A bumpy road to Lotimor, South Sudan

Hej!

Har precis lagt ut min första film på you tube. En kort film som visar en liten bit av den väg vi åkte på från Nanyangachor till Lotimor.

Bumpy road to Lotimor, South Sudan

Hoppas länken fungerar.

Vi skall upp till en platå som syns i bakgrunden.

Smalt bitvis, de taggiga buskarna skrapade på bilen hela tiden, hade inte blivit snyggt på den egna bilen.

212404066

Ännu en länk från Sydsudan. Där medverkar jag, vet inte om det är bra eller dåligt:)

Handlar om en insamling vi startat för att kunna hjälpa människorna kring Lotimor. Vi kan inte hjälpa alla så därför koncentrerar vi oss på det området vi besökte. Se gärna filmen och hjälp till,  det finns även andra organisationer som har insamlingar för Sydsudan om det passar er bättre.

Var på ett möte igår kväll och kan rapportera att idag lastas 2 lastbilar i Kenya med mat och utsäde med en 1:a destination, Narus i Sydsudan. Lagras där för att sedan distribueras till Lotimor allt eftersom den nygamla vägen fixats till. En väg som är mycket enklare att använda än de ni sett på filmerna.

Ha en skön dag! 

Daniel

Samling vid pumpen!

Hej!

En naturlig mötesplats i Sydsudan är vid vattenpumpen. Alla behöver vi vatten för att överleva och finns det en borrad brunn i närheten så är det dit alla kommer, nåja...kvinnorna och barnen i alla fall.

Brunnen i Nanyangachor låg intill ett stort träd med skugga så jag satte mig där för att undkomma solen och svalka mig av vattnet från brunnen.

Kameran var med förstås:)

Tjejerna med en liten kjol, killarna nakna.

Under tiden i Sydsudan såg jag bara kvinnor och barn bära vatten på huvudet. Unga pojkar använde skottkärra eller bar dunken i handen. Här 2 som börjat med en lite lätt börda.

Lite tyngre börda på huvudet.

Oftast hade kvinnorna med sig någon som skötte pumpandet, barnen hoppade ofta högt för att få mer kraft.

Typ 25 kg på huvudet. Vi träffade på kvinnor som gått över 1 mil för att få rent vatten. Lägg därtill att det är 40 grader varmt, att de ofta går barfota, stenar och taggar överallt.

När vi jobbade med vår läkarmottagning klagade de flesta kvinnorna på rygg och nackvärk, jag var inte direkt förvånad.

När vi var i Sydsudan träffade vi på många undernärda och fick reda på att det inte fanns utsäde eller någon mat kvar. Vi, vår församling Pingstförsamlingen Jönköping har därför startat en insamling för hjälpa till i detta området. Vi har fått tag på mat och utsäde men behöver lite hjälp för att få ihop allt. Kolla på filmen här nedan. Jag medverkar lite i tal och med något filmklipp.

212404066 hoppas länken funkar. Annars finns den på vimeo.com sök på Sydsudan. Funkade när jag testade i alla fall:)

Daniel

Upp på väggarna i Nanyangachor Health Clinic

Hej!

Väntan...behöver inte alltid var något negativt. Vi som grupp väntade på att få åka vidare mot Lotimor men fick vänta länge på beslutet. Vi från från sjukvårdsteamet passade därför på att besöka Renato på kliniken i byn.

Renato, in charge!

Ansvarig för sjukvården i området, han jobbade inte själv utan hade hjälp av en sjuksköterska från Kenya. Renato visade oss runt, här utanför sitt kontor.

Joakim, vår läkare framför kliniken.

Välkomna in!

Kliniken var enkel, en avdelning för inneliggande, ett förlossningsrum, några kontor, förråd, ett laboratorium något rum för mottagning mm. Just idag skulle det inte vara några patienter för det skulle hållas ett viktigt politiskt möte i byn. Alla skulle närvara där.

Överallt hängde det planscher, notislappar provisoriskt upptejpade. Vi har det så på våra sjukhus med, kanske lite snyggare planscher och flödesscheman.

Guinea Worm

I ett land med mycket låg läskunnighet måste man hitta andra sätt att kommunicera/informera, då kan planscher vara ett sätt. 

The Carter Center(Jimmy Carter ex president) har sedan 1986 jobbat tillsammans med lokala myndigheter/sjukvården för att utrota Guinea Worm. Vid starten 1986 var ca 3,5 miljoner personer drabbade i Asien och Afrika, nu 2016 hittades bra 25 fall. Guinea Worm tros bli den andra sjukdomen som utrotas i världen efter smittkoppor. Människan drabbas genom att dricka kontaminerat vatten. Maskarna tränger sig så småningom ut genom huden, mycket smärtsamt. Man brukar rulla upp masken på en tändsticka som ligger mot huden, kan ta lång tid innan hela är ute. Masken kan bli 1 meter lång.

Fler planscher:)

Instruktioner för läkemedelshanteringen...om det nu finns några.

Här fanns det läkemedel just nu.

Behandlingsschema

Krucifix ovanför dörren till de inneliggande.

Hur skall du agera vid en förlossning, ja det behövs. Mödradödligheten är den högsta i hela världen i Sydsudan:(

Vaccinera mera!

Personallistan

Renato, ca 60 år? Har nog gråstarr och skulle behöva få en operation. Använder ett par gamla, söndriga solglasögon för att skydda sina ögon. Han ville gärna ha hjälp med glasögon till sig och andra i området.

Karta över området, vi skall till det nedre högra området, finns faktiskt en health care unit där:)

Vi måste skriva i klinikens gästbok innan vi åker vidare men...

medan vi går runt på kliniken kommer det en man som är sjuk och söker vår hjälp...

