter 1.7 ggr, 1/400 s, F/6.7, RAW, underexponerad 2/3 bländarsteg, iso 100.
Fåglar
Fågellivet är rikt i ytterskärgården under vår, sommar och höst. På Västkusten hittar du nästan alltid de vanliga arterna fisktärna, havstrut, silltrut, gråtrut, ejder, storskarv, gravand, större strandpipare, skärpiplärka och storskrake. Exempel på ovanliga arterna som du kan få se är tobisgrissla, sillgrissla, tretåig mås, kentsk tärna, lunnefågel, praktejder, havsörn och alkekung. Under blåsiga höstdagar kan du dessutom få se stormsvalor som blåst hit från de Norska fågelbergen. För fågelfotografen är ytterskärgården ett således ett eldorado! Tänk på att fåglarna är känsliga för störningar under häckningstiden och det råder därför landstigningsförbud på många av öarna. Respektera fågelskyddet så att framtida generationer får uppleva detsamma som du!
Djur
"Sälkobben" Sälöfjord söder om Marstrand. Svag vind, klart väder. Nikon D70, 70-300 mm F4.0 -5.6, underexponerad 2/3, JPEG, 1/800 s, F/5.6, iso 200
Det finns bara några få arter av landlevande däggdjur i ytterskärgården. Harar kan du faktiskt möta på en del kobbar och skär. Vildminkar som rymt eller "befriats" från minkfarmer kalasar på fågelägg och ungar här ute under sommaren. Du hittar den här ute under bryggor och mellan stenarna i vattenbrynet. I havet på Västkusten finns det numera en livaktig knubbsälstam på flera tusen djur. Det är nästan omöjligt att missa dom om du bara spanar över grynnorna och skären! De ser ut som stora stenar i strandkanten på håll. Om du har riktig tur så kan du få se en grupp tumlare i havet. Tyvärr har antalet minskat drastiskt under senare år eftersom de fastnar i fiskeredskap och drunknar. Längs Kattegatt och Skagerack så beräknar man att det nu bara finns mellan 20 och 50 individer kvar.
Här använder du lämpligast långa teleobjektiv som ger stor förstoring och skapar jämna oskarpa bakgrunder som inte stör huvudmotivet.
Fiskar, kräldjur och blötdjur
Fisket har minskat betydligt under det senaste åren på grund av effektiva fartyg som tar stora fångster. För undervattensfotografen finns det dock fortfarande fina fotografiska smultronställen från Koster i norr till Nidingen i norra Halland. Kontakta ett dykföretag och skaffa UV-utrustning om du är intresserad.
Det finns få kräldjur finns ute i ytterskärgården. Men på några av öarna längst ut i havsbandet kan du hitta den ovanliga strandpaddan - stinkpaddan som faktiskt kryper istället för att hoppa.Det är kanske säkrast att krypa om man är en padda på en litet skär? Under dagarna gömmer de sig i skrevorna och under kvällarna kan du höra deras lockrop. Tar du med dig en ficklampa så hittar du snart massor av strandpaddor efter skymningen. På de större öarna i innerskärgården kan du få se huggorm och vattensnokar. Insekterna är relativt begränsade i arter och antal i ytterskärgården men det är också oftast myggfritt där ute!
Det finns en hel del blötdjur som blåmusslor, havstupaner och maneter i havet och längs lkipporna och stränderna i ytterskärgården. Akta dina bara fötter så att du inte skär dig på havtulpaner eler musselskal! Innan du kastar dig i det "stora blå" så bör du se till att du inte dyker i med huvudet i en brännmanet. Gör du det så är tyvärr den dagen förstörd...
Växter
Floran är minst sagt exotisk här ute. I tångvallarna vid stränderna växer bland annat gåsört, kvickrot, marviol, sodaört och trampört. Längs dessa hittar man också åkertistel, snärjmåra, renfana och gulsporre. På de steniga klapperstensstränderna hittar man du växter med havsklingande namn som strandkål, saltarv, strandråg, skörbjuggsört och strandkvanne. På strandängarna och i bergssprickorna finner du typiska kustväxter som saltmålla, trift, kustarun, dvärgarun, strandkrypa, kärringtand, revigt saltgräs, strandnarv, knutnarv, havsnarv och saltnarv. Ytterskärgården erbjuder den botaniskt intresserade fotografen annorlunda och sällsynta motiv. Eftersom öarna är låga så kan dessutom de naturliga bakgrunderna med ren himmel eller hav ge bilden ett lyft.
För växter, blötdjur, kräldjur och insektsbilder lämpar sig makroobjektiv, vidvinkelobjetiv och korta teleobjektiv bra. Dessa ger korta närgränser och jämna oskarpa bakgrunder så att man fokuserar på huvudmotivet.
