Profoto anklagar Godox för patentintrång
Profotos VD Anders Hedebark är beredd att ta till rättsliga åtgärder för att stoppa Godox V1 som har stora likheter med Profoto A1 (som syns i bilden).
Sedan blixten Godox V1 presenterades på Photokina i höstas har Profoto försökt övertyga Godox om att inte lansera blixten på marknaden. Nu hotar de med att stämma Godox för patentintrång för att få stopp på blixten.
Som vi skrev nyligen har Godox V1 stora likheter med Profoto A1 som lanserades 2017. Båda har runt blixthuvud med en fresnellins, magnetfäste för ljusformare och led-inställningsljus.
– Vi pratade med Godox på Photokina i höstas och har kommunicerat med dem sedan dess. Det är extremt osnyggt att kopiera rakt av, säger Anders Hedebark, VD för Profoto.
Handlare, tillverkare, uthyrare och importörer riskerar att stämda om de marknadsför Godox V1.
Godox V1 och Profoto A1
Profoto A1 tog 4 år att utveckla. Profoto har väntande patent som för det runda magnetfästet för tillbehör och led-belysningen. Det rör sig totalt om sju patent för konstruktionen och sju mönsterskydd för designen.
– Vi lägger ner mycket tid och pengar på utveckling och kommer att skydda våra investeringar. Vi har konstruerat ett ljushuvud som ger ett snyggt ljus till skillnad mot andra tillverkare som optimerat exponeringen inom bildytan. Förutom marknadsföring så lägger vi även resurser på att utveckla marknaden. Vi har inte bara krattat manegen för Godox, utan plogat och asfalterat och putsat med tandborste så att det är friktionsfritt för dem, säger Anders Hedebark med eftertryck.
Profoto investerar 10 procent av sin försäljning i produktutveckling. Anders Hedebark påpekar att det är få tillverkande företag som når denna nivå.
– Detta är en viktig principfråga. Det har hänt förr att vi blivit kopierade och då har vi ibland agerat och ibland låtit det vara, men vi har aldrig sett en så flagrant kopiering förut. Vi är ett svenskt bolag som anställer svenska ingenjörer. Det känns som vi har en skyldighet att agera, säger Anders Hedebark.
Profoto håller på att etablera ett kontor i Kina som bland annat kommer att bevaka vad som händer i den kinesiska fotobranschen.
Fakta om Profoto
Profoto startade i Sverige 1968 och visade då upp sitt första blixtaggregat Pro-1 på Photokina-mässan i Köln. Företaget har vuxit gradvis fram till 2013 då lanseringen av den batteridrivna blixten Profoto B1 gjorde att omsättningen ökade snabbt från 250 miljoner kronor till 700 miljoner idag. 10 procent av försäljningen investeras i produktutveckling och gör att Profoto kunnat öka sin utvecklingstakt under senare år. Den senaste produkten är den kompakta batteridrivna studioblixten Profoto B10. VD Anders Hedeback har arbetat på Profoto i 22 år och jobbade dessförinnan på Hasselblad.
Fotosidan produktdatabas
Omdömen från medlemmar, testbilder och produktinformation
44 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Men den kinesiska jätten Glufsglufs roffar nog åt sig det mesta.
Jag har bytt ut mina Canonblixtar mot en Godox-utrustning för att de är billiga och bra.
Profotos grejor har högsta kvalitet för professionell verksamhet men de är dyra.
Finns det något relevant patent de brutit så OK. Annars tycker jag Profoto bör kunna leva på bättre produkter (om de nu är det) istället för att stänga ute konkurrens mha fåniga patent.
Om något är det väl Profoto som är "glufsglufs". Förstår inte vad tillverkningslandet har med saken att göra.
Citat från PRV.
Om ett företag, eller privatperson, har lagt ner forskning (och därmed mycket pengar) för att lösa ett tekniskt problem så vill man naturligtvis inte att andra skall kopiera produkten. Skulle det vara fritt fram att kopiera produkten skulle de som skapat produkten snart gå i konkurs.
Konkurrens är bra om en tillverkare tar fram en produkt som löser ett annat problem eller utvecklar produkten.
Profoto har c:a 60 anställda i Sverige som bla forskar och utvecklar produkterna. Om andra företag kopierar de resultat profoto kommit fram till betyder det att forskningen är bortkastade pengar. Det i sin tur betyder att profoto inte kan ha lika många anställda längre.
