Över huvudet på en fotograf

Tänkte fånga våren. Fick se en sädesärla som nog ville bli fotograferad. Hon klev på mellan snöfläckarna och jag kröp ned på knä på den våta och kalla gräsmattan. Kom inte så nära, men tog bilden ändå.

När jag låg där och tänkte på hur jag skulle komma närmare, då hände det över mitt huvud. När man ligger och biter i gräset då missar man det som händer i luften. En hök försökte ta en liten fågel och jag försökte ta höken. Höken missade fågeln och jag missade höken (nästan)

Försökte förfölja höken men han hade ett vist övertag. Fortsatte ändå att fånga våren

Lite andra fåglar fick duga. Hoppades fortfarande på att få se höken.

Min väg hade blivit en våt väg men ändå en vårväg.

En kråksamling kanske också är lite vår?

En rödhake?

Skitig snö är ett tecken på vår.

Tänkte att där sitter den höken, men icke. Duvan blev glad över att någon ville ta en bild.

I saknad av en hök får en häst duga.

Insåg att jag fick släppa höken ur mina tankar också denna väg (utmed staket går vägen)

Jag skall sluta att fokuser på marken, jag skall se uppåt och kanske får jag se en hök som jag hinner ta en bild av.

Det blev en bra liten vårpromenad med lite vårtecken

N-Å C