Det blev en tvärnit med cykeln på väg till jobbet i morse

Hej!

Jag cyklar året runt till jobbet, kvittar i stort sett vilket väder det är. Genom att cykla följer jag årstiderna på ett "nära" sett. Jag känner kylan i kroppen när det är rått och kallt, märker när dagarna blir ljusare, just nu är det ju ljust när jag cyklar till jobbet. Känner värmen i vårvindarna när de kommer etc.

De sista veckorna har jag väntat och längtat efter att få höra koltrastens sång. För mig är det vårens första budbärare, en av de viktigaste!!

Strax innan Ryhov(sjukhuset i Jönköping) hörde jag något, tvärnit. Javisst var det en koltrast som sjöng. Dagen är säkrad, dagen med första koltrasten sjungande är alltid en bra dag:)

Stod kvar medan folk gick och cyklade förbi utan att höra koltrasten...hur skulle de kunna höra? Med lurar i öronen med musik, radio eller någon bok.

Det dröjer ytterligare några månader innan det ser ut såhär i skogen.

Hav tålamod snart är det grönt där ute.

Lite senare under dagen hörde jag  också en rödhake sjunga när jag var i Bankeryd på uppdrag.

Ha det gott vänner!

Gå, cykla eller spring vidare men utan lurar i öronen!

Daniel

Katastrofövning anno 1993

Hej!

Tänk vad kul det är att se på gamla bilder. Jag är så glad åt att jag "alltid" fotat. Har skannat en del av alla mina diabilder. Det är först nu jag börjat se dem igen.

Bilderna i detta inlägg kommer från våren 1993, några veckor innan jag tar examen till sjuksköterska. En mycket varm och solig dag hade vi en katastrofövning vid Axamo flygplats. På den tiden var det gigantiska övningar med alldeles för många skadade och döda. Övningarna havererade ofta efter några minuter.

Det hade varit varmt en längre tid, elden från övningen spred sig till skogen. Brandmannen väntar förgäves på vatten till sin slang, det tog en stund men elden kunde släckas och vår övning kunde starta.

Om jag minns rätt så var det en buss och en lastbil som krockat, först på plats var en minibuss med sjuksköterskestuderande som råkade passera(lämpligt nog).

De skadade låg huller om buller i skogen.

Det var tufft att vara markör på den tiden. Iskallt vatten och skum fick de på sig. Så gör vi inte numera.

Marcus försöker skydda sina ögon.

Nu är det ingen brandfara längre...

De duktiga sjuksköterskestudenterna gör 1:a hjälpen insatser.

Gör det ont??

Alla hjälps åt.

Brännskador i ansiktet.

Saffo eller Sefudin Jafferali som han egentligen heter var på hugget och hjälpte många skadade.

Personal från sjukhuset har hunnit ut till olycksplatsen och hjälper här med en kvinna som bär på en barn som avlidit.

De med mindre, enklare skador får sitta på ett ställe och vänta medan de svårt skadade tas hand om inne i tältet.

Uppsamlingsplatsen.

Befälet och ambulansmannen tyckte nog jag var en jobbig journalist(min roll i övningen).

Nu är läkaren på plats, tror det är Gunnar Aus. Välkänd fotograf här på FS.

Hmm det här ser inte bra ut.

Marita med hjälmen på sniskan.

Lisbeth.

Några av mina klasskamrater skojar med en skadad vän.

Nu över 20 år senare, jobbar jag på ambulansen, det trodde jag aldrig att jag skulle göra. Deltagit på många övningar genom åren. De senaste åren har jag fotat övningarna. Har gjort två fotoböcker om de stora övningarna, bägge på 100 sidor. Många bilder, lite likt de ni nu har sett.

Har bytt från att vara markör till aktör(om jag inte fotar).

Go natt!

Daniel

Konsten att sluka en fisk

Salamno!

Haft det lugnt en stund  på jobbet. Hunnit med några bilder. De kommer nu utan i enda lång rad, nja inte så lång kanske:)

Till slut slinker fisken ner i magen på skarven.

Nu skall jag försöka få någon timmas sömn, vi har trillat ner som siste bil nu i några timmar.

Daniel

Varför Awassa, Etiopien i en vecka?

Salamno!

Innan jag tröttar ut er med mer fågelbilder från Awassa tänkte jag berätta varför jag var där överhuvudtaget.

Ni som följt min blogg lite grann vet att jag var i Sydsudan innan jag kom till Etiopien. Där besökte jag bl.a. en hel del olika vårdinrättningar, så även i Addis Abeba och nu är det akutmottagningen på Universitets sjukhuset i Awassa som står på tur.

Jag hade fått ett stipendium från Signe Thorfinns stiftelse, tanken var att se hur akutsjukvården och om möjligt också ambulanssjukvården fungerade i dessa länder. Ville också se om det skulle kunna finnas möjligheter att komma tillbaka i ett senare skede och ha lite utbildning/kurser för akutpersonal alternativt ambulanspersonal. Då vi från Sverige redan hade ett samarbete med sjukhuset i Awassa var det smidigt att få besöka akutmottagningen där.

Dessa två underbara kollegor tog hand om mig under tiden  Awassa. Chefsjuksköterskan Alem och Bereket. Mer om min tid på sjukhuset kommer i senare bloggar. På sjukhuset fanns också en grupp(läkare, sjuksköterskor och barnsköterskor) vårdpersonal från Umeå. Umeå-folket inredde ett lekrum på barnavdelningen, läkarna jobbade på en hälsocentral.

Avslutar dagens inlägg med några fåglar från Lake Awassa. Tog alltid en morgontur och en eftermiddagstur dit.

De har ett rejält vingspann, Maraboustorken.

Drillsnäppa.

Nilgås, ett par. Nilgåsen var väldigt vanlig här i Awassa.

Ha nu en riktigt skön lördag ni som är lediga...jag jobbar dygn igen:(

Daniel

Lite fåglar i Awassa, Etiopien

Salamno!

Nu byter vi till något mer lättsamt efter två lite tyngre bloggar om sjukdom och elände.

Jag lämnar Addis Abeba med buss, fem timmars resa söderut i landet. Reste ensam så jag tog det lite försiktigt med fotandet på bussen.

Resan gick bra även om jag inte förstod så mycket av den etiopiska teveserien och efter några timmar var jag rätt trött på den etiopiska populärmusiken som dånade ut ur högtalarna.

Väl framme installerade jag mig i huset jag skulle bo i en vecka och tog mig sedan en promenad ner till sjön, Lake Awassa. I några reserapporter jag läst skulle det vara gott om fåglar precis där jag skulle bo något som verkligen stämde.

Nu kommer ett litet smakprov.

Brun glada, den afrikanska gulnäbbade rasen.

En riktigt stor näshornsfågel, vanlig i Awassa.

Lite sandtvagning.

Ooh så skönt! Fick du den loppan med, nice!

I mitt tycke Afrikas fulaste fågel, Maraboustorken!

En närbild...bläh

Måste nog ta och avsluta med en betydligt vackrare fågel så ni inte mår illa.

En vacker glansstare.

Nu är det slut för idag, kommer att bli mycket fågelbilder framöver. Nu hoppas jag på en lugn natt(är på jobbet), om det är lugnt mår ju Jönköpingsborna bra och jag behöver inte köra dem till sjukan, en vinn vinn situation:)

Daniel