Ja, patent är bra.
På vilket sätt är Profoto ”glufs-glufs”?
Det jag skrev var att det är fåningt och inte gynnar konsumenten om de enda "intrången" är ett runt huvud och magnetfäste - vilket man väl knappast kan anse vara en innovation då det finns i blixtsammanhang sedan tidigare?
Om ProFoto ska stämma företag på pengar pga idéer de själva snott så tycker jag de är glufsglufs ja.
Tycker ni verkligen själva att det är bra? Eller handlar det bara om att det ena företaget är från Sverige och att det andra är från Kina?
(Som jag även skrev så tycker jag de gör rätt OM det handlar om andra tekniska innovationer som blivit kopierade.)
Huruvida Profotos patent är fånigt kan jag inte bedöma eftersom jag inte har läst det. Man kan inte utgå från att ett patent är fånigt baserat på en ytlig artikel på FS.
Dessutom finns det ju en oppositionstid, under vilken vem som helst, som har intresse för det, kan opponera sig mot patentet. Man kan klaga på att texten i patentansökan inte tillräckligt väl beskriver uppfinningen, man kan klaga på att den alltför mycket liknar något som redan är uppfunnet (det behöver inte finnas patent på det, det räcker att det är allmänt känt), att det sökta patentet tillför för lite till redan befintliga konstruktioner eller att det är trivialt för en tekniker, som känner till branschen, att komma fram till samma sak som uppfinningen.
Ett exempel, som förmodligen aldrig förekommit: Någon kommer på att man kan skapa en penna genom att stoppa in ett grafitstift i ett rör av trä. Gick säkert att patentera, när det hände en gång i tiden. Sen kommer någon på att man kan måla träet, för att pennan ska se finare ut. Lär inte gå att patentera, för det är alltför uppenbart. Sen kommer någon på att man kan ha stiften lösa inuti en mer avancerad penna, där man matar fram stift efterhand, så man slipper vässa pennan. Läge för patenterbarhet igen.
Jag vidhåller att patent aldrig bedöms med avseende på fånighet. Jag har själv varit inblandad i ett antal patentansökningar. Vissa har godkänts och andra inte. Ett vanligt skäl till underkännande är att det finns prior art. Men den patentgranskare som skulle avslå en ansökan med motiveringen "Fånigt!" blir inte långvarig på sitt jobb. Det kan jag lova. :-D
Den som gjorde första speedlighten borde haft större chans att skydda sin design.
Det faller tillbaka på vad man lägger för värde i ordet "fånigt".
Sedan så tror jag Profotos investeringar ändå ger utdelning. Jag är ganska säker på att deras blixt ger ett betydligt bättre ljus tack vare materialval och finish. Och inte minst gedigen kunskap och bakgrund. Vidare så lär kvalitén vara bättre och som yrkesfotograf borde valet vara ganska lätt.
För om det bara handlar om formen så borde dom väl insett att fler skulle ta efter ungefär samma dag som pressreleasen.
Det är samma med patent. Den tekniska lösningen måste vara tidigare okänd för allmänheten (själv har man ju vetat om den ett tag, när man utvecklat den) och så måste den ha så kallad verkshöjd. Den måste allså vara en tillräcklig förbättring av något annat, för att det ska "vara lönt" att patentera den. Vad detta är avgörs från fall till fall.
Att konstruera den första fyrväxlade växellådan, när det bara finns treväxlade, kanske inte anses ha verkshöjd nog, då en tekniker som vet hur man gör en treväxlad kan förväntas inse hur man sätter i två hjul till och får en fyrväxlad. Men att gå vidare till en automatisk växellåda är definitivt patenterbart.
För att nu ta ett exempel bland sånt som redan är uppfunnet.
Deras uttalande om den krattade manegen är säkert för att få även de som inte sysslar med produktutveckling till vardags att förstå vad det handlar om. Eller förhoppningsvis förstå.
Oavsett så tror jag fortfarande att Profotos blixt är överlägsen av flera anledningar och bör inte vara oroliga i långa loppet.
(Siffrorna är tagna ur luften för att illustrera principen).
I vilket fall som helst så håller jag tummarna för Profoto i det här ärendet.