Bildombudsmannen kritiserar JK: 'DN borde gå till domstol'
Lars Epstein på uppdrag i Stockholm för Dagens Nyheter. Foto: Magnus Fröderberg.
Poliser gick genom DN-fotografen Lars Epsteins kamera efter att ha fört bort honom. JK har nu lagt ner utredningen. Staffan Teste som kallar sig Bildombdsmannen anser att det är fel. DN borde gå till domstol menar Teste.
DN-fotografen Lars Epstein greps av polis när han fotograferade vid en kulturfestival i Stockholm i somras. Lars Epstein fördes bort från platsen och poliserna gick genom hans kamera, trots att han berättade att han var journalist och det kunde finnas källskyddat material i hans kamera.
Händelsen anmäldes till Justitiekanslern, JK, som bestämde att inleda en förundersökning om tryckfrihetsbrott. Senare beslöt JK att lägga ner utredningen.
Staffan Teste anser att det under polisens agerande begicks formella felaktigheter.
– I DN:s anmälan till JK påtalas tveksamheterna kring Tryckfrihetsförordningen, efterforskningsförbudet och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) men JK skriver själv i sitt beslut att inleda förundersökning att den även skulle innefatta misstanke om tjänstefel, säger han.
Vad som framkommit är att biträdande polisinsatschef beslutat om husrannsakan i kameran.
– För en husrannsakan måste vissa regler uppfyllas. I Rättegångsbalken 28 kap 7 § om husrannsakan framgår att ett vittne skall närvara om möjligt, men framförallt att den som råkar ut för husrannsakan skall ha rätt att själv närvara och till och med tillkalla vittne. I DN:s anmälan framgår att Lars Epstein inte heller tilläts delta vid polisernas genomgång av fotografierna, säger Staffan Teste.
I en debattartikel på Journalisten.se skriver Staffan Teste bland annat:
”För mig är en polisiär genomgång av en digital kamera och dess bilder och information något som polisen inte skall ägna sig åt.
Det framgår också i presshandbok från 1989 för polisväsendet: ’Något legalt stöd för den typen av ingripande finns emellertid inte’. Fotoförbud kan överhuvudtaget inte utfärdas av polismyndighet.’”
Efter kroppsvisitation och genomsökningen i kameran släpptes Lars Epstein efter cirka 30 minuter. Polisen uppgav att det inte skulle upprättas någon rapport eller anmälan om händelsen.
– Men även detta strider gentemot brottsbalken där det framgår i 9 § att "Över husrannsakan skall föras protokoll, vari angives ändamålet med förrättningen och vad därvid förekommit." Att JK trots detta lägger ner ärendet förvånar, säger Staffan Teste.
Staffan Teste
Staffan Teste menar också att polisen inte får beslagta filmrullar från fotografer och hänvisar till en dom i Svea Hovrätt från 1983. I dag handlar det inte så ofta om film, utan snarare om minneskort vilket i praktiken är att likställa som film. En genomgång av tagna bilder i kameran innebär samma censurliknande funktion, enligt Staffan Teste.
Teste menar vidare att när poliser går genom materialet kan de lokalisera exakt var Lars Epstein rört sig och precis var bilderna är tagna och när. Det är uppgifter som kan vara känsliga och är sådant som källskyddet ska bejaka. Staffan Teste hänvisar här till en dom vid hovrätten i övre Norrland. Rätten dömde till tidningen Folkbladets favör när polisen hade beslagtagit en dator och en mobiltelefon från en journalist i samband med en mordutredning.
”Trots vikten av att få fram uppgifter kring mordet ansåg domstolen att källskyddet vägde högre i detta fall.”, skriver Staffan Teste.
Läs mer
Plusmedlemskap kostar 349 kr per år
27 Kommentarer
Logga in för att kommentera
(... okej, jag hajar att man kanske inte ska dra allt detta ett varv till, men nån måtta får det faktiskt vara.)
F.ö. är bisatsen i ovan nämnda paragraf och stycke en styggelse. Jag tycker inte om att lagen ger vissa kategorier medborgare privilegier som inte andra har.
Som en parallell: Vi ger poliser våldsmonopol för att upprätthålla lag och ordning. Det finns givetvis poliser som missbrukar monopolet, men de flesta av oss är ändå överens om att det behövs.
På samma sätt har vi behov av en journalistkår som granskar våra makthavare. Det finns givetvis exempel på journalister som gör ett dåligt jobb (precis som det finns usla hantverkare) men vi är likväl i stort behov av journalistiken.
Angående ersättning, jag kan se båda sidors argument. Jag tycker man alltid ska sträva efter att ge ersättning, men i enskilda fall kan det finnas behov av ett undantag. I fallet Skyttedal tycker jag att DN lika gärna kunde ha betalat ut ersättningen, men samtidigt förstår jag att man ville pröva principen. Och principen är viktigare i långa loppet.
Varför kan man inte helt enkelt slopa bisatsen i URL 23 § 3 ? Vilken skada skulle det göra?
Förtroendet för tidningar skulle förmodligen öka bland fotografer.
Vad gäller ersättning till Skyttedal så hade det gått alldeles utmärkt att kombinera med att upprätthålla den princip som DN hävdade.
