Det jag kommer att tänka på är, när tar denna rättighet (kontraheringsfrihet har jag för mig att det kallas) att vägra personers vistelse i exempelvis en butik när denne fotograferar, till att bli diskriminering? Jag antar att det räknas som diskriminering om man nekar en färgad person tillträde?

En väldigt bra video hur som helst. :)

I exemplet med ICA vid ca 3:35 säger de att polis och ordningsvakt har rätt att ta bort bilder, ingen annan ICA-anställd får begära att du tar bort redan tagna bilder.

Nu blir jag frågande, jag har läst och kanske även sett något klipp där Mattias säger att det är endast domstol som får döma att bilder ska tas bort då man fotograferat något som man inte fick fotografera, alltså inte polis eller ordningvakt.

På moderskeppets egen hemsida kom man fram till att det behövs åklagarbeslut för att polisen ska ha rätt att ta bort bilder. Men, varför skulle de göra det om de kan användas som bevis, var nästa fråga.

Vad jag vet är det endast åklagare som har rätt att ta bort bilder från ett minneskort. Tyvärr råder det många missuppfattningar just här. Många poliser tror, men har ej rätt.. //Mats

Vad det gäller Polis, ordningsvakt samt skyddsvakt är att vi kan be fotografen raderera bilden på plats. Om inte fotografen vill göra detta kan vi beslagta minneskortet och lämna detta till utredning/åklagare. Vi får aldrig radera någon bild direkt utan detta måste en domstol besluta om. Jag själv i min yrkesroll har aldrig haft något problem med detta. Man går ofta fram till fotografen och upplyser honom/henne om att det är fotoförbud och vi skulle vilja se vad de fotograferat. Ofta behövs inte bilder raderas men om så är fallet förklarar vi varför det måste ske. Nu med digitaltekniken har allt blivit mycket lättare, förr med film skickade vi filmen för framkallning för att bedömma om allt var ok,därefter skickade vi hem fotona till fotografen, allt på vår bekostnad.

Låt dom radera på plats sen är det bara att köra tex
RescuePro när man kommer hem ;-)

En bra grundinfo, även om man lätt får intryck av att en s.k. gatufotograf som jag, bara är ute efter att plåta det extremaste, som ligger på gränsen till det tillåtna, vilket ytterst sällan är fallet.
Det handlar ju mer om att "frysa ett ögonblick" av vardagen.
"Glassexemplet" håller inte tycker jag. Jag jobbar på bibliotek, där vi har glassförbud, hundförbud, varmkorvförbud m.m. (!) men jag ser inte det som ett generellt fotoförbud.
En viktig passus i nya fotolagen är väl även att man inte får "fotografera en person på platser där man inte förväntar sig att bli fotograferad", t ex i duschen på ett badhus, i omklädningsrum eller provrummet i en butik.
En enkel tumregel, om man inte är extremfotograf, är helt enkelt: "Skulle du själv vilja bli fotograferad i den här situationen?". Om inte, ge fan i att plåta!

Nils:
Skogar, åker, mm torde väl falla under Allemansrätten? Känns därför svårt att införa ett fotoförbud där?

Vad gäller tomter etc, så är det säkert lättare att införa förbud, OM du befinner dig på tomten. Att stå precis utanför tomt, fabrik, kommunal verksamhet, etc går däremot alltid bra. Undantaget är, som Göran nämner ovan, militära och civila skyddsobjekt med fotoförbud (vilket inte alla skyddsobjekt har, t.ex. kärnkraftverken).

Får jag publicera en bild på min hemsida då? Det sas ju att man inte får använda bilden i marknadsföring av en produkt. Räknas jag som fotograf som en produkt? Jag är ju ett företag.

Får jag göra ett litet tryckt häfte men bilder jag tagit på människor?

Måste jag ha tillstånd från alla som är med på bilden?

Gustav: Utan att veta så kan väl anledningen till att man inte får ha systemkamera vara att du då kan ta bilder och sedan sälja dem. Medan en bild från en mobil eller kompakt knappast går att göra några större pengar på.

Men man får alltså lägga upp en bild man har tagit, med människor på, på tex fotosidan eller sin blogg och dyl. utan deras egentliga tillåtelse? Bara den inte är "kränkande"?

Undrar också hur mycket av detta som kan överföras på rörliga bilder. Är det någon skillnad på material som jag har stillbilder av respektive rörliga bilder av? Jag kan ju lätt slå över till filmläget i min 5D Mark II, men om rättsläget därmed ändras...

Sedan, för att tala om något helt annat, så får Youtube-videor vara 10 minuter och 59 sekunder långa. 10-minutersregeln har alltså lite buffert.

En lärare på min skola säger att det är olagligt att fotografera folk under 18år. Way to go skolan! (Y)

Bra info, det är bra att veta. Om jag tar en bild på en person så kan jag lägga upp bilden här t.ex. även om den säger att jag inte får för han? Rent juridiskt sett alltså.

