Att bevaka primärvalen i USA innebär massor av bilder på välkammade män i talarstolar framför den amerikanska flaggan. Thomas Nilsson smög sig in bakom och fick en annorlunda bild som slogs upp stort i tidningen.
Thomas Nilsson är fotografkorrespondent i USA sedan mitten av 1990-talet. Tidigare jobbade han för Expressen och nu har han kontrakt med norska VG. Det innebär att han flänger runt över den amerikanska kontinenten nästan varje dag.
Det kanske är så att det känns unikt för nyhetsfotografer om har erfarenhet om hur svårt det är ta sig in och bli kvar i förbjudna områden, vad vet jag?
För oss utan den erfarenheten är det en helt random bild där man inte ens känner igen folket på.
Kul för honom att han fick den såld men det är nog få som ser den som det minsta unik.
Magnus skrev: "Framgår inte det av Thomas blogginlägg?"
Thomas må tycka att hans bild är unik (med tanke på hur svårt det var att ta sig in bakom scenen). Men det är du som sätter rubriken. Bilden i sig är ganska ingetsägande tycker jag därmed ser jag inget unikt med den. En grupp människor i en lagerlokal.
Det är som jag tog mig in i ett skyddat militärt område och tog en bild på skog där. Bara skog, inget mer. Är bilden unik då bara för att den var tagen på ett förbudet område?
Timour: Poängen är liksom att det här inte bara är en "en grupp människor i en lagerlokal" - det är en mycket, mycket ovanlig bild av en mycket känd (och extremt omstridd) politiker. Följer man amerikansk politik och rapporteringen av den så, ja, då är det här en ytterst ovanlig för att inte säga unik bild.
Försök hitta en liknande bild av Newt Gingrich så får du se hur "vanlig" den här bilden är ... :-)
Vi här i Sverige är - jämfört med de flesta andra länder - ganska bortskämda med informella och lättillgängliga politiker. Även om det har blivit mer kringskuret här också.
Jag kan inte heller se värdet i den här bilden. Varken bra vinkel eller något komprometterande i fotot som skulle göra det värt att posta i en tidning. Möjligtvis om han lyckats fota Newt få ett blowjob av son utomjording till fru istället för kli bakom örat.
Om detta är vad tidningar postar som nyhetsfotografier så är det kanske dags att lägga ner tidningen. Eller ge mig pengar istället och skita i fotografier över huvudtaget.
Men självklart är det ju positivt för fotografen att han får pengar för sin bild, grattis. Konstigt att jag aldrig blir erbjuden pengar för något jag skapar, det är minst lika bra i mina ögon.
Timour: Det finns bilder som har ett värde annat än det estetiska. De kan ha ett nyhetsvärde, de kan vara unika: som sista bilden på Marlyn Monroe. Den här bilden är ovanlig.
Detta är ju en väldigt bra nyhetsbild!
Den berättar om nederlaget för Newt i primärvalet i Florida. Och att få bilder som ingen annan har (och dessutom bra bilder) är väldigt svårt när det är 100-tals journalister på plats.
Thomas är en lysande fotograf som vunnit priser för sina bilder från USA.
Att våga ta sig in på förbjuden mark är starkt gjort. Thomas kunde lätt ha blivit av med sin akreditering och i fortsättningen bli bannlyst att få följa cirkusen kring Mitt och Newt och grabbarna.
Det känns som många har ganska dimmiga begrepp om hur oerhört genomarbetade amerikanska politiska kampanjer på den här nivån i allmänhet är, och hur välregisserade de ofta är ut i minsta detalj.
Man är enormt noga med att styra fotografers arbete så det bara blir exakt den typ av bilder man vill ha - där politikern i fråga ler, skakar händer, ser kraftfull ut, håller tal och pekar med hela handen, ser bestämd ut ... Osv, osv. Och bara avbildas i de vinklar man anser gynnsamma. Bilder av en trött gäspande kandidat, eller en bild där kandidaten ser ut att behöva hjälp med något - det finns inte sällan en mindre armé av medhjälpare, säkerhetsvakter och andra som hindrar sådant. Utrymme för spontantitet eller någon slags mänskliga sidor hos kandidater - inte välkommet, extremt svårt att få och därmed ovanligt.
Så när en fotograf lyckas kringgå alla begränsningar och hårdhänta medhjälpare och få en bild av en kandidat där denne framstår som en någon slags relativt normal människa - då blir den bilden ovanlig.
Anders, det finns ett stort avstånd mellan "inte fick vara" (utifrån lagstiftning eller ordningsföreskrifter) och "där politikerns PR-människor inte ville ha honom" ... :-)
Politiker är under sitt arbete offentliga personer, och politiker som rör sig i sitt arbete bevakas. Att det sedan finns en skog av PR-konsulter och spinndoktorer som gör allt för att vinkla bilden av politiker hör till sådant både skrivande och fotograferande journalister skall tränga igenom - annars kan man lika gärna bara publicera det PR-material politikerna själva skickar ut.
Jag förstår din tanke, men måste säga att det här är ett glasklart fall av vanligt enkelt hederligt journalistiskt arbete. En politiker fångad mitt i sitt kampanjarbete - hur skulle man kunna få det till en kränkning?
