Fototeknik
Hur är det egentligen att byta från en traditionell system-
kamera till ett motsvarande digitalt systemkamerahus? Hur blir bildkvaliteten? Hur är det att direkt kunna se bilderna som man tar? Hur gör man rent praktiskt när man arbetar med en digital systemkamera? Dessa var några av de frågor som jag ville få svar på. Se denna artikel som ett praktiskt test hur det är att jobba digitalt, snarare än ett kamertest.
Ett gyllene tillfälle att få svar på dessa frågor när jag blev ackrediterad till Sveriges största landsvägscykeltävling Postgirot Open. Postgirot är ett 5 dagars etapplopp med start i Uppsala och som fem dagar senare landar i Göteborg. Genom Nikon Svenska så fick jag låna ett Nikon D1h kamerahus, ett 300/4 och blixten sb-28dx (speciellt anpassad för digitalkamerhusen). Till detta använda jag min egna objektiv, 20-35 och 80-200. Nikon D1h är speciellt anpassad för pressfotografer och är mycket bra på att ta flera bilder per sek (5 stycken) men med en lägre upplösning (2012*1324 pixlar), än polaren Nikon D1x (3008x1960 pixlar).
Att bevaka denna tävling innebär att ta bilder på åkarna under loppet, men även runt omkring bilder i samband med start och mål. För att kunna följa loppet på nära håll så fick jag sitta på en motorcykel. För att kunna ta bilder utan att vrida kroppen ur led så sitter man baklänges (det är en hissnade upplevelse när cyklisterna kör utför och ligger i 80 km/h). Nåväl, åter till kameran.
Mina intryck efter att ha jobbet professionellt med kameran under en veckas tid är att det är ett otroligt smidigt sätt att jobba på. De uppenbara fördelarna är att man direkt ser resultatet, man slipper kånka på en massa film och att man direkt kan leverera bilderna till kunder. Den stora nackdelen är det inte kommer att gå att göra jätteförstoringar av bilderna och att utrustningen kostar en bra slant. Rent praktiskt kändes det precis som att jobba med min F5:a, dvs lika robust och enkelt, och farhågor om att det skulle ta tid mellan avtryck och det verkliga bildtagningsögonblicket kom på skam, och eftersom kameran tar 5 bilder per sekund så räckte detta alldeles utmärkt för sportfotografering. Det var med andra ord ganska tråkigt att lämna tillbaka kameran till Nikon.
Nikon D1h, 300/4
Att komma igång
Jag hämtade ur kamergrejjerna en stekhet eftermiddag och fick då en genomgång av funktionerna på kameran. Eftersom jag använder Nikon F5 i vanliga fall så var det lätt att känna igen sig. Kamerahuset påminner nästan exakt om en F5, förutom att det manuella tillbakaspolningsreglaget är ersatt av lite knappar (a la F100) och det finns en display på baksidan av huset.
Lite kort om kameran och tekniken
På baksidan sitter displayen som visar bilderna och det är också här som man hittar alla menyer för kamerainställningar. Det finns en mängd olika inställningar att göra men de som var av intresse för mig var filformat och vitbalans. Mina bilder skulle användas i dagstidningar och på webben och därför valde jag att spara dem i Adobe RGB 1998 format. Bildfilerna blev med denna inställning runt 2 MB stora. Jag lagrade filerna på två stycken 256 MB kort. Vitbalansen körde jag dels på automatik, men oftast så ändrade jag denna manuellt beroende på ljussituationen. Blixten använde jag uteslutande som upplättningsblixt.
Lite kort om datorn tillsammans med kameran
För att kunna flytta över bildfilerna från kameran till datorn använda jag Firewire (IEEE1394 på pc språk om jag inte minns fel). Min dator var utrustad med denna ingång. Men innan jag kunde koppla ihop kameran med datorn med kameran var jag tvungen att installera Nikon View 4. Programmet laddade jag ner från Nikons sajt och installerade det. Jag måste säga att det var en otroligt smidig installation utan några som helst komplikationer. Efter att ha installerat detta program så var det bara att koppla ihop kamerans firewire utgång med sladden och in i min bärbara. När man sedan slog på kameran så kände Nikon View automatiskt av att kameran var inkopplad och programmet startades. En dialog visades och man kunde via ett gränssnitt välja om man vilja välja ut enskilda bilder eller alla bilder på en gång för överföring. Att flytta över 120 bilder via firewire tog inte många sekunder. För varje gång man skickade över bildfiler så skapades en ny mapp. Väldigt smidigt och enkelt. I Nikon View kunde man sedan titta vidare på bilderna. Här kunde man även se all bilddata om bilden såsom tid, bländare, blixtsynk etc. Detta har varit till stor nytta då jag senare kunnat gå tillbaka på en enskild bild för att se de intressanta detaljerna; tid, bländare och eventuella data om blixten.
Hur arbetade jag?
Varje morgon började jag med två stycken tomma minneskort (med två knapptryckningar så formaterar man minneskorten). Under dagen satt jag på motorcykeln och tog bilder. Det var väldigt givande att ta en bild och sedan direkt kunna se utsnitt etc direkt i displayen. Likaså var det väldigt givande att få direkt respons på bildidéer, exempelvis att vilja ta en cyklist med rörelseoskärpa och direkt kunna se om slutartiden var tillräckligt lång för att ge sökt effekt. Otroligt lärande!