Undrar precis som Ingemar, vet någon var man kan få tag på andra, framför allt EU-länders, regler och lagar vad gäller fotografering?

Gustav: Tja, där hade nog läraren lite fel. Dock är ju inte skolan någon allmän plats, alltså kan det finnas den typen av regler på skolan, dock ingen lag. Vet att min före detta skola hade den så enkla regeln: "Vill personen inte bli fotad får du heller inte fota."

Kjell:
Ja, det får du. Det får du absolut. OM du inte hade fått det, så hade i princip inga bilder från offentliga platser kunnat publiceras på Internet.

Begränsningen är, som sagt, att ingen kränkning av den/de avbildade sker. Här skall man dock komma ihåg att den juridiska definitionen av "kränkning" förmodligen är bra mycket högre än den allmänna uppfattningen av begreppet (t.ex. är inte "obehag att bli fotograferad" = "kränkning").

Vad gäller din blogg, så gäller ovanstående. Om din blogg sysslar med vad som kan beskrivas som "journalistisk verksamhet", så kan du förmodligen ta det lite längre än begränsningarna i PuL. Det finns minst en HD-dom på att man inte behöver vara journalist för att bedriva journalistisk verksamhet (det s.k. Ramsbro-fallet).

http://www.bankrattsforeningen.org.se/HDdomslut.html

Det var precis så jag tänkte att det var. Själv har jag hamnat i problem med personer som vill att jag skall radera foton som jag tagit på allmän plats som påstår att dom äger sitt ansikte och att det enligt religionen är förbjudet att avbilda. Jag har upplyst om att jag har rätt till det, men raderat för sämjans skull. Lagen om bildförbud finns i Gamla testamentet som läses av fler religioner, under den Schartauianska eran i Sverige rådde också bildförbud på den grunden. Man kan ju inte fråga innan man tar ett snapshoot, däremot efter och ta ett par bilder till för syns skull och ha med visitkort och erbjuda att skicka bilderna.
Jag har varit irriterad över att man inte får fota på museum i Sverige, av vilket skäl? Jag förstår principen efter resonemanget, det är inte allmän plats och museet har villkorat, Är det bara för att dom vill att man skall köpa deras eget producerade materal, vykort och böcker?
Sune Krafts inlägg om Turning torso tycker jag är en fruktansvärd utveckling, lika illa som att någon kan ta patent på mina gener inom läkemedelsindustrin. Om man inte får lov att fotografera byggnader i en stadsvy, så kan man lika gärna riva dom!

Nja, jag känner att jag vill kommentera avsnittet om polisens rättigheter att på plats beslagta kamera och minneskort för åtgärder framledes. För det första så kan polisen över huvud taget inte göra någon som helst inskränkande åtgärd utan att få tillstånd till detta från en FU-ledare, vanligtvis en jouråklagare. Ofta så hinner man inte kontakta en fu-ledare utan man griper någon, gör en husrannsakan eller annan tvångsåtgärd under det som kallas "fara i dröjsmål". Man får således i efterhand så fort det är praktiskt möjligt redovisa vad man gjort. Följdaktligen måste det vid polisens ingripande under fara i dröjsmål begåtts någon form av brott där man inte har tid att kontakta en fu-ledare för beslut. Då gäller det att det över huvud taget begåtts ett brott, det vill säga en brottsbalksbrott med fängelse i straffskalan. Alla förstår nog att om ICA inte vill att deras köttbullar skall dokumenteras, detta inte är straffbart ur brottbalkens synpunkt. Detta för med sig att varken polis eller åklagare har möjlighet att besluta om någon form av tvångsåtgärd som att ta film elle kamera i beslag eftersom det saknas ett "grundbrott" i botten. Att som polis sedan "be" någon att frivilligt radera någonting är faktiskt att anse som tjänsteutövning och därmed tjänstefel. Man får helt vackert se till att inte de båda tvistande, fotogragen och ICA ägaren inte råka i luven på varandra eller i övrigt begår någon brottslig gärning och sedan åka därifrån. Vad gäller publiseringen i tryck eller nätet så är det i första han Justitiekanslern som handhar den biten. Det är således en sak mellan denne och den ansvarige utgivaren och inte polis och åklagare. En annan sak är att ICA ägaren kan ha olika synpunkter vad gäller störningen av hans kunder o dyl, men då får han stämma fotografen civilrättsligt och försöka få ut någon form av skadestånd för det han anser sig ha lidit skada för, en sak som jag inte rekommenderar eftersom det med största sannolikhet kommer att stå sig dyrt för ICA handlaren. I överigt gäller den vanliga regeln, sunt förnuft så kommer man långt. Respektera om någon prompt inte vill vara med på bild så mår alla bättre.
Mvh
JB