Var är ni?

Han blev sedan vår första patient på resan men mer om det en annan gång.

Det blev många bilder idag:)

Today the photos are from the clinic in Nanyangachor, a lot of photos. We went there while we where waiting for a permit to travel to Lotimor.

Det pågår en svältkatastrof i Sydsudan, jag såg det med egna ögon om du vill kan du stödja arbetet med att ge just detta området jag berättar om med mat. Pg 290776-4 eller swisha till 123 667 2174 skriv svält. Radiohjälpen och många andra organisationer satsar mycket nu med, om det känns bättre att ge till dem.

Klicka på bilderna för bättre upplevelse.

Hälsningar,

Daniel

On the road: Narus to Nanyangachor in black and white photos

Hej!

Jag har snöat in på svartvit ett tag, är amatör på detta men använder SilverEfex och gör så gott jag kan. Tycker det blir rätt häftigt ibland.  Det blir i stort sett samma bilder som i förra bloggen men ändå inte. Vad föredrar ni om ni jämför mina bilder. Tar gärna emot tips om det skulle vara så att ni vill skriva om det.

To my non swedish friends, almost the same photos as in my latest blogg, now as black and white photos.

The best road in South Sudan?

Where is the puncture?

Turn right for Nanyangachor and Lotimor.

In to the river...but there is no water.

Many young men has a weapon, often an AK-47.

What are you doing?

Afraid for my camera.

A small village, some children running towards us.

Hurry up Daniel!! We have to continue...

Wait a moment! I just got stuck in a bush...

Hoppas ni ursäktar min dåliga engelska, då jag vet att några vänner från Sydsudan läser detta kan det vara kul med lite text som de kan förstå.

Under vår resa i Sydsudan stötte vi på svältande familjer och barn. Se gamla bloggar, kommer att skriva mer om det framöver också. Vår kyrka har därför startat en insamling för att köpa mat och utsäde till de behövande i området kring Lotimor. Det bor ca 70.000 människor i området.

Vill du, kan du stödja den insamlingen genom att sätta in valfri summa på Pg 290776-4 eller swisha till 123 667 21 74, skriv svält så att pengarna hamnar rätt. Radiohjälpen och många andra organisationer har också insamlingar för att hjälpa behövande. Pengarna vår kyrka samlar in kommer att gå till området där Nyangatom bor.

Alakara!  (Tack på Nyangatom)

Daniel

On the move-From Narus to Nanyangachor, South Sudan

Hej!

Att ta sig från en plats till en annan...

Vårt mål var att hinna till Nanyangachor innan det blev mörkt. Dels är det mer säkert att färdas medan det är ljust men vi ville också hinna träffa lite folk, ordna något slags boende innan mörkret.

Detta betyder att vi susar förbi, byar, människor, fåglar och annat som jag egentligen gärna velat fotografera, nu är det bara att "gilla läget". Tack o lov för kisspauser:)

Här kommer nu en del bilder (i färg) från färden. Blir en svartvit variant senare.

Some photos from the trip from Narus to Nanyangachor, a long day in our cars.

Detta är nog den bästa vägen jag någonsin åkt på i Sydsudan, vi kunde hålla en ganska hög fart för det mesta(60-80km/h), bara att njuta så länge det varar.

Trots detta blev det en och annan punktering.

Moro och Linus löser problemet och vi är snart på väg igen.

Här bor folkgruppen Toposa. Byarna/boningarna är omgärdade av taggiga buskar för att förhindra att vilda djur tar sig in.

Torkans offer. Mycket boskap dör pga värmen och bristen på bete. Just i det här området hade kommit lite regn vilket träd och buskar snabbt reagerat på. Härligt ljusgrönt överallt, men torr och stenhård mark ännu.

Plötsligt är vi vid korsningen, en enkel skylt visar vägen. Sväng höger om du skall till Nanyangachor. Vi har nu avverkat en rätt lång färd genom ett rätt låglänt landskap. Under regnperioden går det knappt att ta sig fram, träsken och floderna är då översvämmade. Hela områden är då isolerade i flera månader och kan nås via luften. Nu förändras landskapet och vi ser allt mer kullar och berg.

Slutmålet Lotimor i sikte.

Vägen blir allt sämre, här korsas en torr flodbädd.

Vi har kommit upp på en liten platå´och tar en kort paus.

En ung man, vaktar sin boskap med en AK-47. Ingen går obeväpnad, de yngsta har käppar och kanske en pilbåge men det fanns oftast alltid någon med automatvapen.

Underbara vyer vilket jag tyvärr inte med mina bilder lyckas förmedla. Är ingen bra landskapsfotograf.

Nu skall ner igen...

Kort paus igen, kvällen börjar närma sig. Var vi än stannade kom det fram nyfikna som ville se vem i hela världen är det som åker här i ödemarken.

Lite skeptisk över vad jag gör. En del sprang undan då jag plockade fram kameran, rädda att jag skall skjuta dem.

Hmm bäst hålla sig på lite avstånd.

Ung Toposakvinna på vandring.

Rädd för mig och kameran, försökte visa genom att ta kort på någon av oss att det inte var något farligt men det syns att han fortfarande var rädd. Jag skulle kanske inte tagit fotot??

Lite lera och Linus och Bengt njuter. 

Nu drar vi, det är inte långt kvar...

Vänta lite...jag sitter fast i busken.

Sista bilden, vi är strax framme i Nanyangachor.

Nu gäller det att hitta någonstans att sova, vi skall tälta.

Hälsningar,

Daniel