Ändrade perspektiv...

Det har nog gått ganska långt när man använder fisheyeobjektivet som normal och när man tittar på resultatet och tänker för sig själv att "det ser ju riktigt normalt ut, det var väl inget särskilt med det här"! :)

Västerås:

(Här har jag lekt lite med färger och ljus.)

Folkärna kyrka, interiör:

Krylbo kyrka, exteriör:

Spår...

Av en tid som flytt...

Iso 51200...

Pentax K5, Raw DNG, Pentax FA 50:1,4 @2,2, 1/20 s. Justerad och redigerad i Photoshop Elements 6.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den här bilden. Den är ju bara en test. Det jag ändå kan slå fast att det ser betydligt bättre ut än med min gamla kamera på max-iso (6400). Det gick inte alls att använda. Jag tror att de här inställningarna på den här kameran SKULLE kunna funka för rätt typ av motiv med rätt ljus och rätt bakgrund.

 Det svåraste är ändå att få skärpan på rätt ställe...;)

Minnesmärken!

Besökte en av traktens historiska platser. En plats både med historisk relevans, men också en känsla av att tiden har sprungit iväg. Platsen är Brunnbäcksparken, strax utanför Karlbo. Här stod ett slag vid dalaupproret mot dansken år 1521, där man lyckades få den danska hären att fly långt in i Västmanland. Till minne av dessa hjältemodiga dåd reste man 1896 en minnessten. Senare har platsen fått fungera som folkets park, med som jag har uppfattat det sin storhetstid under 50 och 60-talet. En känsla infann sig att det var då, förr, som det här var en plats man samlades vid.

Parken i sig känns nästan som ett minne som håller på att blekna bort. Minnesstenen står där, men även den ser ut mest som ett minnesmärke över dem som reste stenen 1896.

Dansbanan finns också där och även om det ligger en del bråte där så är den i bra skick, kanske är den nybyggd, kanske används den ofta och regelbundet. Det är mer än vad jag vet. 

Men det var först när jag tog mig en titt bakom scenen som platsen blev verklig och spännande för mig. För där bakom på väggen hade någon målat ytterligare ett minnesmärke.

Jag har svårt att inte känna sympati för dessa som målat sitt färgranna uppror här, just här, på en trävägg, med "endast" träden och älven som publik på första parkett. 

Jag, actionfotograf...?

Jag har ju blivit med en riktigt snabb kamera och häromdagen fick jag för mig att ägna mig åt att fota fåglar i flykt. Flugsnapparna har flugit omkring hela sommaren och visat upp den ena flygkonsten efter den andra. Just den här kvällen hade två av dem bestämt sig för att använda sig av vår tv-antenn som start och landningsbana. Många bilder blev det, (en hel massa med bara tv-antennen). Resten ungefär som följer:

Oftast ser mina fågelbilder ut på det här sättet med pippi som sitter lugnt och stilla.

Men det var ju det jag ville komma ifrån. Så en hel del bilder ser ut så här:

Bara bit av pippi och suddigt och dant. Så när skärpan sitter:

Synd på vingspetsen bara. Till sist en, jag menar en, bild som jag blev någorlunda nöjd med:

Så, actionfotograf, nä, det är det långt till. Men jag tror jag fortsätter att försöka iallafall lite nu och då.

(Lite tekniskt mumbo-jumbo:

Utrustningen är Pentax K5, Sigma 135-400, Soligor telekonverter 1,7x. (Den sista ska jag nog inte använda alltför mycket, autofokusen blir lite långsam och så stjäl den en del ljus.) Iso-talet hamnade därför på 6400, men det funkar ju på K5:an.)