Formationer i bergrunden
"Sensuella Slättehälla". Hållö utanför Smögen. Högtryck. Nikon D2X, fisheye 10,5 mm F/2.8, 1/125 s, F/12, RAW underexponerad 2/3 bländarsteg
Eftersom ytterskärgården ständigt är utsatt för extrem erosion från väder, vågor och vind så har också naturen fått anpassa sig till de extrema förhållanden som råder härute. De slipade klipporna längs Västkusten består till största delen av granit. Granit är en djupbergart, som bildades för cirka hundra miljoner år sedan då magma djupt nere i jordskorpan genomgick en långsam avkylningsprocess och sedan utsattes för hårt tryck. Under årmiljonerna har de översta mjukare lagren slipats bort och graniten har pressats upp till jordytan. Den består av kiseloxidrika mineraler som fältspat och kvarts samt mindre mängder av t.ex. glimmer och pyroxen. Granitens färg beror på olikheter i mineralsammansättning och textur. I sluttningarna mot söder ser man klapperstensfält som inlandsisen dragit med sig och lämnat efter sig.
Till berghällar och klippor kan man med fördel använda vinvikeloptik som ger stora skärpedjup. Ibland kan ett fisheyeobjektiv med extrem bildvinkel och skärpedjup lyfta bilden till oanade höjder.
Fyrfolk och kulturhistoriska byggnader
"Måseskärs gamla och nya fyr" Måseskärs fyrplats utanför Käringön, Bohuslän. Nikon D2X, 18-70 mm, F/3.5 -5.6 G, 18 mm brännvidd, 1/100 s, F/5, RAW, underexponerad 2/3, iso 100.
Människan har vistats i havsbandet i tusentals år, eftersom tillgången på föda alltid har varit rik här ute. Överallt i skärgården finner man lämningar från människan. På de höga bergstopparna hittar man bronsåldersrösen. Troligen har människan varit bofast året om här ute sedan medeltiden. När de stora djupgående bukiga Hansakoggarna sökte sig längs nya handelsvägar upp till Norge under medeltiden, fick de söka sig till allt djupare vatten, ibland utanför skärgården. Med sjöfarten uppstod behovet av bofasta lotsar och fyrvaktare med god lokalkännedom, så att sjömännen tryggt kunde nå sina nordliga hamnar på sin färd genom de riskabla vattnen. Många av dessa boplatser står kvar än idag. Var rädd om våra kulturskatter i ytterskärgården så att barn och barnbarn också får njuta av dom.
De fantastiska angöringsfyrarna långt där ute i havsbandet markerar gränsen för världen utanför. Här har familjer i hundratals år levt och kämpat för att vägleda sjömännen på deras färd längs våra vackra och livsfarliga kuster. Lotsar och fyrfolk har riskerat sina liv för att hjälpa sin nästa tryggt in i hamn. I storm och i stiltje har fyrarna alltid lyst för att ledsaga sjömännen.
Det är något visst med de gamla fyrplatserna som ligger oskyddade långt där ute i ytterskärgården. De har varit bemannade århundraden för att rädda sjöfararna från skeppsbrott. Stillheten och lugnet är fantastisk under fina sommardagar. När man går där runt där så kan man fantisera om hur livet var förr. Oftast bodde det tre familjer med barn därute året om, oftast cirka 20 -25 personer. Rutinerna var fasta och hierarkin mellan fyrmästare, fyrvaktare och fyrbetjänt var strikt. Livet kunde vara stundtals vara hårt i havsbandet. Fyren måste alltid lysa i alla väder. Mistluren som gick med ångmaskin skulle låta vid dimma. Fyren och lotsverkets hus skulle underhållas och båtarna skulle ses över regelbundet. Eftersom man arbetade i skift och hjälptes så hade man ändå tid över för fiske och jakt på sjöfågel och säl. Jakten och fisket gav extrainkomster som gick till mat och underhåll av redskap och egna båtar. Man tvingades till ett regelbundet letande efter vrakved så att man kunde värma upp de dragiga husen under vintern. Ändå måste en hel del koks och ved köpas iland. De många barnen skulle snytas, uppfostras och mättas. Man måste sköta trädgårdslanden så att man fick grönsaker och potatis. Vanlig matjord var en bristvara här ute och fick skeppas ut till fyrfolkets trädgårdar. I fyrfolkets trädgårdsland gödslade man med tång och kolaska från fyren. Det gällde att ha god grannsämja annars kunde det sluta med en katastrof där någon familj fick flytta. Moderna och självklara bekvämligheter som elektricitet, telefon, radio och TV kom in sent i fyrpersonalens liv. Mobiltelefoner och Internet infördes samtidigt som den sista fyrplatsen avbemmandes.
