Nyheter
Svenska Fotografers Förbund drog tillbaka priset för Årets Fotobok 2023. Nu svarar Cato Lein och producenten Karin Starre.
Vi har rapporterat om att Svenska Fotografers Förbund återkallat priset för Årets Fotobok 2023, då det framkommit att boken, som är av Cato Lein, innehåller bilder som inte han har tagit.
Vi har sökt Cato Lein för en kommentar. Han svarar här tillsammans med producenten Karin Starre. Mailet nedan är helt oredigerat.
"Vi fick kännedom om att ett antal nyhetsorganisationer, förlag och andra instanser mottagit ett anonymt brev där det uppges att fem av bilder i fotografen Cato Leins bok Northern Silence (2022) inte har tagits av honom utan av etnologen och forskaren Ernst Manker (1893 – 1972) vilket skulle vara ett brott mot lagen om upphovsrätt. I det anonyma brevet som Cato Lein själv inte mottagit betecknas detta som en förolämpning mot minoritetsgruppen samerna samt en skymf mot hårt arbetande och seriösa fotografer. Ett ifrågasättande av Fotobokspriset 2023 samt ett arbetsstipendium från Konstnärsnämnden Cato Lein mottagit. Många anklagelser i ett brev som sprids, utan underskrift.
De bilder som den anonyme brevskrivaren ifrågasätter kom med i boken på grund av flera misstag som vi starkt beklagar. Här en bakgrund till det inträffade
Cato Lein hittade 2017 ett antal gamla negativ och superåtta-filmer på en loppis i Hemse på Gotland, gamla landskapsbilder från norra Sverige. Vid denna tid arbetade han med bilder han tagit under lång tid i sina hemtrakter i Nordnorge för sin kommande bok Northern Silence. Under arbetet använde, lekte och experimenterade han med detaljer från sitt loppisfynd. Det var ett sätt att inspireras och förtydliga för sig själv och för bokens formgivare, som är från Brasilien och inte har någon relation till nordiska miljöer, den ton och känsla han ville förmedla i sin bok.
Detta ledde till ett första misstag. Formgivarna och Cato Leins förläggare tog för givet att material skulle vara med i boken. När misstag uppdagades borde vi naturligtvis ha kommenterat i boken att den innehåller bearbetade arkivbilder tagna av en okänd fotograf. Så skedde inte, och det var vårt andra misstag
När det nu genom det anonyma brevet visat sig att bilderna är tagna av etnologen och forskaren Ernst Manker, vilket vi inte kände till, har vi tagit kontakt med hans nu 82-åriga son Jan Manker och vi vet att bilderna är tagna i Arjeplog, Jokkmokk och Vittangi kommun. Det visade sig att även Jan Manker har fått ett anonymt brev i detta ärende. Han bad oss ta kontakt med Nordiska museets arkiv om sin pappa Ernst Mankers material och frågor om dess upphovsrätt. När vi tog kontakt med arkivet meddelade enhetschefen där Magnus Åhrgren att även arkivet har fått ett anonymt brev med anklagelserna mot Cato Lein
Styrelsen för Nordiska museets arkiv ska nu ta upp ärendet för eventuell åtgärd. Vi vill med detta inlägg understryka att hela denna affär beror på ett misstag och att det inte finns något ont uppsåt från Cato Leins sida. I de böcker som finns kvar av upplagan kommer ett extra löst blad med information gällande de aktuella bilderna att infogas, på svenska och engelska.
Vi vill dock understryka att skulle boken ges ut i dag skulle bilderna utan tvekan efter förfrågan hos arkivet ingå i det tryckta materialet, den här gången med not om vem den ursprungliga fotografen är. Efter Cato Leins bearbetning och redigering av negativen har bilderna fått ett tydligt avtryck av hans egna bildspråk och specifika öga, de binder samman resterande bilder i boken. När vi nu bläddrar genom boken känner vi lika starkt som för ett år sedan att alla bilderna smälter samman i en helhet och representerar det gedigna arbete som bokverket Northern Silence också bedömts för. Cato Lein har en gedigen arbetserfarenhet och arbetar ständigt mot nya projekt och nytt material. Han har inget behov att plocka in andras bilder i sitt material om det inte finns en konstnärlig motivering till det. Åter igen det var ett stort misstag gällande den icke existerande noten. Men vi kan inte annat än reparera det.
