Minnesmärken!

Besökte en av traktens historiska platser. En plats både med historisk relevans, men också en känsla av att tiden har sprungit iväg. Platsen är Brunnbäcksparken, strax utanför Karlbo. Här stod ett slag vid dalaupproret mot dansken år 1521, där man lyckades få den danska hären att fly långt in i Västmanland. Till minne av dessa hjältemodiga dåd reste man 1896 en minnessten. Senare har platsen fått fungera som folkets park, med som jag har uppfattat det sin storhetstid under 50 och 60-talet. En känsla infann sig att det var då, förr, som det här var en plats man samlades vid.

Parken i sig känns nästan som ett minne som håller på att blekna bort. Minnesstenen står där, men även den ser ut mest som ett minnesmärke över dem som reste stenen 1896.

Dansbanan finns också där och även om det ligger en del bråte där så är den i bra skick, kanske är den nybyggd, kanske används den ofta och regelbundet. Det är mer än vad jag vet. 

Men det var först när jag tog mig en titt bakom scenen som platsen blev verklig och spännande för mig. För där bakom på väggen hade någon målat ytterligare ett minnesmärke.

Jag har svårt att inte känna sympati för dessa som målat sitt färgranna uppror här, just här, på en trävägg, med "endast" träden och älven som publik på första parkett.