Givetvis. Och det ligger i sakens natur. Det vore rent olämpligt att lägga ansvaret att granska statliga myndigheter på en statlig myndighet, inte sant?
Se till exempel höstens turer kring Riksrevisionen (som för övrigt var en fantastiskt granskning gjord av... *trumvirvel* Dagens Nyheter.)
Dessutom: Public service?
Att vi ger polisen våldsmonopol tycker jag är ett rätt svagt skäl för att ge kommersiella tidningar en rätt som inte andra har att tjäna pengar på upphovsrättsskyddat material.
Skäl? Jag drog en parallell.
Vilka andras länders public service (förutom BBC) anser du håller måttet?
Sverige brukar nämligen anses ligga i absoluta toppskiktet. Är du så kräsen Per? ;)
Jag har inte så jättebra koll på andra länders Public service, men PBS och NPR (båda i USA) tycker jag verkar rätt vettiga, men jag tar ju av naturliga skäl inte del av deras utbud så ofta.
Kritik mot svensk PS behöver väl inte basera sig på jämförelser med andra länder? Att SVT kör populär massunderhållning som lika gärna kunde sändas i någon av de kommersiella kanalerna tycker jag är skäl nog att vara kritisk.
Men jag ska kanske inte vara så högljudd när det gäller kritik av SVT. De kanske har bättrat sig på sistone? Sen några år har jag slutat titta på tevesändningar överhuvudtaget. Det kändes som ett slöseri med tid.
Varför det?
Det är för det första inget konstigt eller ovanligt att yrkesgrupper i samhället har olika ansvarsområden och tillgång till olika typer av sekretesstämplat material etc. Man behöver inte vara statligt anställd för det, se bara på läkarkåren.
Angående det kommersiella,. generellt sett är jag varken för privatisering eller kommersialisering av samhällsnyttan, men jag kan definitivt se en intressekonflikt i ditt förslag, dvs att statliga myndigheter ska bestämma om vilka som ska granska statliga myndigheter och dess makthavare. Du hör ju hör det låter....
Du får komma med konstruktiv kritik. Om du har en bättre lösning på hur vår demokratiska civilisation ska organiseras och våra makthavare ska granskas, fram med det! Högst 1000 tecken! ;)
Och om du nu inte refererade till polisens våldsmonopol av ovan nämnda anledning så var det väl onödigt att nämna det överhuvudtaget?
Jag tror inte att jag har framfört något förslag om att statliga myndigheter ska bestämma om vilka som ska granska statliga myndigheter och dess makthavare. Du måste ha missförstått något jag har skrivit, men jag vet inte riktigt vad.
Bättre lösning än vad? Det finns två saker jag har haft en åsikt om i den här deltråden.
1. Att fotografer vars bilder används enligt URL 23 § 3 ska få ekonomisk ersättning av användare i nivå med praxis.
2. Att privilegiet i URL 23 § 3 borde gälla alla medborgare och att tidningar inte ska specialbehandlas (deras bilder är ju skyddade oavsett om de är publicerade eller inte).
Frågan om varför lagen anser att undantaget i URL även ska gälla ekonomisk rätt kan jag ärligt talat inte svara på. Den bollar jag vidare utan problem.
I övrigt verkar vi ju ense, vad jag förstår.
Förutom att jag tycker att bildstölden från Sara av de privata facebookbilderna som helt saknade nyhetsvärde också är allvarlig.
Frågan om Skyttedals bilder är enskilt skadeståndsärende, tyvärr betraktas stöld av immateriel egendom som mindre brottsligt av lagstiftarna.
Frågan om polisens agerande mot Epstein är något helt annat och betydligt allvarligare. Det handlar om att polisen tar in en medborgare och tittar i hens kamera. Det är något vi vanligen förknippar med diktaturer och bananrepubliker med politiskt styrt rättsmaskineri, korruption, censur och polismyndigheter som agerar godtyckligt utan stöd i lagar.
Jag tycker också att DN ska gå vidare med detta. Men efter affaren Skyttedal är det väl för mycket att begära.
Så har det varit länge. Så kommer det vara länge till.
De flesta svenskar (minus ett antal gnälliga och protektionistiska fotografer då) tycker sannolikt också att det är väldigt bra att det är så.
Samtidigt får jag känslan av att en del medlemmar på FS likställer upphovsrätten med ägandet av bilder. Än värre, att hela vår demokrati bygger på vår rätt att äga. Att fotografer i alla lägen ska få ersättning och få bestämma var och hur deras bilder visas.
Varför det faktiskt finns undantag i URL, till förmån för bl.a. YGL och TF, är det inte många som har reflekterat över i diskussionen kring Skyttedal vs DN.
Och att yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen, snarare än upphovsrättslagen, är särskilda hörnstenar i vår demokrati verkar också mindre intressant.
Det är sorgligt.
1. Gå till domstol. Chansen att vinna är inte särskilt hög. Mest sannolika utfall: några hundra tusen i rättegångskostnader och ett domstolsprejudikat på att polisen visserligen inte gjorde rätt men ändå inte ska dömas. Dessutom slitaget på huvudpersonen som kanske hellre vill jobba med sin vanliga utomordentligt fina kulturgärning än grotta ner sig i en rättegång.
2. Konstatera att shit happens och använda sin roll inom tredje statsmakten till att bevaka att det inte händer igen.