Den anonyma skrivaren har aldrig kontaktat Cato Lein själv och brevet har förutom de instanser som beskrivs i inledande stycke även skickats till vänner och kolleger. Vi har ingen kontroll över spridningen och med anledning av övriga anklagelser i det anonyma brevet betraktar vi innehållet som grovt förtal och händelsen är polisanmäld."
Under kvällen svarade Karin Starre på några frågor via mail.
Hur många bilder rör det sig om?
– I boken rör det sig om fem bilder, utöver dessa har det funnits ytterligare två bilder på Instagram när boken kom, de bilderna försvann för länge sedan. De två bilderna är kopierade av den anonyma skrivare, men på Instagram fanns dessa bilder endast vid utgivningen av boken.
Kommer prispengarna för Årets Fotobok betalas tillbaka?
– Ja, sedan de anonyma breven började dyka upp tog vi direkt kontakt med berörda parter. Det rör sig bl a om Jan Manker (Ernst Mankers son), Nordiska Museets arkiv och styrelsen för Fotoförfattarna inom Svenska Fotografers Förbund. Vi har haft en god, vettig och konstruktiv kontakt med alla. Men vi har också all förståelse för att Fotoförfattarna inför 2024 års Fotobokspris vill värna priset. Det har av den anledningen återkallat priset och prispengarna på 40 000 sek som ska återbetalas. Vi anser dock fortfarande att Northern Silence är en bok som ger uttryck för Cato Leins mångåriga yrkeserfarenhet och konstnärskap och ser det som extremt olyckligt att de anonyma breven med dess efterdyningar inte har analyserats. Vi väntar dessutom på beslut från Nordiska Museets arkiv.
Vad händer nu?
– Den utsattheten vi upplevt de sista dagarna är svåra att beskriva. Vi kan inte mer än att säga att vi begått ett misstag. Cato Lein har som sagts inte behov av att använda andras bilder om det inte finns en konstnärlig motivering eller en kontex. Boken Northern Silence är vi extremt stolta över och så kommer det förbli. Utöver det har vi två kommande utställningar i Stockholm och Hardanger i Bergen. Vi arbetar just nu på en triologi den första boken ges ut under hösten. Vi ser framåt och har många olika och intressanta projekt framöver.
Hur mår Cato nu?
– Personligen mår Cato fruktansvärt dåligt. Det visar sig under en sådan stormande, kort och intensiv period vilka som är ens verkliga vänner. Det personer som känner Cato, hans gedigna yrkeskunskap och hans egenartade konstnärskap gällande det analoga, konstnärliga fotografiet – alla de personerna har stått vid vår sida och de betyder extremt mycket för oss just nu.
Göran Segeholm är skribent, fotograf och fotolärare. Han driver Bildspråket.se.
Vad är din reaktion?
– Jag tycker att det är tråkigt. Kanske tar jag åt mig lite extra eftersom jag var konferencier vid galan när Cato Lein fick priset, ett pris som vi alla nu i efterhand inser borde gått till någon av de andra fyra nominerade. Att tävla under falska förespeglingar är respektlöst mot alla som lägger så mycket kraft och tid på att vi ska ha ett fotobokspris i Sverige. Tänker också på att det förmodligen känns tråkigt för de anhöriga till fotografen vars bilder Lein kopierat.
När är det okej att använda andras bilder?
– Att använda fotografier som andra tagit för andra ändamål är inte särskilt ovanligt, och det kallas ibland för ”post photography”. Till exempel använde Anna Strand bilder hon köpt på en loppmarknad i Japan i boken Nagoya notebook som vann 2014. Skillnaden är att Anna Strand var helt öppen med hur hon arbetat, vilket gör att varken läsare eller jury hade någon anledning att känna sig lurade.