Tråkig attityd många verkar ha till bilden. Måste bilden vara estetiskt snygg eller avbilda något anmärkningsvärt för att vara intressant? Det är en väldigt annorlunda bild från politisk bevakning och situationen är uppenbarligen väldigt svår att få access till. Ju färre tillrättalagda och PR-styrda bilder i pressen, desto bättre avspeglas verkligheten. Varför sån negativ attityd till det? Skönt att någon undviker mönstret med tighta intetsägande porträtt från presskonferenser och debatter.
Ursäkta för språket. Kanske bilden ser inte spännande ut för att vanliga estetiska koder som brukar gestalta hur viktiga och märkvärdiga politikerna är, är borta här, och därför politikern ser ointressant ut. Fast som fler har sagt det är just det vardaglighet inom en kampanj som gör att bilden är intressant.
Bilder måste ibland ses i ett större sammanhang än bara som enskilda exponeringar. Skolas man enbart efter Fotosidans album där bilder aldrig sätts i ett sammanhang utan lever på kommentarer och betygsättningar kan det vara svårt att ta in budskap, attityder och strömningar i annat form-och bildspråk.
Det är helt naturligt, men ju mer man tittar och deltar desto mer lär man sig.
Är det inte precis sådana här nyheter som får andra fotografer att triggas upp i en ribba där de mer och mer stalkar kändisar och blir ett stort irritationsmoment, egoistiskt nog bara för att tjäna sig slantar.
ANNONS. Som Plus-medlem kan du styra hur mycket du vill se dessa annonser
Hej! Vi ser att du kör med AdBlock. Vi förstår att man kan ogilla annonser men det är en viktig
inkomstkälla för att driva denna sajt och täcka de kostnader vi har. Om du inte vill slå av
Adblock för just Fotosidan så stöd oss gärna genom att till exempel köpa
ett Plus-medlemskap.
20 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Blir nog mest förvånad över att det öht är förbjudet att ta sådana här bilder – och att de därmed är att betrakta som "unika". Känns lite fånigt.
För oss utan den erfarenheten är det en helt random bild där man inte ens känner igen folket på.
Kul för honom att han fick den såld men det är nog få som ser den som det minsta unik.
Thomas må tycka att hans bild är unik (med tanke på hur svårt det var att ta sig in bakom scenen). Men det är du som sätter rubriken. Bilden i sig är ganska ingetsägande tycker jag därmed ser jag inget unikt med den. En grupp människor i en lagerlokal.
Det är som jag tog mig in i ett skyddat militärt område och tog en bild på skog där. Bara skog, inget mer. Är bilden unik då bara för att den var tagen på ett förbudet område?
Försök hitta en liknande bild av Newt Gingrich så får du se hur "vanlig" den här bilden är ... :-)
Vi här i Sverige är - jämfört med de flesta andra länder - ganska bortskämda med informella och lättillgängliga politiker. Även om det har blivit mer kringskuret här också.
Om detta är vad tidningar postar som nyhetsfotografier så är det kanske dags att lägga ner tidningen. Eller ge mig pengar istället och skita i fotografier över huvudtaget.
Men självklart är det ju positivt för fotografen att han får pengar för sin bild, grattis. Konstigt att jag aldrig blir erbjuden pengar för något jag skapar, det är minst lika bra i mina ögon.
Den berättar om nederlaget för Newt i primärvalet i Florida. Och att få bilder som ingen annan har (och dessutom bra bilder) är väldigt svårt när det är 100-tals journalister på plats.
Thomas är en lysande fotograf som vunnit priser för sina bilder från USA.
Att våga ta sig in på förbjuden mark är starkt gjort. Thomas kunde lätt ha blivit av med sin akreditering och i fortsättningen bli bannlyst att få följa cirkusen kring Mitt och Newt och grabbarna.
Man är enormt noga med att styra fotografers arbete så det bara blir exakt den typ av bilder man vill ha - där politikern i fråga ler, skakar händer, ser kraftfull ut, håller tal och pekar med hela handen, ser bestämd ut ... Osv, osv. Och bara avbildas i de vinklar man anser gynnsamma. Bilder av en trött gäspande kandidat, eller en bild där kandidaten ser ut att behöva hjälp med något - det finns inte sällan en mindre armé av medhjälpare, säkerhetsvakter och andra som hindrar sådant. Utrymme för spontantitet eller någon slags mänskliga sidor hos kandidater - inte välkommet, extremt svårt att få och därmed ovanligt.
Så när en fotograf lyckas kringgå alla begränsningar och hårdhänta medhjälpare och få en bild av en kandidat där denne framstår som en någon slags relativt normal människa - då blir den bilden ovanlig.
Politiker är under sitt arbete offentliga personer, och politiker som rör sig i sitt arbete bevakas. Att det sedan finns en skog av PR-konsulter och spinndoktorer som gör allt för att vinkla bilden av politiker hör till sådant både skrivande och fotograferande journalister skall tränga igenom - annars kan man lika gärna bara publicera det PR-material politikerna själva skickar ut.
Jag förstår din tanke, men måste säga att det här är ett glasklart fall av vanligt enkelt hederligt journalistiskt arbete. En politiker fångad mitt i sitt kampanjarbete - hur skulle man kunna få det till en kränkning?
/J
Det är helt naturligt, men ju mer man tittar och deltar desto mer lär man sig.
http://digitaljournalist.org/issue0810/callie-bp.html
Ett antal "unika" bilder på Obama, bl.a. där han sover på soffan, tagna under presidentkampanjen.
"Kamningsbilden" känns fortfarande ganska vanilj.