Som nästa led i "utvecklingen" är nu våra fyrar hotade av nedsläckning. Men visst behöver vi fortfarande se det varma skenet ifrån Nidingen, Vinga, Pater Noster och Måseskär, Hållö, Väderöbod och Ursholmen på väg hem ifrån Läsö, Skagen eller Norska Vestlandet! Man kan inte bara lita på GPS och annan elektronik, vad händer vid ett elhaveri? Läs mer om det spännande livet på fyrplatserna på Svenska Fyrsällskapets hemsida, http://www.fyr.org/
För fotografen är fyrarna, husen och människans lämningar populära och vackra förgrundsmotiv till bakgrunder av vackra himlar och brusande hav. Här passar den flexibla vidvinkelzoomen ypperligt, gärna med ett polaristationsfilter eller gråfilter påsatt!
"Innan stormen" Yttre Tistlarna, Göteborgs södra skärgård 2005. Solsken vid middagstid, frisk vind. Nikon D70, 18-70 mm, F/ 3,5 - 4,5 G. 46 mm brännvidd, 1/640 s, iso 360. RAW, 2/3 underexponerat.
Passa på att gå med i den nya gruppen Maritima Miljöer!
Om ni har ris, ros eller synpunkter och funderingar på den här artikeln så kommentera gärna nedan eller maila mig!
Del 2 Kommer att handla om praktiska tips och råd för fotografering i ytterskärgården
- Fotografering och båtliv
- Fotografiska perspektiv och linjespel i skärgården
- Kameror, objektiv och andra livsnödvändiga prylar
- Om jag nu inte har tillgång till båt
- Naturskydd och respekt för medmänniskor och natur
- Tid för tankar och livskvalitet
Publicerad 2007-11-30.
Läs mer
Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.
Plusmedlemskap kostar 349 kr per år
Merläsning
Panelsamtal: Retuschör – Ett yrke på utdöende?
Föreläsning
Håller AI på att ta över produktionen av bilder – och vad innebär det för retuschyrkets överlevnad och för bildbranschen i stort? Bilddesign befinner sig just nu i en stor förändringsfas. Vilken roll spelar en yrkesutbildning för att driva utvecklingen åt rätt håll? Den 20 november bjuder Fotoskolan STHLM in till ett panelsamtal på Fotografiska med experter inom branschen som ger sin bild av framtiden.
Läs mer...
14 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Tack Tomas, för att du försöker sparka igång oss.
MVH Tomas Knutson
Mvh Lars
En obestämd fregattfågel är den enda fregattfågeln sedd i Sverige någonsin och det är extremt osannolikt att den kommer att dyka upp i Sverige.
Praktejdern är väl också ett gränsfall, extremt liten chans att man hittar en sån i skärgården.
Annars bra läsning.
mvh
Daniel
Risk för 08-invasion till sommaren?
Hilsen/Sture
Inspirerar säkert många till att försöka ta sig ut till det vi (du och jag) håller så varmt om hjärtat, våra yttre skärgårdar.
Avseende fågelarter (som Daniel reducerat), kan jag lägga till några (i alla fall på östkusten) vanliga. Svan, Silvertärna, Labb, Strandskata, Roskarl, Stenskvätta, Ängspiplärka, Skärsnäppa. Några ovanligare. Storspov, Småspov, Tordmule.
Ser fram mot del 2!
Mvh/Peter
mvh
Morgan
Kan bara säga att bilden från Vinga är helt fantastisk. Men som amatör, hur kunde du veta att du skulle underexponera? Säkerligen är detta inget problem för er som är kunniga, men jag begriper inte så mycket av detta.
Tack för en mycket trevlig artikel.
Nackdelen med digitala kameror är att de har lågt dynamiskt omfång, och de ljusa högdagrarna blir lätt utfrätta -vita. Jag underexponerar därför nästan alltid och "rättar till det" på RAw filen.i datorn sedan.
En fantastiskt fin artikel om ytterskärgården. Det luktar salt och tång om datorn och man hör måsarnas skrik och bränningarna som rullar in. Det måste ha tagit emot när du skrev att stativ kunde vara bra att ha????
Bästa hälsningar / Gunnar
Bästa hälsningar
Håkan
Just skärgårdsfotografering ligger mig varmt om hjärtat då jag är delvis uppväxt på en ö i Norra Roslagen och tillbringar mycket tid ute bland öarna och ytterskärgården.
Vill Du testa den delen av vår skärgård och behöver lokalkännedom och transport så säg till!