Jag jobbade så att jag hela tiden tog bilder och direkt kollade om bilden var något att ha eller inte. Jag bedömde alltså direkt på den lilla displayen huruvida bilden var något att ha eller inte. Det var väldigt enkelt att jobba så, det som var svårt var att bedöma hur pass ljus eller mörk bilden egentligen var. Speciellt när det var starkt solsken på displayen så var det svårt att bedöma detta. Men det var faktiskt bara ett par gånger som jag misstog mig på exponeringen. Jag fick en känsla av att man med tiden lärde sig hur bilden skulle se ut på displayen för att kunna avgöra om den var rätt exponerad eller inte. Om jag bedömde en bild som misslyckad så raderade jag den direkt. Att jobba på detta viset drog naturligtvis mer kräm ur batterierna men med två ackar så klarade jag mig alltid och då fyllde jag nästan varje dag de båda 256 mb minneskorten.
Efter dagen
Efter att etappen tagit slut och prisutdelning skett susade jag iväg till hotellet och tankade där kvickt över alla bildfilerna till min bärbara. Därefter gick igenom alla bilder och markerade ut dem som verkade vara något att ha och la dem i en ny mapp. Till min hjälp använde jag ProShooters Digital Pro som jag laddat ner en testversion av från
Pro Shooters. I detta program var det lätt att snabbt kategorisera upp bilderna och sedan öppna upp dem i Photoshop för efterbearbetning. Jag nyttjade egentligen väldigt lite av Digital Pros funktioner, utan det jag gjorde var att vrida bilder och flytta dem till nya mappar. Detta kunde jag likväl gjort direkt i Nikon View, men det var kul att testa Digital Pro också.
Efter att ha valt ut ett par av dagens bilder så skulle jag skicka dem till bildbyrån i Hässleholm. Efter att eventuellt ha justerat nivåerna, lade jag på oskarp mask och sparade dem i jpeg 8 kvalitet. Bildstorleken var nu runt 300-400 kb (2000*1312 pixlar).
Övriga bilder som jag tyckte var ok skapade jag med hjälp av Photoshops Webgallery funktion, webgallerier för min hemsida. Detta är en otroligt enkelt och smidig funktion om du snabbt vill få ut ett antal bilder på webben med översiktsbilder och stora bilder. Att flytta över dessa htmlfiler och bilder, var en enkel match på de hotell som hade trådlöst nätverk (Telia homerun installerat). Jag hade med mig mitt trådlösa nätverkskort och för 120 kronor får man 24 timmars internetaccess. Hur bra som helst! Däremot var det inte lika roligt på de ställen som bara hade modem. Dock verkar detta arbetssätt redan vara föråldrat då vissa sportfotografer idag använder handdatorer som de kopplar till kameran. Handdatorn i sin tur har ett smart program som skickar de utvalda bilderna till mottagaren eller till en speciell bildserver med rätt komprimering.
Nikon D1h, 300/4, sb-28dx
Utsnitt av ovanstående bild. Auto Levels, Unsharpmask 50%, 0,5, 0
Summan av kardemumma
En digital systemkamera a la Nikon D1h håller verkligen för den typ av fotografering som jag sysslar med, dvs sport- och actionfotografering. Att kunna byta objektiv och använda mina gamla objektiv är en av anledningarna till att jag attraheras av kameran. Jag gillar verkligen det lärande arbetssättet och frågan är hur länge det dröjer innan jag köper en digital systemkamera!?
Utrustning som använts
Nikon D1h
20-35/2.8
80-200/2.8
300/4 AF-S
sb-28dx
2 st ackar med laddare
Dell Latitude med FireWire
Firewire kabel
Nikon View 4
27 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Till Johan Mattsson. Kolla den kamera jag köpte en Nikon Coolpix 5700, den är "Hyfsat billig", jag har skrivit en recension om den. Nästa snäpp är upp över 20000:- för en digital systemkamera, enlig mina uppgifter i allafall.
Men Coolpix 5700 duger med all säkerhet till denna typ av fotografering, tar 3 bilder i sekunden, men den tar dock lite tid på sig att lägga in bilderna på minneskortet. Jag är iallafall nöjd med den.
Sen en sak som är värd att notera är det att D1h kanske har lite dålig upplösning på CCDn, men har man en D1x, en D100 eller kanske en D60 så slipper man problemet med att bilderna inte går att förstora så mkt! 6.1megapixels räcker rätt långt! Men ja.. vi väntar väl alla på en kamera som ligger uppåt 12 megapixels och klarar 6bps i typ 15-20s. Det är väl drömmen.. Mer behövs nog inte! =)
Men ja.. tycker ändå att den D100 jag har, är en drömm att fota med!
Kanon bra och intressant.
Man blir sugen på en sådan.
Ingvar
Jag plåtar digitalt med en DV8-kamera som har en megapixel till stillbilder.
Det duger inte till förstoringar precis men det är döbilligt att dokumentera vardagen på det sättet. Och tidpunkten får man angiven helt automatiskt!