Vad betyder det när en känd fotograf gör så här?
– För fotosverige är det en het snackis idag, men imorgon betyder det nog inte så värst mycket. Alla förstår att människor kan befinna sig i situationer då de är svaga och fattar dåliga beslut. Värre är det nog för Cato Lein själv. Omvärlden kommer att se honom och hans verk i ett annat ljus, och det kan ta tid att återvinna ett förlorat förtroende. Med Northern Silence har Cato Lein arbetat i en tradition av subjektiv fotografi, vilket ställer höga krav på öppenhet och autenticitet.
35 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Givetvis klantigt att inte själv kolla att bilder man publicerar är ens egna om det nu är så det gått till. Men jag hoppas att det inte blir som förra gången då en tongivande och delvis stilbildande fotograf efter avslöjat fuskande till och med helt förnekades som inspirationskälla även i de fall där förlagans upphovsman var så uppenbar att de publicerade bilderna såg ut som bleka kopior. Lein är ju en duktig fotograf i sin genre oavsett detta kan jag tycka.
Så de upptäckte det inte ens för ett (1) år sen?
Om förklaringarna hade varit mer trovärdiga så skulle de spela roll för hur man ser på händelsen. Men jag har svårt att tro på att detta inte är medvetet gjort. Och om det verkligen vore en miss, varför har det inte upptäckts och påpekats av fotografen?
Lägg där till att fotografen själv publicerat flera av bilderna på sociala medier utan att ange rätt fotograf.
Som Göran S. säger är ju det som bör belysas av Caro och hans team. Stå för vad du gjort och be om ursäkt till dom andra tävlande som Cato medvetet förstört för. Tror verkligen någon på att en fotograf inte har koll på sina egna bilder som trycks i en bok? Som man tittar igenom gång på gång innan släpp.
”Nä jag missar att det finns flera bilder här som inte är mina”
Det behövs mediaträning om felet man gjort inte är ett misstag.
Till GP har han sagt " Jag hade ingen aning då om att det fanns en riktig fotograf bakom".
Hur tolkar man det ??
Att lägga in Mankers bilder har inte minskat arbetsbördan för Lein med boken, sannolikt (jag har inte sett bilderna) inte heller tillfört något extra konstnärligt värde och knappast varit nödvändigt för att fylla ut boken med bilder.
Det framstår verkligen som oförståeligt slarvigt av Cato Lein att genom hela framställandeprocessen och lanseringen av boken inte hantera det uppenbara att några bilder i boken är en annan fotografs, men frånvaron av uppenbar vinst för Cato Lein med att inkludera bilderna i boken tycker jag ändå ger viss trovärdighet åt Lein och Starres förklaring.
/F
https://www.sydsvenskan.se/2024-03-13/darfor-frantas-cato-lein-priset-for-arets-fotobok/
Slutsatsen är väl då att det man med säkerhet kan säga är att att upphovsmannen inte är Cato. Möjligen är de tagna av Manker vilket man kan få veta om det finns en kopia i museets arkiv (negativen hade ju uppenbarligen hamnat på loppis...)
Men hur är det med spridningen? Hur spridda är uppgifterna i det anonyma brevet? Vi har väl bara andrahandsuppgifter än så länge?
”Flera bilder i Cato Leins bok ”Northern silence” är tagna av en annan fotograf. Efter avslöjandet uppgav Cato Lein att det berodde på ett missförstånd mellan honom, hans franske förläggare och formgivarna på Island.
Det dementerar nu förläggaren André Frère och får stöd av Cato Lein själv.
”Det var inget missförstånd. De visste ingenting om detta. Allt ligger på mig”, skriver han i ett sms till GP.” https://www.gp.se/kultur/cato-leins-forlaggare-jag-blev-forbluffad-.e9da0d94-4685-4c8d-b9ae-2038f3370f02